Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
Nationernas Förbund och den vetenskapliga äganderätten.
Såsom i en artikel i nr 14 av Industritidningen
Norden 1924 angavs, har ett av professor Ruffini i Turin
utarbetat förslag rörande skydd för den vetenskapliga
äganderätten blivit förelagt en kommission inom
Nationernas förbund och även vunnit såväl denna
kommissions som Nationernas förbunds råd gillande. Förslaget
har sedermera blivit överlämnat till regeringarna för
de till förbundet anslutna staterna för yttrande.
Eventuellt kommer sedan ett slutgiltigt förslag att utarbetas av
kommissionen.
Vi återgiva här efter Gewerblicher Rechtschutz und
Urheberrecht det huvudsakliga av de först ingivna
yttrandena.
*
Alla gilla det i förslaget framställda motivet. Men
blott den belgiska regeringen har så gott som helt
anslutit sig till förslaget. Blott i fråga om läkemedel göres
ett förbehåll, då dessa hava stor betydelse för den
allmänna hygienen.
Den danska regeringen har meddelat, att den
inhämtat yttrande av Köbenhavns universitets juridiska och
nationalekonomiska fakulteter. Dessa hade uttryckt sin
sympati för principen men dock föreslagit, att frågan
underkastades en grundlig undersökning under
medverkan av industriella kretsar, då en nyhet av detta
slag borde erhålla en oangripbar form, för att i
möjligaste grad utesluta tvivel och konflikter angående dess
räckvidd och användning.
Den japanska regeringen har förklarat, att skydd för
den vetenskapliga äganderätten vore mycket intimt
förbundet med industrins utveckling. Därför måste först
och främst mycket grundligt prövas, huru och i vilken
omfattning den vetenskapliga äganderätten skulle
kunna skyddas utan att hindra den industriella
utvecklingen. Av dessa grunder anser den japanska regeringen
för närvarande frågan om utarbetandet av en sådan
internationell konvention vara för tidigt väckt.
Den nederländska regeringen kan ej göra sig
förtrogen med den grundtanken, att den vetenskapliga
äganderätten måste skyddas på samma sätt som den
konstnärliga och litterära. De konstnärliga och litterära
skapelserna äro beroende av ett så stort antal faktorer, att det
icke synes vara möjligt att flera giva upphov till
samma konstnärliga eller litterära alster. Detta är
mellertid fallet med vetenskapliga upptäckter, såsom
erfarenheten ofta visat. Den nederländska regeringen önskar
vidare en slags nyhetsprövning av den vetenskapliga
äganderätten liknande den för patent. Den
internationella konventionen skulle blott ålägga de anslutna
staterna förpliktelser att skydda den vetenskapliga
äganderätten, bevilja utlänningar samma rätt som egna
medborgare samt anmälare i andra stater prioritetsrätt.
Stora svårigheter skulle emellertid kunna uppstå vid
tolkning av uttrycket »vetenskaplig äganderätt» samt
beträffande det belopp, som den vetenskaplige
upptäckaren kan göra anspråk på.
Den österrikiska regeringen gillar motiven och
ändamålet men tror icke, att det Ruffiniska förslaget leder
till målet. Industrins belastning skulle bliva
oöverskådlig. Fastställandet av vetenskapsmännens andel skulle
erbjuda de största svårigheter och förorsaka en olidlig
osäkerhet vid beräknandet av tillverkningskostnaderna.
Den österrikiska regeringen anser sig därför och
särskilt med hänsyn till den österrikiska industrins läge
ej för närvarande kunna biträda förslaget.
Indiens regering reser betänkligheter mot
grundtanken och de praktiska svårigheterna. Enligt dess åsikt
är författare- och patenträtt mera grundad på allmänt
intresse än på individuell rätt. Det är ej heller säkert
att man lockar fram vetenskapliga upptäckter, om man
garanterar ett vetenskapligt rättsskydd. Vetenskapliga
undersökningar grunda sig icke på åstundan att
förvärva vinst utan mera på den starka driften att söka
sanningen och bistå mänskligheten. De män, vilkas
undersökningar leda till praktiska resultat, borde
belönas därför. Men detta är något annat än en fordran på
en proportionell andel i den pekuniära nytta, som en
upptäckt medför. Man måste även hysa betänkligheter
mot förslaget på grund därav, att till varje upptäckt
talrika vetenskapsmän bidragit. Något ingående på
detaljerna i förslaget syntes den indiska regeringen
onödigt på grund av de stora praktiska svårigheterna, men
vore den dock villig till ett internationellt samarbete,
om de stora industristaterna gillade förslaget.
Den svenska regeringen anser, att frågan bör
underkastas en grundlig undersökning, men förutser stora
svårigheter. I första hand, emedan det är omöjligt att
finna juridiska normer, vilka så skarpt som i fråga om
uppfinningar och litterära och konstnärliga verk
begränsa skyddsområdet. Upptäcktens upphovsmans an
del i vinsten måste för varje särskilt fall fastställas
genom skiljedom eller process och detta i varje särskilt
land. Det vore då tänkbart, att i ett land en licensplikt
bestämmes men i andra länder ej. Men framför allt
skulle upphovsmannen till upptäckten för processen
åsamkas avsevärda kostnader. Skyddsrättens värde
skulle därför väsentligt minskas. I många fall skulle
upphovsmannen ej kunna uppbringa medel att
tillvarataga sin rätt. Uppfinnare beklaga sig nu mycket över,
att de i allmänhet hava föga fördel av sina patent. Det
skulle bliva ännu värre, om de även måste avstå andelar
till de vetenskapliga upphovsmännen. Principen vore
så ny och så föga utredd, att den svenska regeringen
för närvarande ej ville slutgiltigt uttala sig om
förslaget. Innan dess önskade den avvakta, vilken ställning
man skulle intaga inom juridiska och industriella
kretsar.
Utförligast av alla har den brittiska regeringen
uttalat sig. Den gillar motiven, men påpekar, att förslaget
i den nuvarande formen måste väcka väsentliga
betänkligheter. Först och främst skulle upptäckter av så
allmän natur som Newtons och Einsteins eller de, som för
första gång giva en förklaring av ett känt fenomen, icke
hava någon nytta av förslaget. Det föreslås, att sådana
upptäckter skulle belönas genom en gåva från staten.
Detta förslag bygger på den uppfattningen, att
ungdomen skulle drivas till vetenskapligt studium genom
utsikten, att deras arbeten skulle leda till industriellt
användbara resultat. Det vore dock knappast antagligt,
att utsikten till vinst skulle inverka på de unga
vetenskapliga arbetarne vid början av deras karriär och, till
och med om detta vore fallet, så vore det att anse såsom
en olycka, ty därav skulle oundvikligen följa tendensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0196.html
