Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
Ädelfors med omgivningar.
Vad Daniel Tilas hade att berätta 1757.
(Meddelat av Pehr Johnsson.)
B. Klevaberget, vari Kleva koppargruvor ligga, är
en ganska stor och vidsträckt höjd, belägen på
Ertzgeburgiska traktens norra sida om strömmen, och som
inemot högsta kullen på ena sidan företer en större
brant. Strax nedanför samma brant äro gruvorna
anlagda på tvenne mäktiga gångar, vars rätta
beskaffenhet så mycket mindre kunde utrönas, som de stodo
öde och fulla med vatten.
Det torde disputeras att giva dessa malmfynd namn
av gångar, emedan anvisningarna uppe i dageklyfterna
ej ville alldeles föranlåta sig på det sättet, dock, som
de utvisa en art av längd, samt sinsemellan en
parallellismus, och den ena sorterat sig efter sin art på ett
ansenligt djup, så lärer man ännu, och innan mera
upplysning med tiden kan räknas, ej kunna vägra
dem rum och säte bland gångar.
Hällebergsarten består av ett svartgrått, strävt
klyft-fast hornberg, vari då och då synas några irreguliera
kvartsrum med. som likväl ej synts continuera längre
än i dagskikterna. Gången lärer mest hel och hållen
bestå av en leverbrun vattenkis, som fläckvis och
insprängd, stundom i nog flera körtlar förer grön och
tämligen rik kopparmalm.
Denna gruva, som på 1690-talet först blivit
uppfunnen, har undergått åtskilliga skiften och öden och
sorterat nu under ett, nu ett annat bolags egendom
och våld. Sist blev gruvan driven av en brukspatron
Johan Olofsson och av dess son, nuvarande
geschwornern Herman Olofsson, avmätt under 1740-talet, och
sedermera tillsvidare för en uppkommande dispyt med
den s. k. Ädelforssocieteten, inställd.
Här är en extra ordinär stollbelägenhet, som på en
ringa längd bör invinna ett ansenligt djup. Uppå det
ur dessa gruvor uppbragta ansenliga kisvarpet, vari
elden medelst en hop spånor för några år sedan
kommit lös, och sedan i flera år brunnit, är det som
kor-netten Carl Fredrik Lejonadier vill grunda sin
rödfärgsbränning och vitriolsjuderi. För den som känner
Dylta svavelbruk och dess inrättning, samt
därvarande kiselns art och beskaffenhet, och såsom
anhörig av det verkets ägare fått tillfälle att känna hela
denna oekonomi, bör det vara en lätt sak att uträkna
utgången av dessa anläggningar.
Mundus vult decipi, ergo decipiatur!
C. Sunnerskogsberget ligger på södra sidan om
strömmen, varest extra ordinarie vackra anvisningar
på kup furglas, lazur, gedeigne silver- och
kopparan-floger öppnats, men av så ringa mäktighet, att de icke
lönt mödan att arbetas och eftersättas.
Ädelfors. Då man säger Ädelfors guldverk,
inbegriper det allt vad guldverket tillhörer, såväl av
gruvor som smältverk, men då man endast examinerar
platsen i och för sig självt, så hette den förr Syafors
och inbegriper allenast själva strömmen, och
utrymme till hytteverksplatsen, vilken Slättåkra och
Repper-da byar måste släppa till, till kopparverkets
inrättande, då Kleva gruvor först kommo i gång; och som
kvarnen i strömmen var anslagen till augment under
(Slut fr. nr 11.)
rusthållet Holsby, stora gården, så fick verket
frihet att disponera kvarnen emot räntans utgivande in
natura eller i pengar, som är 6 tunnor kvantum råg,
vilket allt ges av konung Carl XI :s brev den 1 mars
1694, samt k. bergskollegii privilegium för Kleva
kopparverk den 14 mars samma år.
Då guldgruvorna år 1738 först blevo uppfunna,
och en stor mäktig societet satt sig tillsammans för
att driva dem, fick samma societet genom transaktion
med Kleva kopparverks ägare, även samma gruvor
med Syafors kopparverk under sitt bolag, nobiliterade
Syafors till Ädelfors, och hela societeten fick sedan
namn av Ädelfors-societeten. Men som till detta
Ädelfors feltes utrymme till nödvändig gårdsbyggnad,
bredvid Hylteverket, så slöt societeten ackord med
Slätåkraby om nödig gårdsplats, emot 4 daler s:ts
årlig avgift, varöver Repperdaborna knota, men
komma ingen vart, så länge de icke med någon giltig
rågång kunna bevisa sig äga rättighet att fordra
delaktighet i samma avgift. Nu mera, sedan societeten på
många år enligt givet och beviljat förbehåll vilat sig,
har kronan innehaft Ädelfors både till sitt större och
mindre begrepp.
Guldverket har i kronans tid förbättrats med
följande lägenheter: 1. Kiebbe bokverk mil längre ned
i samma älv och ström på Repperda ägor och grund,
som kronan låtit anlägga, och betalar till
grundägaren, så därföre, som för en äng därstädes, 5 daler s:t,
undfåendes ägaren eller gästgivaren i Repperda ännu
i vederlag en annan äng kallad Kyrkoängen, som
guldverket beständigt arrenderat emot 3 daler 8 öre
s:t, av Alsheda kyrka, 2. Germunderyd, ett helt
hemman rusthåll skattegården n:o 38 under Vetlanda
kompani Smålands kavalleri. 3. Germunderyds
Ebbagård Yo hemman augment till rusthållet, 4. Skive
Kärragård hemman augment till Germunderyd.
Som ock besittningen av den andra fjärdedelen i
samma hemman, som är augment under rusthållet
Appel-hester i Alsheda socken. 5. Underpant av Repperda
Backegården eller Hagebolet V2 hemman frälse, som
hovjunkaren Swab inköpt och lånt pengar till av
Bergskollegio, emot det att han betalar intresset med
körslor till guldverket. 6. Björntorp i Skire socken
y% hemman augment under Millebo rusthåll,
förbundet sig emot ständig besittnings åtnjutande och
aug-mentsräntans erläggande av guldverket till
rusthålla-ren, att underhålla och löna en ständig gruvedräng.
7. Under gru ve verkets frihet äro följande socknar i
Östra härad lagde: Alsheda, Ökna, Skede, Vetlanda,
Skirö, Nye och Lemhult, enligt k. m:ts brev av den
10 juli 1742 fast k. bergskollegii extractum protoeolli
den 26 nov. samma år utesluter socknarne Vetlanda
och Nye, vilket härleder sig av den notariens
oaktsamhet, som fört protokollet samma gång.
8. Hela Östra härad är av k. m:t under förbud satt
att där inga kronoegendomar må försäljas till skatte
utom börd, utan henibjudas guldverket. 1. För
platsen till gamla Krongruvan till Äflandahults skatte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
