Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83 INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
erbjuder såväl trafiktekniska som konstruktiva
problem, som icke kunna förväntas bliva helt lösta
genom den utländska verksamheten på området. Ett
självständigt, systematiskt arbete i antydd riktning
synes därför ofrånkomligt, om vi skola stå väl förberedda
vid den tidpunkt, då luftfartens kommersiella
inflytande är en faktor att räkna med.
Beträffande själva subventionssystemet vill
kommittén för sin del principiellt förorda införandet av
dels inköpspremier, dels flygpremier å vissa, godkända
router. Utöver denna direkta subvention böra i
enlighet med Kommerskollegii förslag de lånemedel, som
kunna anvisas, tillföras en lufttrafiklånefond, avsedd
att bereda lån åt lufttrafikföretag mot godkänd
säkerhet.
Inköps premierna böra göras beroende av, huruvida
flygplanet är av inhemsk eller utländsk tillverkning
och till vilken typ det hänför sig. Då den svenska
civilflygningen vid sidan av den reguljära lufttrafiken
torde hava goda naturliga förutsättningar för att bli
av stor allmän betydelse, under förutsättning att en
utveckling i sådan riktning från början vinner understöd
från statsmakternas sida, synes det kommittén vara
välmotiverat, att inköpspremier även må kunna
lämnas för inköp av flygplan, vilka icke avses för
flygning å router utan för användning i det praktiska
livets tjänst. I synnerhet för de nordliga delarna av
vårt land, där våra största naturtillgångar finnas, kan
införandet av civilflygning visa sig bliva av stor
betydelse. Särskilt må i detta hänseende nämnas de
tjänster flygningen kan erbjuda den norrländska
skogsvården och flottningen, ävensom för sjuktransporter m. m.
Inköpspremierna böra uppdelas med särskild hänsyn
till motorn och själva flygplanet.
Fly g premien synes böra av K. m:t fastställas för ett
år i sänder. Premien bör, i vad angår trafikflygning
och så snart erforderlig trafikerfarenhet föreligger,
göras beroende av bland annat bruttoinkomsten per
flugen kilometer. Vid denna anordning har
trafikföretaget intresse av att i möjligaste mån reducera de fasta
kostnaderna, därvid dock bör förutsättas att staten
enligt i det följande framställt förslag övertager
kostnaden och ansvarigheten för vissa anordningar, av vilka
trafiksäkerheten är beroende, och som erfordras för
luftlinjernas organisation. Flygpremien bör vid
trafik-flygning utgå endast enligt av luftfartsmyndigheten
godkänd plan och å godkända router. I fråga om
civilflygning synes det böra ankomma på samma
myndighet att utfinna de former, under vilka flygpremier i
särskilda fall kunna utgå.
De huvudsakliga normerna för valet av
flygplanstyp, flygrouters organisation, betryggande
säkerhetsåtgärder etc böra uppställas av luftfartsmyndigheten.
Denna myndighet bör även systematiskt samla all den
erfarenhet, som kan utvinnas av trafiken, och det är
av vikt, att luftfartsmyndigheten tillförsäkras allt
dylikt material av intresse. I samband med
subventioneringen av lufttrafik synes det därför också vara
påkallat, att luftfartsmyndigheten sättes i stånd att jämväl
i tekniskt hänseende fullfölja den antydda uppgiften.
Det bör såsom redan antytts tagas under
övervägande, huruvida icke staten lämpligen bör övertaga
vad som är att hänföra till linjernas fasta organisation,
särskilt vad som rör väderleks- och radiotjänst, jämte
erforderlig säkerhetskontroll m. m. i enlighet med vad
som redan genomförts beträffande andra trafikmedel.
Sålunda betjänas sjöfarten av en noggrann inspektion
och ett omfattande lots- och fyrväsende. Det
ifrågavarande nya trafikmedlet uppställer på ett i ögonen
fallande sätt nya fordringar med hänsyn till de anstalter,
som måste vidtagas för att tillgodose trafiksäkerheten.
Under sådana förhållanden torde det snart nog visa
sig nödvändigt att skapa ett statligt organ för
handhavandet av de här berörda uppgifterna, förslagsvis
form av en luftfartsmyndigheten underställd
luftfarts-byrå, i principiell överensstämmelse mecl den av luft
fartskommittén tidigare framlagda planen. Genom
luftfartsbyrån skola trafikföretagen tillföras de
erfarenheter, som efter hand framkomma i lufttrafik inom
jordens skilda länder. Luftfartsbyrån bör i övrigt verka
för att ett intimt samarbete upprätthålles mellan den
militära och den civila flygningen, trafikflygningen,
den flygtekniska forskningsverksamheten och
flygindustrin.
I anslutning till de i det föregående anförda
synpunkterna föreslår flygtekniska komittén
att statsbidrag till civil flygning må utgå under
sådana former och på sådana villkor, att tillkomsten
även för svenska förhållanden lämpad flygindustri icke
må försvåras utan på allt sätt underlättas,
att statsbidrag må kunna beredas jämväl annan
civilflygning än sådan som avser reguljär trafik,
att samtidigt som anstalter träffas för den civila
flygningens understödjande medel jämväl må anvisas
för de inhemska lufttekniska problemens bearbetning
i syfte att snarast vinna det nödiga
tekniskt-vetenskapliga underlaget för ett oberoende svenskt flygväsen,
samt
att åt ett statligt organ — förslagsvis en
luftfartsmyndigheten underställd luftfartsbyrå — må anförtros
lufttrafikens fasta organisationsanordningar,
erforderlig kontroll samt uppgörande av programmet för
flyg-mat.erielens tekniska utveckling, ävensom
upprätthållandet av erforderligt samarbete mellan den civila
flygningen, trafikflygningen, det flygtekniska
forskningsarbetet, flygindustrin och den militära flygningen.
Slutligen hemställer kommittén, att K. m:t ville
omedelbart föranstalta om en sakkunnig
undersökning-av förutsättningarna för upptagande utan dröjsmål av
en svensk flygmaskinstillverkning enligt ovan angivna
riktlinjer, under samverkan mellan vederbörande
statliga organ och lämpliga svenska industriföretag.
Sammanträden.
Ingenjörsvetenskapsakademin hade den 17 febr. sitt
första sammanträde för året under ordförandeskap av preses,
prof. H. Pleijel.
Sedan verkst. direktören lämnat meddelande om de
åtgärder, som vidtagits inom akademin sedan föreg, sammanträde,
valdes till ledamöter prof. vid K. tekniska högskolan P. J.
Holmqvist i avd. för kemisk-tekniska vetenskaper, disp. E.
Malm, Striberg, i avd. för bergstekniska vetenskaper, och
ci-viling. I. Kreuger i avd. för produktions- och fabrikstekniska
vetenskaper.
Akademin ställde ett stipendium å 3 000 kr till K.
tekniska högskolans förfogande att utdelas till avgångna elever
för underlättande av självständigt forskningsarbete. Prof. H.
Kreüger beviljades ett anslag å 3 000 kr för fortsatta
undersökningar rörande ljudisolering å byggnader, fil. lic. David
Johansson likaledes ett understöd å 5 000 kr för
undersökning rörande kemiska förloppet vid torrdestillation av
ved-lutar samt flygtekniska kommittén ett anslag å 2 000 kr för
förberednade åtgärder för en flygteknisk materialutredning.
Ett anslag å 1 000 kr lämnades åt en av akademin
tillsammans med Jernkontoret och Järnverksföreningen beslutad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
