Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
ju alls icke de första. Exempelvis utkom så pass
nyligen som i liöstas boken »Verkstadsorganisation» av
samme författare. Vi medelålders och äldre känna
honom mest såsom uppfinnaren, arbetsledaren,
organisatören, —■ visserligen föreläsare och talare därjämte, men
»vid sidan». De yngre känna honom mera som
undervisningsrådet än som ingenjören, mera såsom
ämbetsman än som industriman. Ty det begav sig, att staten
för sin folkvårdande uppgift behövde just Nils
Fredriksson, som vid det laget råkade vara överingenjör för
en av vårt lands största mekaniska verkstäder. Mycket
arbete väntade honom: det var en ny gren inom
statsförvaltningen, en organisation måste byggas upp,
stabiliseras, men också fyllas med starkt liv från de
praktiska synpunkternas källor, — just Nils Fredrikssons
insikter, erfarenhet och personlighet. Staten var att
gratulera till sitt val och till förvärvet.
Att ur denna ingenjörens och ämbetsmannens
verksamhet utkristalliserat nu senast böckerna »I det
praktiska livets tjänst» och »Våra praktiska
ungdomsskolor», är något som vi må vara tacksamma för. Den
svenska litteraturen är mycket tunn på dessa speciella
områden, där det är praktikern och icke teoretikern
som bör föra pennan. Nils Fredriksson behärskar sina
ämnen med den skånska trygghet och säkerhet man
älvan att finna vid och »söder om landsvägen», skarpt
tankeklart, med intresseväckande uppslag, belysande
paralleller, och, last but not least, med frank
verklighet och sanning, och hans stil är logiskt lättflytande.
Den förstnämnda bokens innehåll är uppdelat i tre
huvuddelar: Valet av levnadsbana, Anstalter för
utbildning i praktiskt yrkesarbete, Näringslivets effektivitet,
samverkan och arbetsledning. Bland de särskilda
uppsatserna märkas följande av mera allmänt intresse:
Några reflexioner inför den sociala och ekonomiska
omvälvningen, Kroppsarbetets renässans, Hantverkets stora
problem, Vad är att göra? (ett inlägg i dagens
ekonomiska frågor). Den andra är, som titeln anger, mera
pedagogiskt-fackligt avgränsad. Där återfinnas flera
märkliga föredrag och uppsatser, exempelvis:
Yrkesskolväsendets pågående utveckling i vårt land,
Nydaningen av yrkesundervisningen, Vår tids krav på
anstalter för yrkesundervisning, Om verkstadsskolor,
Industrin och ungdomens yrkesutbildning, Fackskolor
för arbetsledare.
De båda böckerna böra allmänt läsas. Förf. ställer,
i synnerhet uti den förstnämnda, en hel del av våra
aktuella stora arbets- och socialfrågor på en plats, där
man verkligen kan se dem, där töcken och dimmor ej
förvanska deras konturer och färger — må vara att de.
gudi klagat, förbli tillräckligt svåra problem ändå.
Chr. S.
Svenska Dagbladets årsbok 1924. 2:dra årg.
Almqvist & Wiksells boktr.-ab., Uppsala. Pris inb. 6 kr. —
Ett år, ett journalistiskt år i bokform (304 sidor) är
något mycket tilltalande. En dag i formatet en kvarts
kvadratmeter eller något mera — det må vara hänt,
men 365 sådana, 20- à 30-sidiga, lagda ovanpå varandra,
bleve för mycket. Detta är dock blott den fysiska
förmånen med Svenska Dagbladets årsbok; har man den på
sin hylla är man praktiskt utrustad även i abstrakta
ting, minnessaker.
Den föreliggande årgången redogör för allt möjligt
»vad sig i riket tilldragit», från det högsta till det
lägsta på samhällsberget, allt väl och rikligt illustrerat. De
kronologiska avdelningarna ha sitt självfallna värde.
Bland översikter i uppsatsform, som närmast för
teknikern och industrimannen torde vara av stort intresse,
märkas kommerserådet Axel F. Enströms >• Teknisk
revy 1924», förste aktuarien Sven K. Stockmans
»Ekonomisk översikt», »Nobelpristagarna 1924», kapten E.
Eggarts »Sjöfarten 1924», redaktör Th. Swedbergs
»Arbetsmarknad och arbetskostnader 1924», »Flygning
1924».
Man tycker, att boken är väl värd sitt pris, och ändå
tycker man, att den kunde vara lite billigare.
Ge.
Föreningsunderrättelser.
Svenska ingenjörsällskapet i Storbritannien höll den 6
mars under livlig tillslutning diskussionsafton i Svenska
Handelskammarens i London lokaler. Inledningsföredrag hölls
av civiling. Birger Dahlerus, direktör för S. K.
F.-organisationen i England, om »svenska verkstadsindustrins
konkurrenskraft på världsmarknaden».
På det intresseväckande, väl orienterande föredraget — som
refereras på annan plats i detta nr — följde en sakrik
diskussion, i vilken förutom föredragshållaren bl. a. generalkonsul
Sahlin och ing. Axel Welin deltogo, framgick att den svenska
verkstadsindustrin torde kunna bliva verkligt
konkurrenskraftig å världsmarknaden och sålunda skulle kunna svingas upp
till att spela en mycket stor roll, därest den organiserades
efter de framlagda linjerna. — Sedvanlig gemensam middag
intogs under animerad stämning.
Notiskrönika.
I. V. A:s värmetekniska undersökningar.
Ingenjörsvetenskapsakademins framställning om statsanslag på 1 000 kr
för byggnadsteknisk upplysningsverksamhet på grundval av
prof. H. Kreügers och ark. A. Erikssons undersökningar
rörande olika byggnadsmaterial och konstruktioners
värmeisoleringsförmåga avstyrkes av statskontoret. Ämbetsverket anser,
att förfrågningar och konsultationer av ifrågavarande slag
böra bestridas av byggnadsföretagarna.
Direkt luftronte Malmö—Paris. Franska regeringen har
godkänt avtal mellan det svenska Ab. Aerotransport och
Socié-té Générale Transport Aérien för upprättande f. o. m. i vår
av en flyglinje Malmö—Paris. Aerotransport skall trafikera
sträckan Malmö—Amsterdam och det franska bolaget
sträckan Amsterdam—Bryssel—Paris.
Sv. D., som meddelat detta, har från Ab. Aerotransports
huvudkontor i Stockholm erhållit bekräftelse härpå. Flyglinjens
realiserande är emellertid helt beroende på riksdagens bifall
till propositionen om statsunderstöd åt svensk lufttrafik.
Danska säkerhetsåtgärder för passagerarefartyg.
Statsminister Stauning framlade den 7 ds ett förslag till bättre
trygghetsåtgärder för passagerare på fartyg. Förslaget har
framlagts med anledning av senaste fartygsolyckor. Enligt
lagförslaget skall varje passagerarefartyg eller annat fartyg,
som användes att befordra passagerare, förses med
lastlin-jemärke och fribordscertifikat.
Deutsche Werke A. G., de till ett aktiebolag omändrade
forna tyska arméverkstäderna, ha för det gångna året, efter
avskrivningar på 2,24 miljoner riksmark, haft en nettovinst av
360 995 rmk, som föras i ny räkning. Bolagsledningen umgås
med reorganisationsplaner för att. anskaffa nödigt kapital för
driftens bedrivande. Det uppgives att 50 miljoner rmk skulle
behöva anskaffas. Aktiekapitalet utgör nu 29 miljoner och
reservfond: n 5,s miljoner riksmark.
Strid inom engelska verkstadsindustrin. Från London
meddelas att arbetsgivarna inom verkstadsbranschen
tillbakavisat fackföreningarnas förslag, att kravet på löneförhöjning
med 20 shillings i v ekan skulle hänskjutas till skiljedom.
Förhandlingarna ha avbrutits. Tvisten berör en halv miljon
arbetare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
