Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
•uppfinning fullkomligt revolutionerande för
ljustillverkningen. Genom densamma lades nämligen grunden
till en helt ny industri, den moderna ljusindustrin.
Jämte sin berömde landsman Gay-Lussac uttog
Chevreul år 1825 ett patent i Frankrike för
tillverkning av ljus med användande av stearin som råmaterial.
Deras metod för stearintillverkningen va.r emellertid för
kostsam och dessutom otillfredsställande i kvalitativt
hänseende, varför den ej fick någon praktisk
tillämpning. Nämnda metod grundade sig på fettämnenas
sönderdelande genom s. k. förtvålning. Härvid användes
vid denna tid allt för dyrbara kemikalier (kali eller
natron). Bland metodens övriga olägenheter må även
framhållas, att man använde saltsyra för att ur den
intermediärt bildade såpan eller tvålen frigöra
fettsyrorna och att saltsyran medförde mindre goda
egenskaper hos det därmed framställda, stearinet.
Först år 1833 lyckades fransmännen de Milly och
Motard, vilka år 1832 grundat en stearinljusfabrik i
Paris, att genomföra vissa tekniska förbättringar.
Sålunda ersattes exempelvis saltsyran med svavelsyra.
Vidare nedbringades kostnaderna vid
stearintillverkningen bl. a. genom användning av kalk i stället för
det dyrbara alkalit (kali eller natron) vid
förtvålnings-processen. Stearintillverkningen blev nu ekonomiskt
möjlig, och tillverkningen av stearinljus tog snart fart.
Härmed var grunden lagd till de nya stearin- och
stearinljusindustrierna och den moderna ljusindustrin.
Jämte framstegen i stearinfabrikationens teknik blevo
även vissa förbättringar, som gjordes beträffande
ljusvekarna, av största betydelse för clen moderna
ljusindustrins närmast följande utveckling. De
grundläggande arbetena på detta område utfördes av fransmannen
Cambacères, som 1834 uppfann de flätade vekarna. I
motsats till de förut använda tvinnade vekarna hade de
flätade vekarna egenskapen att böja sig vid
förbränning, så att de oxiderades i lågans kant, varigenom de
automatiskt förändrade sin längd i samma mån som
ljusen förbrunno. Härigenom blev ljussaxens
användning överflödig. Cambacères införde även förfarandet
att preparera vekarna. Detta nödvändiggjordes av det
nya ljusmaterialets specifika egenskaper. Omkring år
1840 hade industrin gått betydligt framåt. Vid den
tiden funnos i Paris några stora stearinfabriker. En
fabrik hade grundats i Berlin år 1837 av den ovannämnde
Motard; i Österrike hade industrin fått insteg, och även
i Sverige hade en fabrik, Liljeholmens stearinfabrik
grundats redan år 1838.
Under de närmast följande årtiondena, t. o. m.
1860-talet, genomfördes den nya ljusindustrins mest
betydande tekniska förbättringar. Dessa kunna
huvudsakligen hänföras till metoderna för stearinets
framställning och biprodukternas tillvaratagande, tillverkningen
av vekarna och dessas preparering samt ljusens
mekaniska formning. Denna tekniska utveckling ledde sitt
ursprung från Frankrike, men tog senare fart särskilt
i England och Tyskland. Även på detta område
företedde utvecklingen vissa drag, karaktäristiska för flera
andra grenar av den kemiska industrin. Den
vetenskapliga och tekniska grundvalen lades nämligen i
Frankrike, i vilket land tekniken vidare utvecklades,
varefter industrin med framgång upptogs först i det
kapitalstarka England, senare även i Tyskland, sedan
detta land, särskilt genom Liebigs insatser, skaffat sig
vetenskapliga och tekniska förutsättningar för en
kemisk industri.
Av synnerligt stor betydelse för stearinindustrin
blevo de förbättrade metoderna för tillvaratagande av
biprodukterna olein och glycerin samt de nya
avsättningsmöjligheter, som bereddes dessa produkter.
Olei-net hade visserligen införts i Frankrike redan år 1834
som råmaterial för såp- och tvåltillverkningen, men i
andra länder dröjde det ännu någon tid innan det rätt
uppskattades för detta ändamål. Beträffande glycerinet
kan man egentligen först tala om dess tekniska
framställning under 50- och 60-talen. För dess
avsättning-öppnades helt nya områden genom tillkomsten av de
nya nitroglycerinhaltiga sprängämnena under 60- och
70-talen (Nobels uppfinning av dynamit år 1866 och
spränggelatin 1875). Numera spela ju både glycerin
och olein en stor roll, oleinet utom för såp- och
tvåltillverkningen även inom textilindustrin och
glycerinet framförallt som råmaterial för framställning av
nitroglycerin inom sprängämnesindustrin.
Redan Chevreul hade påpekat möjligheten att
använda stearinet ej blott enbart utan även i blandning med
andra ljusmaterial såsom vax, valrav m. m. Alla dessa
ämnen voro dock dyra i jämförelse med stearinet varför
de kommo att spela en ganska underordnad roll inom
den nya ljusindustrin. I och med framställningen av
billigt paraffin och förbättrad teknik inom
paraffin-industrin, särskilt i samband med paraffinets
framställning inom bergoljeindustrin och dessa industriers
storartade uppsving efter 1880-talet, fick man
emellertid riklig tillgång till ett verkligt billigt ljusmaterial,
som kunde användas ej blott i blandning med stearinet
utan även enbart. Ännu kunde dock stearinet under
flera år motstå konkurrensen från paraffinets sida,
vilket i främsta rummet torde berott på den bristande
kunskapen om paraffinets riktiga användning. Är
1893 blev konkurrensen särdeles kännba.r i Tyskland. I
Sverige började paraffinet användas som ljusmaterial
år 1896, men först från år 1903 kan man tillägga det
någon större betydelse för den svenska ljusindustrin.
De fortsatta tekniska förbättringarna och den
alltjämt starkt ökade produktionen inom paraffinindustrin
medförde allt lägre paraffinpriser varav följde ökad
användning av paraffin inom ljusindustrin. Härigenom
kunde åter den del av ljusindustrin, som hade
stearin-tillverkning till sin uppgift, ej utvecklas parallellt med
ljustillverkningen.
Detta har bidragit till att stearintillverkningen i de
flesta länder stagnerat eller gått tillbaka. För stearinet
har man nämligen ej funnit någon mera betydande
avsättning annat än inom ljusindustrin.
Före stearinljusens tillkomst bedrevs
ljustillverkningen antingen som en småindustri i samband med
såp- och tvåltillverkningen eller mera
hantverksmässigt eller också som en mycket utbredd
husbehovstillverkning. Det var ju naturligt, då tillverkningen av de
gamla talg- och vaxljusen endast bestod i en relativt
enkel mekanisk bearbetning, som ej fordrade några
dyrbara maskinella hjälpmedel utan väsentligen var
grundad på handarbetsskicklighet. Genom Chevreuls arbeten
lades emellertid i stället för den gamla empiriska
kunskapen om ljustillverkningen naturvetenskaplig grand
för densamma. I stearinets tillverkning kommo
nämligen att ingå ett flertal kemisk-tekniskt komplicerade
processer. Dessa krävde en speciellt kvalificerad
företagsledning samt en dyrbar apparatur och dennas
utnyttjande i stordrift. Stearinindustrin blev därför
redan från början i motsats till den gamla ljusindustrin
en kapitalkrävande storindustri, och denna karaktär
har den allt fortfarande väsentligen bibehållit.
Sedan paraffinet fått ökad användning som
ljusmaterial, har emellertid som redan nämnts, stearintill-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
