Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
107
gård 2 daler s:t årligen oeh 2 för nya
Krongruveplat-sen till Äflandahults Backegård även årligen 2
daler s:t.»
Med detta slutar han sin beskrivning av guldgruvan
vid Ädelfors och övergår i stället till en längre
beskrivning av Alsheda kyrka, vilken vi här förbigå.
Sedermera fortsätter han resan mot Broby, Fröderyd
och Vrigstad. Det är dock i huvudsak kyrkor och
minnesmärken han här har att anteckna.
Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden.
Fr. o. m. nr à denna årgång betecknar ovanst. rubrik i Ind. Nordens text en särskild
avdelning, vars karaktär torde tillfyllest anges av rubriken. Vi mottaga gärna meddelanden
även till denna avdelning, sakligt och koncist avfattade, helst med illustration (foto, resp.
kliché), när sådan kan vara erforderlig. Red.
XII.
Gasbetongen.
Detta av arkitekt Axel Eriksson uppfunna
byggnadsmaterial är såsom uppfinning ca 2-årigt och
såsom fabrikat ännu blott 1-årigt; det är således
relativt nytt.
Nya äro i varje fall en del intressanta uppgifter
från materialets praktiska användning, som red. Hj.
Cassel meddelat i Sv. D. den 23 mars. Materialet
tillverkas dels av Ab. Vallevikens cementfabrik,
Valleviken (Gotland), dels vid en nyanlagd fabrik vid
Värtan (försäljningskontor Arsenalsg. 9, Stockholm).
Det har fått, skriver hr Cassel, betydande användning
till grunder, väggar och bjälklag vid
fabriksanläggningar samt vid ny- och påbyggnader av bostadshus
på skilda platser i landet.
Isoleringsförmågan (värme-) hos gasbetong är ca 3
ggr större än hos vanligt murtegel, men dess hållfasthet
är betydligt mindre, vadan i Stockholm icke tillåtes
att bygga mer än 2 våningar med endast
gasbetongväggar. Det blir således de två översta våningarna
som kunna utföras i höga hyreshus av detta material.
För mindre fristående hus kan man emellertid utan
risk uppföra såväl grund (utvändigt asfaltisolerad)
som 2 våningar av 20 cm tjocka solida
gasbetongväggar. Enligt uppgift besparas därigenom ca 33 proc.
av kostnaden för ytterväggar av 1% stens tegel och
isoleringen blir likväl 33 proc. bättre. Kostnaden för
tegelvägg är därvid beräknad till 24 kr och för
gas-betong till 16 kr pr kvm. Emellertid får man taga i
betraktande att betongväggen har genomgående fogar,
vilket givetvis är en olägenhet. Materialet levereras
dels i block 20x25x50 cm, dels i plattor 10X25X50
cm, de senare mest använda till innerväggar. Det
synes då fördelaktigare att uppföra även ytterväggen av
stående plattor i växlande skift varigenom
genomgående fogar skulle undvikas. Än fördelaktigare vore att
mellan de två plattorna inmura pelare av gasbetong,
i stycken t. ex. 10X20X50 cm stående, varigenom
man erhölle en hålmur, 30 cm tjock, med luftkanaler
10x30 cm. Materialåtgången bleve visserligen 20
proc. större, men man erhölle i gengäld en synnerligen
värme- och f u k t-isolerande mur.
En viktig fördel med gasbetongväggar är, att de bli
så jämna, att de icke behöva putsas invändigt, endast
spacklas. Därigenom uttorkas husen hastigare. Utan
tvivel kommer gasbetongen att i vidsträckt grad
uttränga teglet, anser förf. Denna uppfinning har med
rätta betecknats som ett mycket betj^delsefullt
framsteg i byggnadstekniken. Emellertid har det en annan
och farligare konkurrent i de moderna högisolerande
plattorna, som kunna användas i hus med bärande
järn-, betong- eller trästomme och med ytterst tunna
ytterväggar. Det blir, säger hr Cassel, närmast en
konkurrens om priset.
XIII.
Ruda-tändningen.
Den av ingenjör C. A. Rudqvist uppfunna
elektriska starttändningen för råoljemotorer, den s. k.
Ruda-tändningen, är nu sedan någon tid ute i marknaden.
Den består av i huvudsak en mindre glödkropp
(tändare) direkt insatt i motorns förbränningsrum,
eller i ett skyddsorgan (tändareventilen), som är
inskruvat i tändkammarens vägg, samt av en mindre
från motorn driven elektrisk dynamo och ett
ackumulatorbatteri.
Fördelarna med denna elektriska tändning, viel
jämförelse med den äldre metoden att uppvärma
tänd-kulan medelst blåslampa, äro betydande: ingen
uppvärmningslampa. ögonblicklig igångsättning, tillgång
till elektrisk belysning, stor bränslebesparing, lätt
och bekväm skötsel av motorn, ingen eldfara och ingen
obehaglig lukt eller rök i maskinrummet. Vidare
behöver motorn ej köras i tomgång.
Det upplyses att, då äldre tändningsanordningar
exempelvis draga en årlig kostnad av 1 700 kr, så
betingar motsvarande Ruda-tändning ungefär samma
belopp såsom engångskostnad. Ett flertal
Ruda-täncl-ningsanordningar, levererade av Ab. Ruda-motorer,
Dalag. 7, Stockholm, äro redan i bruk.
Litteratur.
Meddelanden från Sveriges Industriförbund har
utkommit med sitt februarinummer, vilket bl. a.
innehåller förbundets styrelse- och revisionsberättelser
för 1924, förbundets uppmärksammade skrivelse till K.
m:t i järnvägsfrågan samt den undersökning av
industrins ställning till varumassorna, som förbundet
överlämnat till centrala mässnämnden. I en artikel
»England skyddar sin industri mot övermäktig utländsk
konkurrens» redogöres utförligt för de senaste
tullskyddsåtgärderna i Engla,nd och huru dessa äro
avsedda att tekniskt fungera. Vidare behandlas i smärre
artiklar »B-skatten» ävensom det nyinrättade
ekonomiska rådet i Frankrike, varjämte förekommer
litteraturöversikt samt ett par prejudicerande rättsfall om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
