Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79 INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
Fig. 5 och 6. Tvärsektioner av bågspannet och 50-metersspannen.
tor, därvid pålen hölls fylld med vatten för matning
samt för att lera ej måtte intränga vid spetsen.
Tryckluften för ejektorn erhölls från en å pålkranen
monterad kompressor. För att påskynda utpumpningen
monterades en spolapparat å särskild pråm.
Pålarna fylldes härefter med betong, gjuten under
vattnet, varjämte manteln till pelarkroppen påsattes.
Dessa mantlar, vägande ca 60 ton, götos vid Islinge
å särskilda pirar och utfraktades hängande i
skruvspindlar mellan tvenne pråmar. Pelarkropparna äro
försedda med granitbeklädnad ca 1,5 m under
medel-vattenytan. De äro utförda av armerad betong; vid
gjutningen tjänade som underlag en träbotten,
fast-bultad å pålarna medelst en träkonstruktion. Mantelns
fyllning med betong skedde sedan pålarna
betongfyllts.
På förfarandet vid utpumpningen av leran i pålarna
är patent sökt av firman Grün & Bilfinger.
Fördelarna med den här beskrivna metoden för
grundläggningen äro:
1. Då den undanträngda leran upptages inuti
pelarna, blir leran utanför pålen fullkomligt orörd och
icke störd genom den vattenspolning, som annars måste
användas för att få ned en i spetsen sluten påle.
Härigenom blir pålen fast inspänd i leran.
2. Genom betonggjutning direkt å den bärande
bottnen erhålles en god anliggning mot densamma, varvid
"’lidning av pålspetsen . ävensom punktbelastning å
bottnen förhindras.
i». Fig. 7. Betoigpàlarna tillverkas. Foto. Brobyggnadsbyrän.
3. Man kan inuti pålen med en fallmejsel nedborra
en grov järndubb i den fasta bottnen (berget) for att
hindra pålspetsens glidning, om berget sluttar starkt.
Pålkranen som använts (fig. 9) är tillverkad av
ingenjörsfirman Christiani & Nielsen, Köbenhavn, —
pontonerna och järnkonstruktionen i Stockholm och
maskineriet i Danmark. Pontonerna, byggda av
betong, ligga 6 m djupt, kranens största höjd över
vattenytan är ca 38 m, tornets järnkonstruktion väger ca 30
ton, hejaren 10 ton. Kranens totala maskinstyrka är
ca 125 hkr; spelets lyftkraft ca 20 ton.. Hejaren slår
på en dyna av trä, som trädes över pålhuvudet.
Fallhöjden vid pålning varierade vid Lidingöbrobygget
mellan 30 och 60 cm, beroende på pålens material,
längd, bottenförhållandena och annat. Den normala
fallhöjden vid kortare pålar var ca 35 cm.
Bland konstruktörer och leverantörer avseende brons
större delar äro att nämna firman Grün & Bilfinger.
Mannheim, för underbyggnaden: Maschinenfabrik
Augsburg-Nürnberg, Gustavsburg, för den rörliga
straussklaffbron; firman Louis Eilers för den stora
bågen samt ett av de mindre spännen;
Gutehoffnungs-hütte, Oberhausen, Rheinland, och Landskrona Nya
mek. verkstads ab. för övriga järnkonstruktioner. Det
stora bågspannets konstruktör är professor H. Kulka,
Hannover.
Tillfartsvägarna, husbyggnaderna samt
anordningarna för uppehållandet av den gamla trafiken på
flottbron och genom denna samt medelst färjorna hava
utförts genom brostyrelsen själv eller genom
småentre-prenader.
Fig. 8. Sjösättning av en betongpåle. Foto. Brobyggnaasbyråu.
KYB LIDiNT.OBRON
ilOBl- 6R6EN
Srt^i I - –––->-—...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
