Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
■12!)
skaffenhet: om gift, om husägare eller hyresgäst,
lägenhetens antal rum och dess allmänna skick, antal
familjemedlemmar resp. inkomsttagande sådana, om
hyran brakar erläggas ordentligt, samt bostadens
avstånd från verkstaden. —
Som synes även ganska närgångna frågor. Förf.
varnar emellertid dem, som hava att examinera de sökande,
för att fråga inkvisitoriskt, ty sådant skulle skapa en
vrång uppfattning om verkstadens skötsel och en
fientlig stämning mot ledningen.
*
Invigningen avDeutsches Museum i
München försiggick den 7 ds under glansfulla
högtidligheter. Samtidigt fyllde dess skapare Oskar von Miller 70
år. Det är nu över två decennier sedan han framlade den
första planen, och man förstår ju att det har behövts
en utomordentlig energi hos honom och hans
medhjälpare att under det sista hårda årtiondet driva på saken.
Närvarande voro bl. a. rikskanslern och andra
medlemmar av riksregeringen, bayerska
regeringsrepresentanter, ett stort antal av Tysklands främsta
uersonlig-heter inom det kulturella, ekonomiska och politiska
livet, utländska institutioners representanter, bland vilka
märktes dr Sven Hedin — som höll ett särskilt
uppmärksammat, högstämt tal — kommerserådet A. F.
Enström (för Ingenjörsvetenskapsakademin) och
intendenten T. Althin (för Tekniska Museet). Det stora
festtalet hölls av rikskansler Luther.
Museet är som bekant (denna tidning har
innehållit meddelanden om planen och förarbetena) ägnat åt
naturvetenskaperna och tekniken och åskådliggör den
historiska utvecklingen med originalföremål, arbetande
maskiner och modeller. Institutionen är ett kulturverk
av väldiga mått och utan tvivel enastående i sitt slag
i världen, skriver en meddelare till G. H. T.
Grundstenen lades redan 1906 och själva byggnaden var färdig
före kriget, som förorsakade flera års avbrott i arbetet.
Chr. S.
Nya uppfinningar och fabrikat i
marknaden.
xx.
Göta-parkett — ett nytt
golvbeläggningsmaterial.
Vi ha mottagit prov på ett ekmaterial, benämnt
»Götaparkett», bestående av 7 mm tjocka skivor. Dessa
utföras antingen i form av stavar ca 400 mm långa och
75 mm breda, eller rutor 100 mm i fyrkant. Av
skivorna var för sig eller i kombination med varandra kan
ett flertal smakfulla mönster framställas.
Det utmärkande för Göta-parkett är såväl
ekmateria-lets framställnings- som dess inläggningssätt. Av
utvalda, kvistfria ekstockar utsågas 7 mm tjocka skivor,
som sedan vattenbasas under längre tid, varvid en del
föroreningar i träet bortgå. Därefter uttorkas de
fullständigt, först i luft, sedan i ånga. Genom denna
behandling blir resultatet ett benhårt material av stor
slitstyrka. Vanlig parkettstav är alltid försedd med not
och spånt och kan följaktligen icke slitas längre ned än
till spånten. Detta gör, att man med endast 7 mm
tjocklek å Götaparkett uppnår samma hållbarhet eller
livslängd å golvet som vid annan parkettstav. Till följd av
sin behandling har ekmaterialet ingen benägenhet att
spricka eller slå sig.
Inläggningen av parketten å golv ■—• gamla slitna
eller nya •— sker genom att stav för stav och ruta för
ruta fogas intill varandra och förenas med golvet efter
en patenterad metod. En fördel med dessa relativt tunna
ekskivor är, att de kunna inläggas utan att dörrar eller
trösklar behöva ändras.
Man meddelar oss, att Götaparkettgolv ställer sig
billigare än exempelvis prima linoleum, varför det även
ur direkt kostnadssynpunkt kan vara synnerligen
fördelaktigt att förse gamla, omoderna lägenheter med
denna beläggning.
Göta-parkett, som är ett inregistrerat varumärke,
föres i marknaden av Byggnadsmaterialaffären Göta,
Barnhusgatan 4, Stockholm.
Självmjölkande kossa.
»Enligt erfarenheten utför en mjölkko ständiga och
tämligen kraftiga rörelser och kastningar med
huvudet», framhålles i beskrivningen till sv. patentet nr
58711.
Detta har man tagit fasta på för drivande av
mjölkningsapparater från en kraftackumulator.
Figuren visar hur uppfinnaren tänkt sig konstruktionen.
Vid kossans horn eller i en grimma på huvudet
anbringas linorna 1, som ledas till en gemensam punkt
på djurets rygg och över styrrullar 2 till en med
ackumulatorns 3 axel förenad hävstång 4. Kossans
huvudrörelser åstadkommer härigenom rätlinjig rörelse,
påverkande ackumulatorn. Vi förmoda, att uppfinnaren
åsyftar någon pneumatisk eller fjäderdriven
anordning, tjänstgörande som ackumulator och motor, vilken
håller mjölkningsapparaten i gång.
Med andra ord: kossan mjölkar sig själv. Nästan ett
intelligensarbete, eftersom det sker med huvudet.
Men om kossan upptäcker knepet och inte vill låta
bruka sig som sin egen lagårdspiga . . . ? Eller om hon
står på sig i sin goda rätt att få vara kolugn . . . ?
Nom.
Träskruvar i ändträ är en rätt opålitlig
anordning, anmärker »Teknikern». Den kan förstärkas, om
skruven backas ut efter insättandet och lim indrypes
i hålet, varefter skruven åter insättes. I sådana fall,
då skruven är avsedd att upprepade gånger losstagas
och åter insättas, lämpar det sig att borra in en
dymling. Blir skruvhålet med tiden uppslitet, kan
dymlin-gen lätt ersättas med en ny.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0157.html
