- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
112

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N

Besparingskommittén och Patentverket.

Utdrag och referat ur Statens besparingskommittés betänkande.

»Kommittén har också upptagit till behandling1 det vid
åtskilliga tillfällen framförda önskemålet om en ny b
e-svärsinst an s.1 Olika meningar hava gjorts
gällande angående frågan, huruvida denna myndighet
skulle bli den definitivt avgörande eller om fortfarande
patentansökningar skulle få fullföljas till
regeringsrätten. Enligt kommitténs uppfattning är det åtminstone
tillsvidare bäst att bibehålla regeringsrätten såsom sista
instans. Det är troligt att, med de anspråk man eljest
skulle nödgas ställa på den nya anordningen, denna
bleve alltför dyrbar för det sannolikt alltjämt relativt
obetydliga antalet avgöranden. Om åter anordningen
tänkes såsom mellaninstans, uppstår frågan, om den
icke skulle kunna sammansättas allenast av
befattningshavare inom patentverket, i verkligheten utan
någon ökning av nuvarande organisation. Den bör i sådant
fall bestå av verkets chef såsom ordförande, en ojävig
byråchef å granskningsavdelning och den administrativa
byråchefen eller byrådirektören samt två ojäviga
granskare (byrådirektörer) med sakkunskap inom den klass
det ifrågavarande ärendet tillhör. Föredragningen bör
efter lottning fördelas mellan ledamöterna, eventuellt
byråcheferna. Det har å andra sidan framhållits, att
besvärsinstansens ställning skulle inför de
rättsökande stärkas, om den erhölle tillskott av icke-ständiga
utanför verket stående ledamöter. Det förefaller
emel-ler kommittén som om det skulle vara synnerligen svårt
att utan alltför stora kostnader finna utomstående
personer med verklig sakkunskap och auktoritet, vilka äro
villiga att nedlägga ett så grundligt arbete på studiet
av besvärsmålen, som kräves för att sätta sig in i
patentansökningar av mera invecklad beskaffenhet.
Kommittén anser därför, att för en mellandistans dylika
utom patentverket stående ledamöter icke borde erfordras.

Om man inrättar en besvärsavdelning, torde man
därigenom även kunna råda bot på den brist på enhetlighet
och motivering för patentverkets beslut, vilken för
närvarande överklagas och framhålles såsom en av
orsakerna till mycket onödigt arbete för granskare och
patentombud.

Det torde vara svårt att bestrida, att sådana
olägenheter förekomma för närvarande. De framkallas av den
starka uppdelning av granskningsarbetet på flera
händer, vilken av andra orsaker är nödvändig. Dessutom
är det omöjligt utan att införa alltför tyngande
arbetsformer att i alla beslut fordra en motivering, som skulle
vara tillräckligt klarläggande för att bilda prejudikat.
För granskare och framför allt patentombud är det
dock önskvärt, att av föregående beslut kunna draga så
noggranna slutsatser som möjligt om patentverkets
mening. Att därigenom alltför starka band skulle läggas
på uppfinnarnas befogade anspråk eller att
granskningen skulle sjunka ned till ett enkelt letande efter
prejudikat, torde icke behöva befaras, att döma av
erfarenheten från rättstillämpningen på andra områden.

Den ifrågasattta besvärsinstansen antages också
bidraga till, att man inom patentverket skulle kunna
behandla uppenbarligen värdelösa patentansökningar me-

1 Samtliga spärrningar av red. för I. N.

(Forts. fr. föreg, nr.)

ra summariskt än som lärer ske med nuvarande
besvärsförfarande. Det har uppgivits, att de från K. m:t
i anledning av besvär över patentverkets beslut
infordrade förklaringarna förorsaka föredragandena ett
oproportionerligt drygt arbete, samt att jämväl denna
omständighet bidrager till att granskningen, för att
förebygga besvär, drives längre än som kan anses nödigt
beträffande åtskilliga ansökningar.

Om den ifrågasatta mellaninstansen kommer till
stånd, torde man också kunna utgå ifrån, att de
sökande icke, såsom för närvarande sker, efter besvär till
högsta instansen omformulera sina patentanspråk och
på den grund få ansökningarna återförvisade.

Med hänsyn till dessa skäl har kommittén, ehuru
verkningarna av besvärsinstansen icke böra överskattas,
ansett, att jämväl denna utväg till arbetsförenkling och
ökad enhetlighet bör prövas i praktiken.

Inrättas en. dylik besvärsinstans, torde särskild
avgift för fullföljd till densamma böra stadgas.» —

Reservanten, jur. dr Kuylenstierna, föreslår
uti sitt särskilda yttrande avseende besvärsinstansen:

»Organisationen skulle kunna ordnas på i huvudsak
följande sätt.

Generaldirektören blir självskriven ordförande i
besvärsavdelningen, men hans deltagande i avslagsbeslut
i första instans upphör, på det att jäv ej må
förefinnas för honom i besvärsinstansen. En av de tekniska
byråcheferena befrias från sin nuvarande tjänstgöring,
och anmälningsavdelningarna bli alltså tre i stället för
fyra. Detta skulle kunnat ifrågasättas även utan
besvärsavdelningens inrättande men bör bliva än mer
genomförbart med de förenklingar, som skulle vinnas
genom dels inrättandet av besvärsinstansen, dels vissa
anordningar, som kommittén i det följande kommer att
föreslå. Den fjärde byråchefen avdelas i stället till
besvärsbyråchef och skall vara den sammanhållande
tekniska kraften i besvärsinstansen. Han bör åtminstone i
regel föredraga ärendena och avgiva förslag till beslut
jämte motivering. Deltagande bli för övrigt byråchefen
eller byrådirektören å administrativa avdelningen samt
två i ärendet ojäviga tekniska ledamöter å
anmälningsavdelningarna med särskild sakkunskap inom den
industrigrupp. varom fråga är. De tekniska
byrådirektörerna mfl erhålla härvid en ställning, närmast
motsvarande exempelvis assessorernas i hovrätterna och
kammarrätten. Vid särskilt viktiga principiella
frågor må generaldirektören tillkalla båda de i ärendet
icke jäviga byråcheferna å anmälningsavdelningarna
samt dessutom någon sakkunnig teknisk ledamot, som
icke är byråchef. Kommittén anser således ej några
utanför verket stående ledamöter erforderliga. Det
lärer erbjuda stora svårigheter att finna utomstående
personer med verklig sakkunskap och auktoritet,
villiga att ägna besvärsmålen ett tillräckligt ingående
studium. Med den föreslagna organisationen komme ju
för övrigt i regel besvärsinstansens majoritet att vara
helt oberoende av patentärendenas handläggning i första
instans, varigenom alla berättigade önskemål
beträffande besvärsinstansens fristående ställning synas
bliva uppfyllda.» —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free