Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
trädessökande torde vara av den åsikten, att
genomgången av det treåriga tekniska gymnasiet är mer
meriterande för framtiden än den tvååriga fackskolan.
Kontoret har icke kunnat vinna övertygelsen, att den
nya skolformen, det tekniska gymnasiet, med mer
merkantil och mindre teknisk utbildning än vid
elementarskolorna och utan dessas uppdelning i fack, var den
lyckligaste eller ideala lösningen. Denna
utbildnings-form borde enligt Kontorets mening icke någonstädes
vara huvudändamål för lägre teknisk undervisning utan
bedrivas vid sidan av den rent tekniskt betonade,
såsom en med övriga, tekniska linjer jämställd form. Så
har fallit varit vid Örebroläroverket, och visade det
sigvid denna skola, där således möjlighet förefanns att
välja mellan den merkantilt tekniska- och de rent
tekniska linjerna, att den förra — åtminstone enligt hittills
tillgängliga uppgifter — sedan den inrättades 1920
icke lyckats samla något större antal elever.
Industrikontoret vill i detta sammanhang även
framhålla, att benämningarna tekniskt »gymnasium» och
»teknisk studentexamen» enligt. Kontorets mening måste
anses synnerligen olyckliga. Den vanliga
mogenhetsexamen är ju i stort sett en förberedande examen,
antydande mogenhet för fortsatta studier på högskolestadiet,
under det avgångsexamen från en teknisk
elementarskola eller tekniskt gymnasium betyder avslutad
fackutbildning, som endast i ett fåtal undantagsfall
fort-sättes vid högskola. Den från en teknisk skola avgångna
eleven — han må nu vara berättigad bära titeln
»ingenjör» eller ej — måste väl anses vara på ett helt
annat sätt förberedd till självförsörjande, nyttig
verksamhet än studenten från läroverket. Benämningarna
tekniskt »gymnasium» och »teknisk student» hava, därför
enligt Kontorets mening icke bidragit att höja den nya
skolformens anseende gent emot den äldre. Varje
industriman torde föredraga eleven från den tekniska
elementarskolan framför den »tekniske studenten».
För bedömandet av frågan om fackskolornas
lämplighet är det av ett visst intresse, att just den mest
specialiserade av dem alla, fackskolan för träindustri i
Härnösand, är den minst besökta. Detta kan ha sin
grund däruti, att — såsom redan ovan framhållits —
specialiseringen drivits så långt, att en ung man icke
vågar riskera en dylik utbildning, då, han ej är säker
på anställning inom just denna industri. Å anclra sidan
kan det också tänkas, att skolan, genom att den icke
utformats på det sätt, som från början avsågs, icke
kunnat- tilldraga sig varken elevers eller industriledares
intresse. Enligt Kontorets åsikt bör undervisningen vid
fackskolan i Härnösand icke ytterligare utformas och
specialiseringen skärpas utan att pappers- och
cellulosaindustriens män rådfrågats och givit sin
uttryckliga tillstyrkan. Detta så mycket mer, som dessa
fackmän under de senare åren i allt högre grad inträtt
fölen specialundervisning på detta område, men på den
högre tekniska undervisningens plan.
Kontoret anser önskvärt, att icke allt för snäva
gränser sättas för de olika skolornas undervisningsplan, utan
att skolorna i detta hänseende erhålla en viss frihet.
Undervisningen bör enligt den allmänna planen icke
alltför starkt specialiseras, rektorerna eller facklärarna
dock obetaget att, om så önskas eller anses lämpligt,
mera utförligt behandla vissa stora industrier.
Såsom redan framhållits äro talrika industrimän av
den åsikten, att för stora delar av det tekniska
underbefälet fackskoleutbildningen är alldeles för långvarig
och dyrbar. De här ifrågakommande eleverna —
arbetarna — äro antagligen av enahanda åsikt. Här före-
finnes tydligen en lucka i utbildningsmöjligheten, som
ännu icke på statlig väg fyllts. Denna brist har kanske
befordrat utvecklingen av de privata tekniska läroverk,
vilka ökat i antal och elevfrekvens och som med sina
kortare kurser och aftonundervisning säkerligen fylla
en viktig uppgift, som giver dem existensberättigande.
Här visar tydligen utvecklingen själv en lämplig väg,
som kanske i högre grad borde beaktats vid
omorganisationen. Ty det hade säkerligen varit lyckligare med
ett mindre antal kontrollerbara statliga aftonskolor o. d.
än ett större antal icke kontrollerbara privata sådana.
Rehaks hydrauliska domkraft.
Närstående figurer visa en domkraftapparat, som
uppfunnits av österrikaren //. Rehak och patenterats i
Sverige av F. Sterner NFG, Atzgersdorf b. Wien.
Uppfinnaren har tagit sikte på att förbättra en
hydraulisk domkraftkonstruktion, där foten, som upptager
lyftkolven, är försedd med en uppåt, riktad, ihålig
stång för domkraftens förflyttande, vid vilkens fria ände
en vattenledningsslang kan anslutas. Denna domkraft
Fig. 1. Rehaks domkraft; fig. 2, längdgenomskärning
av foten; fig. 3, pumpanordningen; fig. é, densamma
sedd uppifrån.
har icke vunnit användning i praktiken, emedan den till
följd av det ringa vattenledningstrycket endast kan
användas för lyftning av små laster och i med
vattenledning försedda rum eller lokaler, varvid dessutom
tilled-ningsslangen för vattnet och tryckmedlets uttömmande
bli hindrande för arbetarna frånsett att såväl arbetare
som lokaler bli våta och nedsmutsas av det
utströmmande tryckmedlet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
