Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
I ND USTR I T I DN I N GEN NORDEN
Nollspänningsreläet inkopplas på fasspänningen.
Vid till- eller frånslagning av huvudströmbrytaren
påverkas detta relä, som i sin tur förställer
avstängningsventil för servokraften till regulatorn. Detta
relä liar till uppgift att vid strömavbrott genom
medverkan av den automatiska avstängningsventilen
avstänga servokraften från regulatorn, varigenom
elektroderna föras ut ur ugnen.
Regleringen sker på följande sätt:
Tenderar strömstyrkan att sjunka under den
normala, kommer tryckfjädern B att övervinna kraften hos
elektromagneten C, varav följer att armen I) föres åt
vänster. Den speciella lyft ven ti len E stänger då och en
tryckstegring uppstår under kolven F i
mellanventi-len, vars slid går åt höger och därmed inkopplar
tryckledningen till servomotorn vid G, vilket kolvsystem rör
sig åt höger (för den vänstra elektroden). Elektroden
föres då längre in. varigenom strömstyrkan ökas.
Fig. 5. Elektrod med elektrodhållare och servomotor vid elektrisk
smältugn. Kontrollerad medelst Armas-elektrodregulator.
Skulle strömstyrkan däremot vara för hög, sker
förställning av omskrivna apparater i motsatt led.
Lyftventilen öppnar varvid kolvsliden i mellanventilen
går åt vänster samtidigt som tryckledningen avstänges
och avloppsledningen inkopplas, då föres elektroden
av servomotorn utåt varvid strömstyrkan minskas.
Vid till- eller frånkoppling av en smältugn med en
beskriven regulator behöver endast
huvudströmbrytaren för smälttransformatorn till- eller frånslås. Vid
tillslagning av strömbrytaren påverkas först
nollspänningsreläet, som sätter regulatorn under tryck, varvid
elektroderna omedelbart föras emot varandra inuti
ugnen, och då elektrisk förbindelse dem emellan
(ljusbåge) uppnåtts, ingripa strömindikatorerna och är då
regulatorn i full aktion i enlighet med vad förut
beskrivits:
Brytes huvudströmmen dvs spänningen blir 0,
avstänges tryckledningen genom nollspänningsreläets
inverkan och elektroderna föras genast ut ur ugnen. Att
så sker är av största vikt, enär ju eljest vid
strömavbrott elektroderna komma, att kollidera med varandra
eller mot toppelektroden, varigenom de skulle förstöras
samt eventuellt förorsaka häftig kortslutning då
huvudströmmen ånyo skulle tillkopplas.
Detta nu beskrivna utförande för elektrodreglering
har i praktiken visat sig funktionera synnerligen väl
och tillvunnit sig de bästa lovord från de industriella
verk, där sådana anordningar utförts.
I få ord uttryckt torde Armasregulatorernas
förnämsta egenskaper kunna anges såsom stor känslighet
och en utomordentlig precision, vida överlägsen vad
den skickligaste människohand kan prestera, samt en
vidsträckt anpassningsförmåga, ■— allt tillsammans
utgörande en kraftig faktor till hjälp för industrin.
L’w.
Mikrofoner för rundradio.
I det nedanstående lämnas i form av utdrag ur en
uppsats av byråingenjör S. Lemoine i »Tekniska
meddelanden från Kungl, telegrafstyrelsen» en intressant
översikt på olika principer för och typer av en viktig
detalj i rundradioutrustningen.
I likhet med vad förloppet är vid vanlig
trådtelefonering äger vid överföring medelst radio en dubbel
transformering rum mellan akustisk och elektrisk
energi. Ljudvågsrörelsen på den talande sidan
(sändarestationen) omformas först till motsvarande
elektriska strömvariationer, innan överföringen sker, vare
sig denna försiggår längs metallisk ledning eller
trådlöst, samt undergår på lyssnaresidan
(mottagarestationen) en ny omformning tillbaka till ljudvågsrörelse.
Den anordning, som i båda fallen tjänstgör vid den
förstnämnda av dessa transformationer, är den
apparat, som går under benämningen mikrofon.
Vid de första försök, som på sin tid verkställdes att
trådlöst överföra tal och dylikt, nyttjades den vanliga,
vid linjetelefonering använda kolkornsmikrofonen,
utförd i en med hänsyn till det skiljaktiga
användningssättet något modifierad form. I och med uppkomsten
av det slag av kommunikation, som i vårt land går
under namn av rundradio, ha emellertid betydligt
större fordringar kommit att ställas på mikrofonen än
tidigare, då dess uppgift uteslutande var att upptaga
och transformera de inom ett visst begränsat, lägre
frekvensområde liggande talsvängningarna. I samma
mån som nya krav gjort sig gällande, har också ett
flertal nya mikrofonkonstruktioner sett dagen, iner
lämpade att komma till användning i de speciella
uppgifter, rundradion innebär.
Föreliggande uppsats har till syftemål att lämna en
beskrivning av de viktigaste förekommande
mikrofontyperna jämte principerna för deras verkningssätt och
karakteristiska egenskaper. —
1. Allmänna fordringar på en god rundradiomikrofon.
Den principiella skillnaden i användningssättet
mellan talmikrofonen i det kommersiella telefonnätet och
den i rundradiostationens inspelningslokal (studion)
befintliga mikrofonen ligger främst däri, att den förra
blott har att fungera för frekvenser, som äro
tillfinnandes i det vanliga talet, dvs från ca 400 upp till
2 500 svängningar per sekund, under det att den
senare vid musikaliska upptagningar måste kunna
behärska ett betydligt mera omfångsrikt frekvensområde.
Lägsta tonen hos en flygel har exempelvis ett
svängningstal på omkring 30, dess högsta ligger vid ca
3 500. Det är emellertid ej tillräckligt, att mikrofonen
förmår omsätta svängnigstal enbart inom detta sist-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
