Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
99 INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
Gerdes friktionshjulsutväxling.
Teknisk översikt.
En omställbar friktionshjulsutväxling av i visst
avseende egenartad typ har uppfunnits av A. F. Gerdes,
Berlin.
Konstruktionen, som är visad schematiskt i
närstående figur, är speciellt kännetecknad därav, att det
drivande och det drivna friktionshjulet (25, 28) utgöres
av sådana rotationskroppar, vilkas generatris är en
kurva, som bildar konkav mantelyta, vars i
beröringspunkterna med de svängbara transmissionshjulen (30, 31)
lagda tangenter skära varandra, vid vilken ställning
som helst av hjulen, i eller i närheten av det drivande
och det drivna hjulets centrumlinje.
Drivaxeln 24 är lagrad på bottenplattan 22. På axeln
är clet drivande friktionshjulet 25 fastsatt. På en
förlängning av lagerhylsan till den drivna axelns 29
lager är ett annat friktionshjul 28 roterbart anbragt.
Axeln 29 uppbär tappar 29a. som bilda medbringas
för de svängbara transmissionshjulen 30 och 31.
Friktionshjulen 25 och 28 äro förbundna medelst
kugg-kransar 25a och 28 \ vilka ingripa i ett kugghjul 32,
så att friktionshjulet 28 vrides i motsatt riktning
mot friktionshjulet 25. Den drivna axeln eller
ar-betsaxeln 29 kan förskjutas i sin längdriktning genom
förflyttning av en i en ring 34 på axeln ingripande
spak 33. Därigenom förändras transmissionshjulens
läge, så att axeln 29 vrides hastigare eller långsammare i
den ena eller andra riktningen eller står stilla, emedan
friktionshjulen tillsammans med transmissionshjulen
fungera på samma sätt som en planethjulsutväxling.
Friktionstrycket kan åstadkommas antingen såsom
visas medelst en skruvfjäder 35 eller därigenom, att
friktionshjulet 25 står i förbindelse med sin kuggkrans 25 a
på ett fjädrande sätt.
De med prickade linjerna antydda tangenterna visa,
att det i varje läge hos transmissionshjulen är ren
rullning utefter löpytans hela bredd. Transmissionshjulen
böra vara av hårt material och friktionshjulen av
elastiskt material, så att de kunna tätt ansluta sig till
transmissionshjulens koniska löpytor.
Transmissionshjulen kunna även inställas medelst ett
inställningsorgan på den drivna axeln eller den drivna
maskinen, t, ex. medelst centrifugalregulator, kamskiva,
förskjutningsorgan eller liknande.
Konstruktionen är patenterad i Sverige under nr
58 395.
K. Nn.
S. k. dagsljuslampor, vilkas ljus har praktiskt
taget samma sammansättning och färg som dagsljuset, ha
vunnit rätt stor användning inom handel och industri
exempelvis textil-, pappers- och färgindustrin. Dessa
lampor äro försedda med en glob av blått glas med en
sådan nyans, att det absorberar lagom mycket av de
gula och röda strålarna från glödtråden.
I stället för att sätta det blåa glaset mellan
glödtråden och det belysta föremålet kan man med samma
resultat anbringa det mellan det belysta föremålet och
det betraktande ögat. Man kan helt enkelt ta på sig blåa
glasögon, »dagsljusglasögon». En tysk
vetenskapsman, dr Hermann Weiss, framhåller i
Chemi-ker Zeitung, den s. k. »lnminabrille» såsom lämplig
för ändamålet. Med en vanlig halvwattlampa ger den
dagsljuseffekt. Erfarenheten har visat, att glasögonen
äro bekväma att använda i kemiska laboratorier.
Under det att en enstaka dagsljuslampa i ett starkt
upplyst arbetsrum medför dubbelbelysning med dennas
oangenäma verkan på ögonen, avskärma dessa glasögon all
rumsbelysning, varigenom ett ostört intryck av ren
dagsbelysning erhålles. Genom användning av
dagsljusglasögon försvinner den välbekanta osäkerheten då
man titrerar vid elektriskt ljus. Bedömandet av
»ut-aeendet» hos försiggående processer, produkter,
fällningar, kristaller underlättas. Många kolorimetriska
undersökningar och titreringar, t. ex. med metylorange,
som icke eller bristfälligt kunna utföras vid
konstgjort ljus, bliva fullkomligt utförbara med
dagsljusglasögon. Lumina-brillorna ha visat sig tillförlitliga
inom färgeritekniken och för de finaste
undersökningar.
Tyvärr absorbera de blåa glasen rätt mycket ljus,
enligt i en tidigare notis i Chemiker Zeitung
omnämnda undersökningar av A. Hühl, Wien, icke mindre än
85 %• # H. W.
Ett inslag av största vikt i alla svenska vägfrågor
är vägarnas beständighet u n cl e r
klimatförhållandena, växlingarna mellan värme
och köld. Detta har av de ledande inom våra
vägbyggnadsteknik redan för åtskilliga år sedan beaktats, och
den som först torde hava framkommit med något
rationellt praktiskt förslag till åtgörande är civiling.
Paul Wretlind, Stockholm, som efter studieresa i
Förenta staterna 1916—17 uttalade tanke på inrättandet
av ett svenskt väglaboratorium. Genom beslut av K.
m: t skall som bekant ett sådant komma till stånd, och
i dagarna har regeringen ytterligare anslagit 15 000
kr (ur automobilskattemedlen) till inrättande av ett
frysningsru m inom laboratoriet. Anläggningen
i sin helhet skall inrymmas i ett vid statens
materialprovningsanstalt i Stockholm uppfört envåningshus.
I frysrummet nedfryses materialet medelst kolsyra till
— 15 gr. C för att därefter direkt upptinas i +
20-gradigt vatten. Provet upprepas två gånger, och ett
material, som icke består detsamma, kan icke
förklaras vara motståndskraftigt mot frost. — Chef för
väg-laboratoriet liksom för hela byggnadstekniska avd.
inom statens materialprovningsanstalt är civiling.
Ragnar Schlyter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
