- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
175

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRITIDNINGEN NORDEN

■12!)

gens ingivande och att en patentid av 17 år skulle
kompensera den tid av i medeltal 2 år, som åtgår för
ansökningens behandling i Patentverket. Det har emellertid
från storindustrin ofta uttalats önskemål av en längre
patenttid, emedan det visat sig, att en tid av 7—10 år
ofta åtgår, innan en uppfinning hinner inarbetas i
marknaden och tillverkningen ordnas så, att verklig vinst
uppstår.

Det torde därför kunna ifrågasättas, huruvida icke
en patenttid av exempelvis 20 år vore lämplig.

Beträffande de sista årens avgifter, torde
desamma visserligen kunna sättas höga, men icke så, att
de avskräcka patentets upprätthållande. Föreningen
har det intrycket, att de nu fastställda avgifterna äro
för höga och att en stor mängd patenthavare av denna
orsak avstå från sina patent. I synnerhet under
depressionstider torde man kunna antaga, att patenthavare
skulle vara benägen att hålla sina patent i kraft i
avvaktan på bättre tider och större möjligheter att kunna
exploatera desamma, om avgifterna icke vore så höga. I
sammanhang med avgörandet av förlängd patenttid och
de sista avgifternas storlek, borde därför enligt
föreningens åsikt, frågan om de nuvarande avgifternas
storlek tagas under övervägande.

Det bör härvid även beaktas, att årsavgifternas
storlek även inverkar på benägenheten att söka ett patent.

Enligt föreningens åsikt böra de s. k. r e g i s t e
r-rubrikerna bibehållas, dels på grund av att
besparingen genom deras indragning icke torde bliva
synnerligen stor, dels och huvudsakligast emedan de torde
vara av nytta för den allmänhet, som i Patentverkets
och andra bibliotek, där patentregistren finnas, själv
önskar att göra en, om ock ytlig förgranskning av en
uppfinning, innan densamma anmäles till patent. Vad
patentombuden angår, lär |n del begagna sig av
desamma, en del däremot icke. En granskning av de i
Patentverket befintliga efter klasser sammanförda
patentskrifterna blir i varje fall mera fullständig.

Varumärkens registrering i klasser anser
föreningen synnerligen önskvärd, varvid extra avgift bör
åsättas registrering i varje klass mer än en.

Föreningen tillåter sig att såsom ett totalintryck av
kommitténs olika förslag anföra, att kommittén väl
mycket sökt att »pliktfälla» den patentsökande
allmänheten och att på densamma ställa fordringar, som icke
torde kunna uppfyllas, i betraktande av den
omständigheten, att uppfinningar äro av mångskiftande natur
och att deras patentering fordrar en
formuleringsförmåga, som ej alla patentsökande äga. Kommittén synes
icke heller ha.va fäst tillräcklig uppmärksamhet vid
Patentverkets nuvarande arbetssätt, och viel den långa ticl,
under vilken handlingar ligga i Patentverket, utan att
upptagas till behandling. Patentsökanden må i vissa
fall själva föranleda en lång total tidsutdräkt mellan en
ansöknings inlämnande och dess beviljande. Men att
på-börda sökandena hela skulden till den långa tid, som
förflyter mellan ingivandet av en ansöknings- eller
annan skrivelse och det besked, som av Patentverket
lämnas angående sådana skrivelser måste anses oriktigt.
Det förefaller då egendomligt, att såsom bot för
Patentverkets långa behandlingstid föreslå, bland annat,
patentärendets avklippande från vidare behandling
efter elet andra föreläggandet, och sökandens
»pliktfäl-lande» för erhållandet av »förmånen» av ett tredje
föreläggande.

Därmed torde clen långa väntetiden på besked från
Patentverket på intet sätt förkortas. Även i de fall, då
sökanden avlämnat svaromål före utgången av den sti-

pulerade fristen, inträffar att ärendet blir liggande i
Patentverket lika lång tid utan att upptagas till
behandling.

Botemedlet för det anmärkta missförhållandet torde
enligt föreningens åsikt bestå uti den nämnda
omläggningen av arbetssättet. Detta arbetssätt blir måhända
icke billigare än det hittillsvarande, men den
patentsökande allmänheten skulle otvivelaktigt känna sig mera
tillfredsställd. Då Patentverkets ekonomi är beroende
av tillförseln av patentansökningar oeh årsavgifter,
synes det icke lämpligt att införa rigorösa bestämmelser,
som kunna verka avskräckande på patentsökandet. Det
bör därvid särskilt tagas hänsyn till att Sverige icke
är ett lancl mecl stora vinstmöjligheter för patentägare,
och att det därför, särskilt för utländska uppfinnare,
kan vara tämligen likgiltigt att här söka patent i
synnerhet, om detta är förenat med stora svårigheter,
kostnader och tidsutdräkt.

Slutligen vill föreningen framhålla att då vissa delar
av kommittéförslaget synas nödvändiggöra ändringar i
nuvarande patentlag, det torde kunna ifrågasättas
huruvida det vore lämpligt att nu företaga sådana
ändringar, då ett förslag till ny patentlag redan föreligger för
slutbehandling.

Skrivelsen är undertecknad av Waldemar Boman för
Svenska patentombudsföreningen. Såsom instämmande
hava antecknat sig patentombuden Axel Ehrner,
Robert Apelgren, Fredr. Nordsjö och Oscar Grahn.

Ny a ämnen ur rå träsprit.

Professor Bror Holmberg, K. tekniska högskolan,
Stockholm, har i Svensk kemisk tidskrifts
mars-nummer lämnat följande intresseväckande meddelanden.

För några år sedan bearbetades i Perstorps
ättik-fabrik en rå träsprit, som utan föregående
neutralisering avdestillerats från en vid torrdestillation av en
blandning av 80 % tall- och 20 % granved
uppkommen träsyra. Sedan acetonen avdrivits från träspriten,
gjordes clenna svagt alkalisk, varpå när vid fortsatt
destillation metylalkoholh alten i destillatet nedgått till
30 % en brunaktig, kletig kristallmassa, avskildes i
kondensatorerna. Ur denna kristallmassa kunde dess
upptäckare, ingenjör Karl Cederquist, isolera ett i vatten
mycket svårlösligt, i alkohol, aceton m. m. lättlösligt,
i form av färglösa, platta prismor kristalliserande
ämne av smältpunkt 69°—70° och kokpunkt ca 258°.
Av detta ämne erhöll förf. ett prov till närmare
undersökning, vai-vid konstaterades, att detsamma
utgjordes av en aldehyd eller keton av empiriska formeln

CJ2H160!.

I hopp att kunna erhålla mera material för
fastställande av Perstorpsföreningens konstitution har
förf. vänt sig till några mecl träkolning förtrogna
teknici, vilket emellertid hittills endast haft till resultat,
a.tt genom ingenjör Hilding Bergström från ingenjör
Alfons Hellström i Kotka, Finland, bekommits ett
parti färglösa eller svagt gulaktiga, glasiga eller
hart-siga konkretioner, vilka uppkommit på så sätt, att
trä-syran från ugnskolning av tallstubbar utan föregående
behandling i kontinuerlig kolonnapparat destillerats,
tills ett destillat med 75 % vatten och 25%
metyl-alkohol, aceton m. m. och något bottenskikt av oljor
erhållits. Sedan detta destillat försatts med kalk i något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free