Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89 INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
ugnar dels vid gas- eller oljeeldade ugnar. Härav
framgick att man använder för elektriska ugnar ett
konstant tillflöde, som tillföres med efter behovet
avpassade längre eller kortare tids intervaller, medan man
vid gas- eller oljeeldningen använder ett kontinuerligt
tillflöde, vars storlek efter behov ökas eller minskas.
Vid det enklaste utförandet för små elektriska
ugnar låter man reglerpyrometern öppna eller sluta en
strömkrets, som går genom spolarna till en
elektromagnetisk solenoidströmbrytare. Vid större elektriska
ugnar, alltså vid större strömstyrka, låter man den av
pyrometern reglerade elektriska strömmen verka på
ett relä, vilket i sin tur sluter eller öppnar strömmen
genom spolarna till solenoidströmbrytaren.
Om den elektriska ugnen uppvärmes sektionsvis,
såsom ofta sker vid större ugnar, kan man använda
samma pyrometer för alla sektionernas termoelement, och
inkopplas dessa successivt med hjälp av en automatisk
omkopplare.
Vid förbränningsugnar blir anordningen något mera
komplicerad, emedan tillförseln av olja eller gas icke
får alldeles upphöra utan endast minskas i mån av
behov. Man använder därför dubbla brànsletilledningar,
varav den ena handregleras och den andra förses
med automatisk reglering. I sin enklaste form
fungerar denna anordning så att reglerledningen för oljan
eller gasen automatiskt helt eller delvis öppnas eller
slutes, under det att luften vid brännaren är
självreglerande. På samma sätt anpassas genom automatisk
reglering lufttillförseln efter önskad temperatur när
man har att göra med direkt eldade ugnar eller ugnar
med direkt till ugnen anslutna gasgeneratorer.
Regleringen sker på samma sätt som vid elektriska
ugnar endast med den skillnad, att den
elektromagnetiska strömbrytaren utbytts mot en
elektromagnet-ma-növrerad ventil, vilken verkställer öppnandet eller
minskandet av luft- resp. bränsletillförseln. Man kan
även reglera bådadera och det med samma
reglerpyro-meter eller ett och samma relä.
Skötseln av ugnar försedda med dylika automatiska
temperatur-regleringsanordningar är ytterst enkel.
Man inställer endast reglerpyrometern för den önskade
temperaturen —- samt justerar vid bränsleugnarna
även bränsle- och lufttilleclningarnas reglermekanisiner
— och har i övrigt endast den allmänna tillsynen.
Vid värme- och härdugnar och andra ugnar med
konstant temperatur behöves endast en dylik inställning.
Man har emellertid även konstruerat dylik
automatisk tidtemperaturreglering. Härvid ligger hela
regleringen i ett automatiskt flyttande av
reglerpyrome-terns kontaktbord efter de önskade
temperaturvariationerna under cykeln.
Förutom dessa elektriska temperaturregulatorer har
man även hydrauliskt verkande automatiska
temperaturregulatorer. Främst bland dessa må anföras
area-regulatorn, vilken är fullt utexperimenterad för låga
temperaturer (torkugnar o.dyl.). Man håller även på
att utexperimentera den för högre vid järnverk
förekommande temperaturer.
Kostnaden för införandet av automatisk
temperaturreglering uppgår till något eller några tusental
kronär pr ugn, men spelar en mycket underordnad roll
vid sidan av de ansenliga fördelar som därmed vinnes
nämligen bl. a. möjlighet att använda mindre
kvalificerad personal och sannolikhet att erhålla en jämn
produkt.
De amerikanska verkens utomordentligt jämna och
till sina egenskaper likartade färdigvara möjliggöres
till stor del genom automatiska temperaturreglering i
deras ugnar för det valsade och smidda stålets
efterbehandling, dvs normalisering, glödgning, härdning och
anlöpning.
Talaren ansåg det behövligt för de svenska verken
att införa automatisk temperaturreglering, om de i den
svåra konkurrensen på världsmarknaden skola kunna
bevara vår rangplats som tillverkare av världens
förnämsta stål.
B. O.
Svenska verkstadsindustrins
konkurrenskraft på världsmarknaden.
Referat av föredrag hållet i Svenska ingenjörssällskapet i
Storbrittannien d. 6 mars 1925 av civiling. Birger Dahlerus.
Tal. redogjorde först och i breda drag för huru
förutsättningarna för tillverkning och möjligheterna till
avsättning av produkter ligga till grund för all industriell
verksamhet och antydde därefter utvecklingen av den
svenska industrin i allmänhet.
Svenska folkets huvudnäring har varit och består
alltfort i jordbruk. Allt eftersom befolkningen ökats
och arbetsbesparande metoder införts för jordbruk,
minskas dock den procent av landets befolkning som
kan finna sitt livsuppehälle därigenom. Härtill
kommer att vårt lands klimatiska förhållanden sätta en
gräns för den utveckling eller den intensitet till
vilken jordbruk kan uppdrivas. Detta i samband med
den stegrade konkurrens i jordbruksprodukter, som
blivit en följd av förbättrade och förbilligade
världs-kommunikationer, samt intensivare drift av jordbruk
i andra länder med bets^dligt gynnsammare klimatiska
förhållanden, bidrager även till att begränsa och
förminska den procent av landets befolkning, som kan
livnära sig på jordbruk.
Sverige anses äga fyra stapelindustrier, som
utvecklats på basis av landets naturrikedomar. Dessa äro:
järn- och stålhantering, timmer, massa- och
papperstillverkning. Vad de tre sista beträffar, har deras
utveckling under de senaste 20—25 åren varit mycket
snabb. Det faktum att Sverige i närvarande stund
producerar mer än 15 gånger större kvantitet massa
än för 25 år sedan, ävensom att värdet av tillverkat
papper stegrats till 300 gånger värdet för ungefär 3(
år sedan, bevisar bäst att desa industrier givit arbete
åt ett ökat antal människor; inom dessa trenne
industrier finnes dock en gräns för det antal människor
som kan sysselsättas genom tillverkning av råvaror,
nämligen skogstillväxten. Givetvis möjliggör dock en
längre förädling av råmaterialet för någon tid framåt
ett stegrat antal arbetstimmars utnyttjande innan
produkterna användes inom landet eller exporteras.
Järn- och stålindustrin inom Sverige har däremot
icke samma betydelse som för 20 år sedan. Beroende
på de förbättrade metoder, som på flera håll
utomlands införts inom järn- och stålförädlingen, har
betydelsen av dessa svenska produkter på
världsmarknaden förminskats och därmed även deras
konkurrenskraft. Fördenskull torde man nog få räkna med att
antalet arbetande inom sagda industri snarare
kommer att minskas än ökas. Våra tillgångar på malmer,
huvudsakligast järnmalm, erbjuda arbetstillfällen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
