Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Fig. 6. Ifö Cementfabrik, Bromölla.
vilken betydande andel av densamma Förenta
Staterna innehar. De amerikanska cementfabrikerna
drivas i oerhört stor skala, och cementfabriker finnas där,
vilkas produktionskapacitet var för sig vida överstiger
Sveriges totala cementproduktion.
Redan vid starten var den svenska cementindustrin
hänvisad att exportera en betydande del av sin
produktion. Även om exporten i förhållande till produktionen
icke kan sägas hava ökats under årens lopp, så uppvisa i
allt fall de exporterade kvantiteterna en högst
betydande stegring. Exporten nådde sin höjdpunkt åren
närmast före kriget, då den uppgick till mellan 100 000
och 140 000 ton per år. Krigsåren medförde av olika
anledningar en avmattning i exporten, som ännu icke
övervunnits, detta oaktat utförseln, såsom framgår av
exportstatistiken, under efterkrigsåren uppvisar
förhållandevis gynnsamma siffror.
Granskar man de tillgängliga uppgifterna rörande
oementexportens fördelning på olika länder, göres den
iakttagelsen, att exporten till större delen dirigerats till
transoceaniska länder samt till Ryssland, under det att
endast obetydliga partier gått till övriga länder. Denna
omständighet förklaras därav, att överenskommelser
träffats mellan cementproducerande länder i syfte att
skydda hemmamarknaden för konkurrens utifrån.
De största avnämarna av svensk cement före kriget
voro Argentina och Ryssland. Till vartdera av dessa
länder exporterades 25 à 50 000 ton årligen de närmaste
åren före kriget. Därnäst i betydelse voro Sundaöarna,
egentligen Java. Ilen även Finland och, på de sista
åren, Brasilien hava varit att räkna till de mera
betydande köparna. Såväl de finska — år 1920 torde
utgöra ett enstaka undantag -— som de ryska
marknaderna synas numera ha gått förlorade för svensk export,
sedan i dessa länder under kriget nya cementfabriker
uppkommit.
Beträffande importen av cement till Sverige är ej
mycket att säga. I förhållande till produktionen var
importen på 1880-talet rätt betydande, men uppvägdes
ungefärligen av exporten under samma tidsrymd. Efter
cementtullens införande sjönk importen hastigt oeh har
därefter ända till början av 1900-talet hållit sig vid en
särdeles låg siffra. Under de två senaste decennierna
har importen rört sig mellan 5 000 och 25 000 ton
årligen.
De länder, varifrån det importerade cementet
kommit, hava företrädesvis varit Tyskland och Danmark.
Emellertid har importen från dessa länder varit
begränsad genom internationella överenskommelser. Dén
svenska cementindustrin har på den transoceaniska
marknaden att utstå en ytterst kännbar konkurrens
från världens ledande exportländer, främst England,
Tyskland, Förenta Staterna, Belgien och Danmark.
Dessa länder, möjligen med undantag av Förenta
Staterna, äro nämligen i likhet med vårt eget land
hänvisade till att i främmande världsdelar avsätta en
ingalunda obetydlig del av sin cementproduktion till låga
priser. Dylika försäljningar, vilka i många fall äga
rum utan förtjänst eller med obetydlig sådan, betingas
emellertid av behovet, att icke säga nödvändigheten av
att rationellt utnyttja cementanläggningarnas
produktionskapacitet i och för förbilligande av
framställningskostnaderna, samt möjliggöres därigenom, att
respektive länder i stort sett behärska den inhemska
marknaden, varest skälig vinst i allmänhet varit att
påräkna för den därstädes försålda varan. T. II g.
Köbenhavn får en rymlig utställningshall. Det
har nyligen blivit bestämt att Köbenhavn skall få en
jättestor byggnad för offentligt ändamål. Byggnaden
är närmast avsedd för den stora bilutställningen i
början av nästa år. Meningen är emellertid att göra den
permanent för att härigenom avhjälpa den brist på
stora offentliga samlingslokaler som nu förefinnes. Man
får en uppfattning om byggnadens storlek, då man
erfar att dess golvyta skall bli 10 gånger så stor som den
stora konsertsalens i Tivoli. Byggnaden kommer att
uppföras på det gamla bangårdsområdet.
Överenskommelse med Köbenhavns stad om tomtköpet avslutades
i går. Arbetet torde inom kort komma att sättas i gång.
Byggnaden beräknas draga en kostnad av nära 4
miljoner kr. (Uppgifter enl. Sv. D.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
