Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
105
Fig. 8 b.
Fig. 8 c.
dessa faktorer kunna inläggas i produktens pris, dvs
man räknar ett pris på produkten vid apparaten. Man
kan även mycket lätt taga hänsyn till
kapacitetsfaktorer och önskad tillfällig avverkningsförmåga. Önskar
man t. ex. forcera en apparats avverkningsförmåga kan
man t. ex. nöja sig med att avdrivningen ej sker ända
ned till den ekonomiska gränsen, men i intet fall bör
man gå under denna gräns.
Undersöker man nu hur det förhåller sig med den
ekonomiska gränsen för periodisk och kontinuerlig
avdrivning, så skola vi finna, att vid den halt, där den
periodiska avdrivningen måste stanna, där kan den
kontinuerliga avdrivningen börja. Om man t. ex. vid
periodisk destillation för visst prisläge bör sluta
avdrivningen vid 0,25 % alkohol i vätskan i blåsan, så kan man
med ekonomisk fördel i kontinuerlig avdrivare för
avdrivning intaga lösningar, som äro starkare än 0,25 %
alkohol, varvid halten sänkes alltmera ju flera bottnar
det är i avdrivaren. Detta är alltså den stora skillnaden
mellan periodisk och kontinuerlig avdrivning i kolonn.
I fig. 7 visas grafiskt kontinuerlig avdrivning av
etylalkohol från vatten, varvid antagits att den
inkommande lösningen håller 1 % etylalkohol.
Av det ovanstående framgår, att ofantligt stora
värmekvantiteter åtgå vid destillation, t. ex. vid
destillation av 1 % etylalkohol till stark sprit åtgår ca 6 000
kal. pr kg destillat, dvs ungefär den värmemängd, man
får av 1 kg stenkol. Dessa stora värmemängder äro
icke nödvändiga för att avdunsta det erhållna
destilla-tet, ty dess ångbildningsvärme är endast en bråkdel av
använt värme. De stora värmemängderna borttagas i
deflegenatorn och det är för destillationens
genomförande nödvändigt att borttaga stora värmemängder där. Men
dessa värmekvantiteter kunna dock återvinnas. I fig. 9
visas en anordning, där den inkommande lösningen
förvärmes, i a genom att ledas genom återflödaren, och i
b genom att ledas genom kylaren, återflödaren samt
därefter få upptaga värme från dranken. I fig. 8 a visas
en anordning, där ångorna från kolonnens topp
komprimeras och användes för värmning i kolonnens
bottenrum, alltså ett exempel på värmepumpens användning,
vilket dock tyvärr ej har så stora möjligheter, på grund
av den stora temperaturdifferens som vanligen råder
mellan botten och topp i en kolonn. I fig. 8 b och c
visas en anordning, där två kolonner äro kopplade i
serie, motsvarande dubbeleffekt vid
indunstningsappa-rater. Här måste naturligtvis apparat I arbeta vid högre
temperatur än apparat II, vilket kan åstadkommas,
genom att gå med olika tryck i apparaterna, men det kan
även åstadkommas genom att taga olika fraktioner i de
båda kolonnerna. Härvid får den lösning, som skall
destilleras, först inkomna i II, varvid lättfraktionen
bortgår som destillat från II och resten erhålles som
dränk, vilken pumpas in i I, där medelfraktionen
avdrives och uttages som destillat från I, under det att
tungfraktionen erhålles som dränk från I. Denna
anordning kan även användas för två olika destillationer,
vilka utföras vid olika temperaturer, t. ex. aceton från
metylalkohol samt etylalkohol från vatten. Härvid får
dranken från I indirekt avgiva sitt värme i
bottenrum-met i II såsom visas i c. Även ångornas från I kondens
värme kan härvid utnyttjas såsom värmekälla i II.
Litteratur:
E. Hausbrand: Die "VVirkungsweise der Rektifizier- und Destillier-
Apparate. 4. Aufl. 1921.
H. Bergström: Grunder för beräkningar vid destillation av
vätskeblandningar i kolonnapparater o. d. Sthlm. 1917.
E. Öman: Destillation och destillationsapparater. Sthlm. 1924.
Lönestegringens »after». Utan tvivel är en
fortgående lönestegring, om den grundar sig på en
verklig-höjning av arbetets värde, en utomordentligt glädjande
företeelse i ett lands ekonomiska liv, skriver professor
Gustav Cassel i Sv. D. den 30 mars. Men villkoret är
väsentligt. En lönestegring, som genomförts på
bekostnad av konsumenterna eller genom att ta i anspråk
kapitaltillgångar, som icke längre kunna tagas i anspråk,
är mer än betänklig. Den är ett försök att på falska
genvägar uppnå ett resultat, som ett folk måste vinna
genom att samla alla sina krafter i ett gemensamt
arbete på produktionens höjande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
