Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 26_STOCKHOLM DEN 1 JULI 1925
Innehåll. Ind. Norden: Uppfinnareverksamhetens anpassning. Av ing. Chr. Sylwan. — Mc Donalds bränDgasberedning. Ref. av
K. Nn. — Gusums mässingsbruk under 1750-talet. Ur Daniel Tilas’ reseberättelse. Av Pehr Johnsson. — Skandinavisk-Baltiska mässan.
Avd. Nya uppfinningar och patent. (Forts.) — Den blivande Skånemässans avdelningar för byggnads- och värmeteknik. Prisuppgifter på
järn. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent offentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Patentverkets kungörelserang.
patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av lcällan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som
helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf.s uttalanden.
Uppfinnare verksamhetens anpassning.
I vad mån och huruledes kan och bör uppfinnareverksamheten dirigeras?
Föredrag av ingenjör Chr. Sylwan vid 9:de Allmänna Chalmeristmötet i Göteborg den 8—9 juni 1925.
Inledning till diskussion.
Varje större industriföretag, som blivit grundat på
en för detta karakteristisk uppfinning, har sin egen
uppfinnare- och patenteringsverksamhet, icke sällan
anordnad såsom en särskild byrå. Begynnelsen har
utgjorts av en eller ett fåtal uppfinningar och patent,
vilka efterhand påbyggts och kringbyggts med andra mer
eller mindre besläktade uppfinningar och patent, så
att kanske redan efter ett par decennier denna
fabrikens eller bolagets egendom ter sig såsom ett mäktigt
komplex, såsom en fästning med batterier och
utanverk, anlagda så finurligt, att det ena skyddar det
andra och alla tillsammans hålla vakt kring fästningens
inre och kärna, dvs industriföretagets ekonomiska
bärighet.
Nå, vem kan väl säga annat, än att en sådan
utveckling måste försiggå enligt en inre ordning, som till
sina huvuddrag är tämligen förutbestämd, så att
ledningen av fabrikens uppfinnareverksamhet blir
väsentligen inskränkt till fortgående mot vissa självgivna
mål: förbättring av produktionens kvalitet och
mark-nadsmässighet, nedbringande av arbetsprocedurernas
kostnader, tillvaratagande eller tillhakavisande av
uppslag från personalens sida eller sådana, som offererats
utifrån, den dagliga kontrollen över att minsta möda
och kostnad förspilles vid projektens utarbetande och
vid experimenten, osv. Här blir således vår fråga: I vad
mån och huruledes kan och bör
uppfinnareverksamheten dirigeras? inte ens beaktad, ty den är ute i ogjort
väder. Fabrikens organisation och tillverkningar äro
sådana, att dess uppfinnarearbete helt enkelt är ett
faktum och driver på sig självt, och kontrollen behöver i
stort sett endast vaka över att man ej gör några alltför
dyrbara sidoutflykter.
Men om vi i stället spörja: Nå, var det någon idé
med att starta denna fabrikation? Jojo mensan, kanske
man svarar, och slår upp de senaste årens bokslut och
visar oss det ena vackra nettot efter det andra och
pekar för övrigt på aktiekursen. —
Nu är det emellertid tyvärr så, att den allmänna
ekonomiska erfarenheten ofta måste ge ett helt annat svar,
ett nekande, ganska bistert, på sådana frågor som den
sista. Nej, det var ingen idé med fabrikationen, — eller
med annat ord: med grunduppfinningen. Orsakerna
kunna ha varit varjehanda. Efter ett par tre år hade
det visat sig, att nyhetsvärdet icke var så stort: det
blev en hämmande, kanske ödeläggande
intrångsprocess. Eller mötte man fabrikat i marknaden, som voro
bättre i köparens smak och som dessutom såldes
billigare. Eller också kom en lågkonjunktur som blottade,
att uppfinningen och dess vara ingalunda hade ett
verkligt behov att fylla, — den tycktes göra det så
länge folk hade kontanta pengar, men när det blev
åtstramning med inkomster och dyrtid med livsmedel
och hyror, fick varan ligga osåld. Eller kanske det
hade visat sig, att uppfinnaren och hans förlagsmän
icke tillräckligt noga hade förvissat sig om
råmaterialets permanens inom landet eller om dess betryggade
import.
Sådana fall — skola de räknas till rena
ödeshändelser, alldeles utom räckhåll för mänsklig förtänksamhet
och beräkning?
Söka vi i föreställningen upp den enskilde
uppfinnaren på hans arbetsrum — fabriksarbetaren med små
resurser av teknisk litteratur, ingenjören därutinnan
bättre försedd — finna vi en isolerad man, som kanske
under åratal brottats med svårigheter för att i
patentets form söka gestalta en idé, vilken enligt hans
förvissning skall på sitt område revolutionera tekniken och
bringa sin bäraje ett berömt namn och goda inkomster.
Han kan emellertid vara av en annan typ: diktaren
för diktens egen skull, skaparen för att omsider få se
sitt verk fullbordat, en energisk forskare mot ett mål
som han säger sig måste existera och som måste kunna
uppnås, blott vägen kan anträffas. Denne möter oss
flerstädes i uppfinningarnas historia — självisk, men
dock osjälvisk, ty han ser i penningen blott en hjälp
för sin livsgärning. Ännu en allmängiltig typ gives
det: rutinuppfinnaren, som med träning i ett eller ett
par fack i egen eller under annans regim arbetar
metodiskt från fall till fall, från tillämpning till
tillämpning, från utföringsform till utföringsform. Han
motsvarar i tekniken vad historikern är i litteraturen, han
arbetar med kända materialier och hjälpmedel, men
utvinner nya metoder, nya effekter och förbättrade
resultat.
Alltnog: vi söka upp den enskilde uppfinnaren i
hans personliga miljö. Hurudant kan hans öde gestalta
sig?
Erfarenheten gör ingen väsentlig skillnad mellan
honom och det på en uppfinning grundade bolaget. Så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
