Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Suenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidsxrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken ni. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 9_STOCKHOLM DEN 4 MAES 1925
Innehåll. Ind. Norden: Blankes & Mullers rotationsmaskin. Av dr A Graden wi tz. — Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden:
IX. Siödanordning för virke å fordon. X. >Defries> slipmaskiner. XI. Elektr. hammaren >Syntron>. — Uppfinnare och förläggare. Av
byrådir. E. Kuylenstierna. — Jensens hydrauliska propeller. Ref. av K. Nu. — Statsbidrag till civilflygningen. — Teknisk översikt. —
Teknikens varningar. — Föreningsunderrättelser. — Marknaden för kemikalier, metaller m. m. — Prisuppgifter på järn. — Notiskrönika.
Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Samma ämbetsverks kungörelse
ang patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon
som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s uttalanden.
Blankes & Mullers rotationsmaskin.
Av dr Alfrecl Gradenwitk.
En ny typ av rotationsmaskiner har uppfunnits av
ingenjören Karl Blanke och gruvdirektör W. Muller
i Dusseldorf. Genom sin egenart utgör den i första
rummet en dubbelverkande ångmaskin, men genom
några små konstruktiva ändringar å locket kan
den även användas som suggasmotor, bensinmotor och
dieselmotor; ja det är även möjligt att efter samma
princip konstruera kompressorer och pumpar. Den
mest i ögonen fallande skillnaden mellan de hittills
brukliga kolvmaskinerna och den nya maskinen består i
konstruktionens enkelhet.
Maskinen funktionerar tyst
och den ernår samma
nyttiga effekt både vid rörelse
framåt och bakåt. Enär
maskinen icke har vevstakar,
kan den konstrueras ovanligt
låg, varigenom den blir
synnerligen lämplig för
skeppsdrift.
Maskinen består, som
figurerna visa, av ett
cylinderlock till vänster och ett
cylinderlock till höger, vilka
båda täta mot den snett
anbragta cylindern B. Genom
det på axeln fastgjorda
kolvhjulet A indelas det inre
cylinderrummet i tvenne
symmetriska arbetsrum C och I).
I kolvhjulet inpassas en
rund kolv, som räcker från
den ena locksidan till den
andra samt anbringas i
samma vinkel som
cylindern. Genom denna vinkel
bestämmes kolvens väg, dvs
att den ej kan vridas om i
cylindern. Då nu axeln och
därmed kolvhjulet roterar,
glider kolven i följd av sitt
sneda läge fram och
tillbaka i axiell led på så sätt,
att den för tryck utsatta
kolvytan H, vilken å
ritningen, i arbetsrummet D,
skuggats i sin helhet så
småningom överföres till
arbetsrummet C.
Kolven tätar på samma gång mot locksidorna och
mot cylindern, så att en fullkomlig tätning uppnås.
Genom användning av tvenne arbetsrum undvikes
varje dödpunktställning av maskinen, emedan varje
arbetsrum för - sig, utan hänseende till det andra, kan
uträtta sitt arbete. De båda arbetsrummens
ånginström-ningsöppningar ligga på motsatta sidor om
kolvhjulet A. Då t. exj kolven, såsom i fig. 1 angives, befinner
sig i arbetsrummet D, står detta under högtryck,
under det att arbetsrummet C samtidigt är avstängt från
varje till- och utströmning.
Om nu kolvhjulet passerar
och frigör
inströmningsöppningen E, trycker den
inströmmande ångan mot den
del av kolvytan, som
automatiskt skjutits utanför
kolvhjulsväggen, och utövar
: på denna sin kraft. Denna
operation upprepas två
gånger pr varv, en gång på den
ena och en gång på den
andra locksidan.
Det förutsattes givetvis,
att maskinen konstrueras
med största noggrannhet, då
konstruktionsprincipen
annars ej kan realiseras.
Fig. 1 (överst): rotationsmaskinens konstruktion, schematiskt.
Fig. 2. Exteriör av maskinen.
Att få en tillräcklig
tätning mellan maskinens
fasta och rörliga delar, utan att
därvid en synnerligen stor
friktionsförlust och därmed
sammanhängande slitning
uppstår, synes vara dennas,
liksom de flesta andra
rotationsmaskiners, svaga punkt
och på vilken dess framgång
helt och hållet beror. Det
förefaller, att döma av
illustration och beskrivning,
som om dessa svårigheter
vid denna konstruktion
skulle vara synnerligen motiga
att övervinna.
Red.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
