Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.3
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 15_STOCKHOLM DEN 15 APRIL 1925
Innehåll. Ind. Norden: »Levande lågor.» Den moderna ljusindustrins uppkomst och utveckling. Av T. H—g. — Kok-kar för
rengöring av lokomotivramar. Av dr A. Gradenwitz. — Besparingskommittén och patentverket. (Forts.) — Konstsilkesindustrin. —
Torrläggning av mossar och klimatet. — Föreningsunderrättelser. — Notiser. — Sv. tid skr. f. ind. rättsskydd: Patent offentliggjorda
av K. patent- och registreringsverket. — Av K. Haj:t givna utslag på besvär i patentärenden. — Patentverkets kungörelser ang. patent.
— Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst
obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
"Levande lågo r."
Den moderna ljusindustrins uppkomst och utveckling.
Firman P. A. Norstedt & Söners bankett på dess 100-årsdag 1923 i Stockholms stadshus’ Gyllene sal med 2
belysning från 80 kandelabrar med Liljeholmens stearinljus. (Foto Axel Malmström. Meddelas genom
tillmötesgående av P. A. Norstedt & Söner.)
De viktigaste belysningsmedlen under 1800-talets
början utgjordes i de flesta länder av rovolja samt vax
och talgljus. Den tidens ljus lämnade dock åtskilligt
övrigt att önska såväl beträffande själva
brännmaterialet som vekarna. Nödvändigheten av att emellanåt
putsa de brinnande ljusen med den oumbärliga
ljussaxen innebar stora olägenheter. Det var därför ett
viktigt problem att kunna tillverka ljus, vilka brunno utan
omvårdnad med ljussaxen.
Talgljusen voro särskilt besvärliga att sköta. På
grund av talgens låga smältpunkt dröpo de mycket,
varjämte de osade och spridde en obehaglig lukt.
Vaxljusen hade visserligen bättre egenskaper, men de voro
förhållandevis dyra. Deras användning var därför
huvudsakligen inskränkt till kyrkligt bruk, särskilt till
de katolska kyrkorna, för vilka enligt ritualen bruket
av vaxljus var föreskrivet, eller också till sådant bruk,
som innebar en rätt hög grad av lyx.
Är 1823 framlade emellertid fransmannen Chevreul
resultaten av sina epokgörande vetenskapliga
undersökningar angående fettämnenas kemi. Dittills voro dessa
ämnen tämligen outforskade i kemiskt hänseende.
Chevreul utredde en hel mängd olika fettämnens kemiska
natur. Han påvisade att de voro glyc-erider, dvs
kemiska föreningar av glycerin och fettsyror som
komponenter, och vidare angav han, huru man på skilda
vägar kunde överföra fettämnena i nämnda komponenter.
Som praktisk tillämpning av dessa undersökningar
framhöll Chevreul bl. a., att om man framställde en
fettsyreblandning och ur denna frånskilde den
flytande oljesyran, fick man i de högsmältande fettsyrorna
tillgång till ett nytt ljusmaterial med betydligt bättre
egenskaper än talg. Chevreul angav även de första
riktlinjerna för framställningen av ett sådant
ljusmaterial, och han uppfann sålunda det ämne, som vi
numera känna under namnen stearin, teknisk stearin och
stearinsyra.
Som vi nu skola finna i det följande, blev Chevreuls
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
