Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
De rysk-svenska
handelsförbindelserna.
I ett uttalande, meddelat Industritidningen
Norden av Sovjet-Rysslands handelsrepresentant i Sverige
I. Boeff, framhålles hurusom Sveriges territoriella
grannskap till Socialistiska Sovjetrepublikernas
Union (SSRU) samt den ingående kännedomen om de
ömsesidiga ekonomiska förhållandena måste betraktas som
huvudbasen för utvecklandet av nära förbindelser
mellan dessa båda länder. Med den för närvarande
brännande frågan om vinnandet av marknad kan SSRU:s i
utveckling stadda marknad — i samband med
folkhushållningens återupprättande och i synnerhet genom
skapandet av vidsträcktare perspektiv för
folkhushållningen — icke undgå att tilldraga sig allmän
uppmärksamhet. Sverige, som behöver marknad för
avsättning av sina industrialster, men även samtidigt
behöver importera en hel del produkter, som det egna
landet alls icke eller i otillräcklig mängd frambringar,
har givetvis även intresse för den ryska marknaden.
SSRU å sin sida behöver den högt utvecklade svenska
industrin och tekniken vid upprättandet av fabriker
och andra industriföretag. Denna ekonomiska
intressegemenskap måste därför anses som en huvudfaktor
vid befästandet av de redan upprättade vänskapliga
förbindelserna mellan de båda ländernas regeringar.
Sveriges export till SSRU ökas med varje dag
säger vidare hr Boeff, och har i synnerhet efter Sveriges
de-jure-erkännande av SSRU varit i stark tillväxt. Man
behöver endast påpeka, att omsättningen under
innevarande år säkerligen kommer att uppgå till dubbla
summan av omsättningen före kriget. Vid den vidare
utvecklingen och stabiliseringen av sitt industriella liv
kommer naturligtvis SSRU att behöva deltagande från
andra länders sida, däribland givetvis även från
Sverige. Man kan därför för framtiden räkna med, att
totalsumman av Sveriges export till SSRU kommer att
betydligt överstiga exporten före kriget. Denna
omständighet måste enligt min mening också tagas i
betraktande av svenska fackmannakretsar. Det är icke
uteslutet, att i en icke alltför långt avlägsen framtid den
ryska marknaden kommer att få en dominerande
betydelse för enstaka grenar av den svenska industrin.
Inom en av industrigrenarna kunna vi redan iakttaga
denna företeelse. Sålunda har t. ex. av hela Sveriges
export av separatorer under år 1924 24,6 % gått till
SSRU, och denna procentsiffra har under tre månader
av innevarande år ökats till 53,8 %. Så till vida som
emellertid SSRU satt sig före icke endast att fullt
iståndsätta redan förefintliga fabriker och verkstäder
utan att bygga nya, så kan också Sverige —• med
tillräcklig konkurrensduglighet — räkna på att erhålla
betydande beställningar.
Erfarenheterna från arbetet med ryska importörer i
form av införsel av svenska varor på konsignation ha
för bägge parterna varit tillfredsställande. Denna form
av handel medför för de svenska industriidkarna en hel
del fördelar, bestående dels i möjligheten att bliva
införda på den ryska marknaden och att på ort och ställe
lära känna densamma, dels även huvudsakligast däri,
att avslutandet av konsignationskontrakt skapar en
fastare grundval för avsättningen av de svenska
industrialstren liksom för fastställandet av
produktionsmängden. Därför måste man antaga, att den fortsatta
utvecklingen av ett dylikt handelssystem från SSRU:s
sida fullt och väl motsvarar bägge ländernas intressen.
Hr Boeff framhåller vidare:
I samband med utvecklingen av importen från
Sverige intresserar oss även exporten från SSRU. Helt
visst har frågan om vår export till Sverige ännu ej
funnit den önskade lösningen. Om vi emellertid taga i
betraktande Sveriges importbehov av brödsäd ävensom
av fodervaror och betänka de nuvarande synnerligen
gynnsamma skördeutsikterna i Sovjetunionen, kunna
vi räkna med att vår export kommer att ökas
avsevärt. Vi räkna nämligen med, att den svenska
konsumenten, som före kriget till stor del fyllde sitt
brödsädsbehov från Ryssland, fortfarande gärna skall köpa
den ryska brödsäden.
Med avseende på andra produkter intresserar sig
Sverige utan tvivel för en hel del av de varor, som kunna
förskaffas av de ryska exportörerna. Till denna
kategori måste man räkna möjligheten att tillföra den
svenska tändsticksindustrin tillräckliga kvantiteter ryskt
aspvirke, vilken vara även före kriget i stora mängder
exporterades till Sverige. Före kriget var även
efterfrågan i Sverige stor på ryskt tågvirke, naftaprodukter,.
gummivaror, ägg etc. Numera ha dessa grenar av vår
folkhushållning till stor del åter iståndsatts, och vi
kunna därför räkna med att återupptaga exporten på
Sverige av dessa varor. Sveriges grannskap till
Sovjetunionen kan icke underlåta att spela stor roll
härvidlag, och det goda förhållande, som råder mellan
ryska och svenska exportörer och importörer, skall
helt säkert medföra att SSRU:s medverkan till
Sveriges förseende med behövliga produkter och råämnen
kommer att få en allt större omfattning, och att SSRU
i en icke avlägsen framtid kommer att intaga en
framstående ställning i fråga om exporten till Sverige.
Givetvis erfordras för uppnåendet av en större
utveckling av exporten och importen en medverkan från
svenska finanskretsar. Tyvärr har denna fråga ännu
icke blivit löst, emedan svenska finanskretsar hittills
endast i obetydlig grad tagit del i Sovjetunionens
ekonomiska liv. Men även i detta hänseende våga vi
hoppas att de svenska bankerna i en nära framtid skola
taga direkt del i finansierandet av Sveriges handel med
SSRU, efter exempel från andra länders banker, vilka
redan slagit in på denna väg. Med nutida
handelsförhållanden är clet för vilket land som helst så gott som
omöjligt att åvägabringa någon större utveckling av
handeln utan bankernas medverkan. Denna
omständighet har även sin tillämpning i vårt förhållande till
Sverige. De svenska exportörerna bliva i stånd att
fortare finna avsättning inom SSRU för sina varuförråd
och att som följd därav öka sin tillverkning, under
villkor att de från sin sida åt de ryska importörerna
beviljande krediterna fördelas mellan bankerna, antingen
i form av överlåtelse på de ryska organisationerna av
remburskrediter, växeldiskonton eller på annat sätt. Vi
tro därför, att clet skall lyckas oss att komma i
arbetskontakt med de svenska bankerna, vilka ju med
nödvändighet äro intresserade av ekonomiska livets i
Sverige utveckling och blomstring.
Till sist anser jag det nödvändigt att nämna, att
våra handelsförbindelser med Sverige på det stora hela
förlöpa normalt. Vår uppgift för framtiden är att
fördjupa och bringa till större utveckling de ekonomiska
förbindelserna mellan Sverige och SSRU, och för
vinnandet av detta mål vilja vi begagna oss av alla till
buds stående medel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
