Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
guleringsvätska som senare i fabrikationen skall
komma till användning för att utfälla cellulosan i form av
konstsilke, och på vilket slags konstsilke man önskar
framställa.
»Spinningen» tillgår så, att den mognade
viskoslösningen genom små särskilt konstruerade pumpar
pressas genom platinamynningar in i koagulationsvätskan.
Varje mynning är genomborrad mecl det antal hål (0,02
—0,06 mm i diameter), som motsvarar antalet
konst-silkefibrer, som senare skall tvinnas till varje tråd.
Koaguleringsvätskan utgöres vanligen av utspädd
svavelsyra och natriumsulfat, men stundom ingår även
ammoniumsulfat och glycos. Då viskoslösningen möter
den sura lösningen, koagulerar den hastigt och varje
liten viskosstråle förvandlas i en fin fiber av
regenere-rad cellulosa. Viskoslösningen måste före
koagulerin-gen vara befriad från fasta partiklar och från
gasblåsor, i det annars de förra skulle täppa till hålen och
de senare förorsaka, att de vid normal tillverkning
ändlösa fibrerna brötos av varje gång en gasblåsa
pressades ut genom platinamynningen. (Forts.)
Torrläggning av mossar och
klimatet.
Uti en uppsats »Om mossars frostländighet» i Sv.
Mosskulturfören :s tidskr., marsnumret, återger märket
H. W—e ur Vetenskapsakademins årsbok 1924 bl. a.
följande av professor H. E. Hamberg gjorda
uttalanden, som synas korrigera en ganska allmänt gällande
uppfattning.
»Då ytan av en mosse torde utstråla ungefär samma
värmemängd som en yta med kort gräs och vanligen
är lägre belägen än omgivningen, så är den mer eller
mindre frostländig, men en utdikning och
torrläggning minskar ej frosthalten, ty ytan av torr torvmosse
utstrålar minst lika bra värmet som en våt, men den
torra underliggande mossjorden är sämre värmeledare
än den våta, och således händer det att den torrlagda
mossen är frostländig are än förut. Detta har t. ex.
inträffat vid Rossemyren på Gottland. Efter
torrläggningen måste således vidare odling och
jordförbättring vidtagas.
Den viktigaste mossen, som omnämnts i
remisshandlingarna, är den stora Komossen. Den är en typisk
högmosse, belägen omkring 350 m över havet på en
högplatå, och har en areal av 4 500 hektar. Den anses av
befolkningen ej vara frostförande, men ansågs
förorsaka frost i Nissans och andra 150—180 m lägre
liggande dalgångar. På Skeppsholmen i den norr därom
belägna Liareds socken på 275 meters höjd över havet
är däremot frostländigheten mycket starkare, men
denna plats är i motsats till Komosse på nära håll
omgiven av höjder, men utan nämnvärda mossar. Detta
bevisar, att en frostländig trakt icke behöver vara rik på
mossar och att en mosstrakt icke nödvändigt behöver
vara i större grad frosthaltig.
Vad det beträffar, att Komosse, ehuru själv icke
frostländig, skulle sprida frost necl till de
underliggande ådalarna, så är detta en uppenbar orimlighet. De
lågt liggande dalarna äro ju själva såsom så belägna
frostlänta.
Det andra och större mossområdet är beläget i västra
delen av Jönköpings län på 150—160 m över havet. Det
är ingen högmosse utan en jämn slätt omgiven av nå-
got högre skogsmark. På minimitermometrar, avlästa
på tvenne platser belägna inom området, Kållerstad och
Eeftele (på resp. 166 och 160 m), hava följande antal
frostdagar, då temperaturen nedgått under 0°,
observerats i medeltal per år. Motsvarande 2 stationer utom
frostområdet Hinsekind och Helmershus medtagas:
Medelantal frostdagar:
Maj Juni Juli Aug. Sekt. Okt.
Eeftele . . . . 7,5 2,2 0,3 0,7 5,1 10,1
Kållerstad . . . 8,5 1,5 0,3 1,0 7,4 12,0
Hinsekind . . . 2,9 0 0 0 1,0 5,8
Helmershus . . 1,6 0 0 0 0,8 9,0
Man finner av dessa siffror, att under maj till
oktober är i Reftele 25,9 och i Kållerstad 30,7 frostdagar
men i Helmershus 11,4 och i Hinsekind 9,7.
Vi se således, att den kalla luften från en frostländ
trakt kan i någon mån sprida sig till närbelägna, hälst
lägre belägna ställen, men icke inverkar på
omgivningens klimat i övrigt. Att nedlägga penningar på
torrläggning av mossar, för att därigenom förbättra
landets klimat, är således orimligt. Kan återigen
därigenom vinnas odlingsbar jord, så är företaget lönande,
dock med villkor, att den vunna jorden på lämpligt
sätt bearbetas och förbättras. I annat fall kan det, som
vi sett, hända, att frostländigheten blir större genom
torrläggning.»
Föreningsunderrättelser.
Svenska betongföreningen har nyligen hållit årsmöte i
Stockholm. Efter föredragning av styrelsens och revisorernas
berättelse valdes till ledamöter i föreningens verkställande
utskott prof. C. Forssell, ordf., civiling. E. Mossberg, sekr., samt
övering. D. Andersson, dir. Th. Blomqvist, kapten B. Delin och
civiling. R. Frost.
Vid årsmötet höll civiling. A. Ygberg ett föredrag om
osänlc-bara betongfartyg. Talaren uppdrog en resumé över
betongfartygens tekniska utveckling samt de möjligheter, som numera
stå till buds för konstruktion och byggande av fartyg av
armerad betong, speciellt genom sjösäkerhetens ökande genom
anordnande av dubbla bottnar och sidor.
Under den efter föredraget följande diskussionen framhölls
speciellt spörsmålets betydelse för lösningen av flera av våra
aktuella järnvägsfärjeproblem.
»Sveriges arbetsledareförbund*. Sveriges allmänna
verkmästareförbunds 8:e kongress har under påsken ägt rum i
Stockholm, på hotell Continental. Kongressen sammanföll med
förbundets 20-årsjubileum. Närvarande voro förutom
Centralstyrelsen 50 ombud, representerande 163 underavdelningar,
inbjudna gäster från broderorganisationen i Norge samt
representanter för Sveriges mek. verkmästareförbund och Grafiska
faktorsförbundet.
Bland annat beslöt förbundet antaga det nya namnet
Sveriges arbetsledareförbund. Beslutet föregicks av en livlig,
långvarig diskussion.
Stockholms allm. teknikerförbund sammanträder den ll>
april på B,ådhusrestaurangen i Stockholm, därvid bl. a. årets
tävling om förbundets Polhemspris kommer att utlysas samt
föredrag hålles av ing. Th. Ericson hos Ab. Ljungströms
ångturbin om luftförvärmning, ett medel till
förbränningsteknikens utveckling. J
Notiskrönika.
Skandinavisk-baltiska mässan har nu upprättat särskilt
avdelningskontor även i Oslo. Som föreståndare har anställts ing.
H. Sebelien, kommissarie för Norges Varemesse, vilken i år
torde komma att inställas. Kommissariatet i Oslo är inrymt i
välbelägna lokaler vid Tordenskjolds pläds 3 och har redan
trätt i funktion. Livligt intresse visas för
skandinavisk-baltiska mässan även från norsk sida.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
