Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Put lika tionsorgan för Svenska
Upp finnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 20 STOCKHOLM DEN 20 MAJ 1925
Innehåll. Ind. Norden: Försäljning av svenska maskiner i engelska kolonier. Av ing. Sune Busch. — Teknisk översikt. —
Porslinsindustrin. (Slutet.) Av T. H–-g. — Värmebehandling av stål till fjädrar. Av Fk. — Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden. XXI.
Palméns mätapparat för vätskor. XXII. Thunholms torkcylinderanordning. XXIII. Självverkande rigel. — Färjetrafik Sverige—Finland—
Estland. Förslag av red. Hj. Cassel. — Internat, unionen till skydd för den industriella äganderätten. Av Sd. — Teknikens varningar.
— Föreningsunderrättelser. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket.
—■ Patentverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen
påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Försäljning av svenska maskiner i engelska kolonier.
Ur föredrag av ingenjör Sune Busch1 vid Svenska ingenjörsällskapets i Storbritannien,
London, årsmöte den 29 april 1925.
Före kriget märktes endast få organiserade försök
att stödja affärer på kolonierna. Under dessa tider voro
några få kända industrialster med separatorer i
spetsen av största värde för vårt pionjärarbete. Kriget
skapade emellertid säregna förhållanden, under vilka
nya fabriker uppstodo och snart sagt alla gamla blevo
utvidgade. Så uppstodo åter nya förhållanden,
’varibland märktes Rysslands avstängande, vilka
märkbart inverkade på programmet för vår industri.
Konkurrensen åstadkom massproduktion för nedbringande
av kostnaderna och så kunde Sverige ej längre
konsumera allt som tillverkades och en vidgad export måste
arbetas upp.
Jag vill något dröja vid de psykologiska orsakerna
till de svårigheter, man möter inom detta arbete och
som jag lärt känna under mina båda långa resor till
kolonierna. Den första varade 20 månader och den
andra, fyra år senare, som jag just avslutat, varade 11
månader. Först vill jag nämna min glädje att finna
huru man överallt, varhelst jag kom, var fullt
tillfredsställd med redan mottagna svenska varor i
allmänhet. Svårigheterna komma starkast om inan t. ex.
söker att på egen hand etablera sin egen firma i
kolonierna. Den ringa erfarenheten i landets seder och
kynne och främst i dess säregna kreditförhållanden äro
därvid svårast att överkomma. Den riktiga vägen torde
därför vara att börja sina affärer genom användande
av en utländsk agent. Att välja ett i kolonierna
inhemskt bolag visar sig oftast vara nära nog uteslutet,
utan är det att tillråda att man söker sig till en engelsk
firma. Med hänsyn till de psykologiska momenten vill
jag framhålla att ärligheten är den viktigaste
karaktärsegenskapen hos dem, man där ute skall ha att göra
med. Den därnäst viktigaste förutsättningen är att
man finner en firma med goda finansiella resurser.
Finnas dessa grundstenar att bygga på så kan man utan
risk eller tvekan offerera sina lägsta och mest
konkurrenskraftiga priser. Man tvingas ju vid affärer på
kolonierna att giva kredit åt sina agenter. Men utgöras
dessa av unga män, utrustade endast med energi, så
blir det synnerligen svårt att avgöra huru stor kredit
som man bör kunna lämna. Är den erhållna firman
redan inne som specialister i samma bransch så har
man hunnit mycket långt, men detta blir kanske
sällan fallet. Ett nästa steg i arbetet bör bli att sända
1 Chef för ASEA-organisationen i England.
ut en svensk man att arbeta i firman. Det torde
däremot sällan visa sig lämpligt att lämna direkt
ekonomiskt bidrag till firman. De som fordra dylikt äro ofta
svaga individer, som leva på en mångfald dylika
bidrag utan att uträtta något positivt.
Synnerligen viktigt är det, och det beaktas alltför
litet, att ens representanter där ute måste hava ett
lager av ens normalartiklar ständigt till hands. I
praktiken visar det sig att den som ej kan köpa
normalartiklar från lager, han vänder sig till annat håll
för att fylla sitt behov. Vidare bör man i möjligaste
mån bidraga med tekniskt biträde och råd.
Vid allt utbyte baseras detta på
personlighetsuppfattningen och den därpå grundade tilltron. Därför är
det oundgängligen nödvändigt att hälsa på sina
förbindelser personligen. Och jag har klart märkt huru
dessa besök måste upprepas, ty intrycket av dem
bleknar bort och så komma andra besök och erbjudande
att framstå klarare och tränga, sig emellan till men
för ens egna förbindelser.
Man måste hava klart för ögonen att engelsmännen
dominera i världen samt att de härska i sina väldiga
kolonier. Den engelska mentaliteten måste sålunda sätta,
sitt kännemärke på alla handlingar. Mycket glädjande
är det därför att se huru många svenskar, som komma
hit ut till England och sätta sig in i det engelska
psyket, vilket ytterst kännetecknas av det balanserade
sinnet. Politiskt sett är å andra sidan Sveriges ställning
och dess goda möjligheter ej tillräckligt
uppmärksammade utomlands. Däremot måste villigt erkännas att
våra konsulära representanter äro synnerligen
beredvilliga att lämnda den hjälp de kunna. Särskilt vill
jag lovorda vår representation i Australien.
Konsulernas verksamhet inskränkes dock i de flesta fall till
nog så värdefulla sociala introduktioner. Experter på
allt kunna de ju ej vara och det verkliga arbetet måste
sedan göras av en själv.
I Indien med dess utpräglade klassmotsättningar äro
affärsförbindelserna starkt påverkade av sociala
förhållanden. Engelsmännen hålla sig strängt borta från
all »samröre» med infödingarna i motsats till
holländarna, vilka synas gilla principen: »A general happy
chocolate coloured family». Man måste därför foga sig
i de sociala förhållandena och söka vinna erkänd
ställning. Medlemskap i de förnämsta klubbarna är en
förmån som hittills endast få icke-britter förvärvat, men
som måste skattas värdefull, i synnerhet som man i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
