Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Teknisk översikt.
En apparat för
kontrollering av
kulla-gerkulors exakta sfäriskhet
0 c li homogenitet
1 anseende till
stålmaterialet visas i
närstående bild, hämtad ur
Scientific Americans
senaste nummer.
Kulorna prövas på så sätt,
att de från ett magasin
ledas ut genom det
högra, mindre hålet
nära skåpets överkant
för att därifrån falla
ned på en platta av
härdat stål, anbringad ungefär horisontellt och så, att
kulornas återstudsning sker med parabolisk avvikning
till en bredvidvarande annan stålplatta, därvid kulorna
passera genom en på en ståndare anbragt ring (sedd
kantledes å fig.). Från den senare plattan skola
kulorna studsa in i det vänstra, större hålet i skåpet,
bakom vilket de samlas i ett magasin eller ledas vidare.
Alla korrekta kulor utföra dessa trenne hopp med
största precision; de som äro defekta klicka under 2:dra
eller 3:dje hoppet och samlas automatiskt till sina
likar i skåpets öppna fack nedanför de båda
studsplat-torna.
Eör mörkfärgning av cement- och
gipsytor användes vanligen iblandning av kimrök
i bruket. Att få kimrök uppslammad i vatten erbjuder
emellertid vissa svårigheter. En ofta använd metod är
att utröra färgen med en lösning av gelatin eller
gummi arabicum, som därefter förtunnas med vatten. Det
mest enkla och fördelaktiga sättet lär dock vara,
skriver tidskr. Byggnadsvärlden, att tillsätta det vatten, i
vilket stoffet skall slammas upp, med något ättika.
*
Såsom ett gott damm bindan de och
konserverande medel på gators och vägars körbanor
har man funnit sulfitlut, varmed prov under sista
tiden blivit utförda i Sverige. Bland annat hava i
Stockholm såväl stadsgator som förortsvägar — - ex. i
Äppelviken — behandlats genom bespolning med sulfitlut;
av Växjö, Arboga, Karlstads och Härnösands
kommuner har metoden även blivit accepterad för utförliga
provningar. Det var emellertid till en början en
betydande olägenhet däri, att luten, som i och för sig är
löslig i vatten, vid starkt regnflöde rann bort, så att
pågjutning av ny lut måste ske mer eller mindre ofta.
Den bekante kemisten ingenjör Gösta Ekström tog då
itu med detta problem med påföljd, att olägenheten i
fråga nu kan anses vara undanröjd.
Ingenjör Ekströms uppfinning består i att de i
sulfitluten ingående vattenlösliga ämnena fixeras på
vägbanan på så sätt, att de medelst kalk mjölk
omsättas till i vatten olösliga, asfaltliknande föreningar.
När vägbanan skall behandlas, spolar man först på
sulfitlut och sedan kalkmjölk, varvid dock bör iakttagas,
att med varandra i kemiskt avseende möjligast ekviva-
lenta mängder av de båda lösningarna tillföras varje
del av vägbanan, det vill med andra ord säga, att en
passande mängd kalkmjölk skall påspolas efter viss
mängd lut. I praktiken är detta mycket enkelt, och i ena
som andra fallet behöver man icke konstigare attiralj än
vanliga bevattningstunnor eller strilkannor.
Kostnadsökningen för kalkmjölken är ytterst obetydlig, ty den
betingar endast ca 5 proc. av vad sulfitluten kostar.
Vid anläggning av nya vägar eller ombyggnad av.
gamla kan man gå ett steg längre. Då behandlar man
direkt den koncentrerade luten med kalciumhydrat och
får en massa, med vilken vägen prepareras och
därigenom blir såsom permanent asfaltbana.
Tack vare att sulfitluten på detta sätt kan göras
okänslig för vatten har dess möjligheter som
vägför-bättrare i mycket hög grad stegrats.
Stockholms-Tidningen anser t. o. m. att vi här stå inför en verklig
epok i det svenska vägväsendet^ historia: förut oanade
möjligheter att få hårda, släta, slitstarka vägar utan
damm till mycket rimliga kostnader. Medlet härtill är
endast svensk kalk och svensk sulfitlut, den senare som
bekant en förut outnyttjad biprodukt vid
cellulosaindustrin, möjlig att till ringa kostnad frambringa i
mycket stora kvantiteter, enligt beräkning icke mindre än
800 000 ton pr år.
*
Vid riktig behandling och rengöring av
gummislangar kan dessas livslängd ofta
förlängas i avsevärd grad; oftast skadas gummislangar
genom olämplig förvaring. Goda slangar av paragummi
tåla i detta fall något mera, men sämre kvalitéer skadas
oerhört, om de förvaras i alltför varma, för torra eller
t. o. m. för kalla lokaler. Sv. Byggarefören :s
månadsblad ger härutinnan följande recept.
Har gummislangen blivit hård, bör den rengöras så
länge, tills vattnet avrinner klart. Man bereder en
lösning av 2 delar vatten och 1 del ammoniak och lägger
gummislangen fullständigt nedsänkt i ett kärl med
denna lösning, så att slangen fylles väl. Efter % till en
timme sköljer man slangen i helst varmt vatten, till
dess ammoniaken fullständigt avdunstat.
K. Nn.
Skånemässan och uppfinnarna.
Det är en känd sak, att uppfinnareförmåga och
praktisk företagsamhet icke alltid gå hand i hand. En
uppfinning kan vara idealisk och ha ett aldrig så stort
värde; den blir dock till ingen som helst praktisk eller
ekonomisk nytta, om den ej föres ut i marknaden.
En god idé blev omsatt till verklighet, då
Skånemässan år 1921 för första gången här i landet anordnade
en sammanförd avdelning för uppfinningar och patent.
Denna specialavdelning har också från uppfinnarehåll
rönt den största uppmärksamhet, och tillslutningen av
deltagare har varit betydande. Det är mässans och
avdelningens främsta uppgift att förmedla personlig
kontakt och samarbete mellan å ena sidan uppfinnaren och
å andra sidan fabrikanter och köpmän. Härutinnan har
Skånemässan visat sig vara till verkligt gagn. Många
fall skulle kunna anföras, då avslut kommit till stånd,
vilka varit en direkt eller indirekt följd av de
förbindelser, som knutits under Skånemässan. Bolag, ofta med
ansenligt aktiekapital, hava startats, och uppfinnaren
har fått lön för mödan i form av pekuniär vinst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0209.html
