Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
INDUSTRITIDNINGEN NOR D E N
En onödig tullmur.
Frågan om tullarnas berättigande har sedan
gammalt varit debatterad, och delade meningar hava
ständigt gjort sig gällande. En avgjord majoritet torde dock
för närvarande finnas för den åsikten, att ett
tullskydd under vissa förhållanden kan vara motiverat och
stundom rent av nödvändigt.
Härvid har man nog i regel endast tänkt på
materiella varor och deras behandling resp. framställning.
»Andliga» varor hava däremot åsidosatts. »Tankarna
äro ju redan tullfria», åtminstone så länge ej öppet
landsskadlig verksamhet åsyftas.
Nyssnämnda citat innebär emellertid en sanning med
mycket stor modifikation. Tankarna förmedlas ju
genom språken, och för att en tanke skall kunna mottagas
och uppfattas, måste den mottagande förstå det språk,
på vilket tanken »utsänts».
Tankeutbytet är sålunda i många fall i själva
verket belagt med en avsevärd tull, nämligen kostnaden
och arbetet för inlärande av främmande språk. Att
detta förhållande är till stor belastning för
mänskligheten, säger sig självt. Särskilt lida vetenskap,
teknik och affärsliv av svårigheterna. Huru mycket
lättare skulle icke t. ex. en uppfinnare kunna förskaffa
sig och tillgodogöra ett »världspatent», om han hade
möjlighet att utan språkskrankor komma i direkt
kontakt med utlandet.
Fördelarna av att få dessa språkskrankor nedrivna
hava sedan urminnes tider varit insedda, och
mänsklighetens föregångsmän hava länge sysslat med
problemet. I äldre tider hade vetenskapen faktiskt ett
hjälp-språk i latinet, men detta motsvarar icke längre tidens
krav och är dessutom för svårt för att kunna bliva ett
hela den intresserade allmänhetens
kommunikationsmedel. Närmast till hands skulle då ligga att av de
befintliga nationella språken utvälja ett, t. ex. engelskan,
till latinets efterträdare. Denna utväg har emellertid
Den svenska kemiska industrin under 1924.
(Slut fr. föreg, nr.)
Avsättningen av civila sprängämnen har under det
gångna året visat en något ökad tendens,
huvudsakligen beroende på en ökad brytning i
exportjärnmalm-fälten samt därpå att stenindustrin åter arbetar för
fullt. Även de på tillverkning av militära sprängämnen
inriktade fabrikerna hava under året haft
tillfredsställande sysselsättning med exportleveranser.
Priserna å sprängämnesindustrins råvaror hava i stort
sett varit oförändrade sedan föregående år. Däremot
hava priserna på färdigfabrikaten visat en något fallande
tendens.
Eldfast tegel, klinker och lerrör. Försäljningen av
eldfast tegel under år 1924 var icke oväsentligt
bättre än föregående år. Den huvudsakliga exporten har
som vanligt varit till Norge, Danmark och Finland. En
icke obetydlig del har gått till de baltiska länderna och
även vissa utomeuropeiska marknader visa stegrad
införsel av svensk vara. Rörförsäljningen har
un-år 1924 varit något mindre än under år 1923.
Beträffande klinkervaror har försäljningen däremot
varit något bättre än under år 1923.
Cement. Omsättningen inom landet har under år
efter grundliga studier av frågan måst övergivas. Att
här redogöra för skälen skulle föra för långt; vi
hänvisa till speciallitteraturen på området.
I stället har man inriktat sig på utarbetandet av ett
neutralt konstspråk, som skulle vara så enkelt och
lätt-lärt, att envar utan nämnvärd möda skulle kunna
tillägna sig och behärska detsamma. Tanken på en sådan
utväg är ej ny. Många av de äldre av oss minnas nog
intresset vid förra seklets slut för »Volapük» (betyder
»världsspråk»). Och ordet »Esperanto» har ännu sin
aktuella klang. Rörelsen har emellertid hittills icke
haft någon större framgång beroende därpå, att
fackmännen ej tidigare deltagit i arbetet, varför de
framkomna projekten varit behäftade med så påtagliga brister,
att de ej kunnat slå igenom. Härutinnan har dock
numera en förändring inträtt, i det att en kommitté av
vetenskapsmän tagit saken om hand och under en lång
följd av år strax före och under det stora världskriget
grundligt prövat frågan samt på grundval av tidigare
förslag utarbetat ett språk, som bortsett från den
naturliga utvecklingen torde kunna betraktas som en
slutgiltig lösning av problemet. Detta språk, vilket
ursprungligen benämndes »Reform-Esperanto», har
sedan förts fram under namnet »Ido».
Många vetenskapsmän, som ingående studerat
frågan, äro numera ense om möjligheten av att införa och
utnyttja ett hjälpspråk. Det är hädanefter endast fråga
om tidpunkten. Då saken är av oöverskådlig betydelse,
bl. a. och i hög grad för teknikens män, hava vi här
velat fästa uppmärksamheten på densamma.
Fullständiga upplysningar kunna erhållas av Svenska
Idoför-bundet, Hoting. Beträffande ett av de äldre projekten,
nämligen Esperanto, hänvisas även till Svenska
Esperanto förbundet, Stockholm 1. qz
Anm. I anslutning till ovanstående rikta vi våra
läsares uppmärksamhet på den broschyr i
världsspråksfrågan, vilken såsom annons är bilagd föreliggande
Red.
1924 varit något större än under år 1923. Priserna hava
på den inhemska marknaden undergått en obetydlig
höjning; på exportmarknaden hava de även under 1924
varit mycket låga. Konkurrensen med utlandet har
ävenledes under 1924 varit svår och gäller detta
särskilt om exportmarknaden, varest fortfarande de
valutasvaga länderna förorsaka den svenska
cementexporten stort avbräck. De svåraste konkurrenterna på
exportmarknaden ha varit Norge, Tyskland och Danmark.
Denna industris framtidsutsikter torde kunna för
närvarande betecknas som ganska ovissa på grund av det
flytande utvecklingsstadium, i vilket
cementframställ-ningstekniken nu befinner sig.
Glas. Småglasindustrin har under år 1924
haft att kämpa mot en ovanligt svår inhemsk
konkurrens med synnerligen tryckta priser. De större bruken
ha gjort stora ansträngningar för att öka exporten och
därigenom minska trängseln på den inhemska
marknaden. Detta har emellertid endast delvis lyckats, särskilt
på grund av de i Sverige rådande höga arbetslönerna.
Fönsterglasindustrin har under år 1924
haft ungefär samma avsättning som föregående år, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
