Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
INDUSTRI TI D N I N G E N NORDEN
o
Arets utdelning ur Lagermanska
fonden.
7 sökande bland 37 tillerkänts understöd.
Alexander Lagerman.
Sedan Svenska uppfinnareföreningen i enlighet med
de testamentariska donationsbestämmel serna och
genom för ändamålet utsedda sakkunniga ombesörjt
granskning samt genom sin styrelse till Jönköpings
stadsfullmäktige resp. drätselkammare avgivit förslag
beträffande 1925 års utdelning ur »Jönköpings
Tändsticksfabriks, Arvid Sjöbergs och Alex. Lagermans
fond för understöd åt medellösa svenska uppfinnare
inom mekanikens område», har drätselkammaren den
3 juli beslutat om understödsmedlens tillerkännande
och fördelning sålunda:
Herr Victor Landqvist, Göteborg .... 2 800 kr
» A. G. Sandström, Torsås..... 2 250 »
» C. O. Svensson, Boden...... 2 250 >
» John Platon, Jönköping...... 1 000 »
» Ivar W. Svensson, Vanas..... 500 »
» Henri]c Nilsson, Sundsvall .... 100 »
Fröken M. Persson, Södertälje . .... 100 »
Ansökningar hade vid ansökningstidens utgång
den 1 april inkommit från 37 uppfinnare.
Understödsbeloppen utanordnas av Jönköpings
drätselkammare, som även till samtliga sökande återställer
deras ansökningshandlingar.
Härmed har den första utdelningen ur Lagermanska
fonden ägt rum — en märklig akt i den svenska
uppfinnareverksamhetens historia.
S. U:s ombudsman.
Papper av vinrankor. En fransk finansgrupp har
planer på upprättandet av en cellulosafabrik, varvid som
råvara skulle användas vinrankor, vilka förefinnas i
mycket stora kvantiteter i mellersta Frankrike,
meddelar Sv. Pappersm.-tidn. Den tillgängliga kvantiteten
vinrankor utgör 2 000 ton per dag, tillåtande en
produktion av ca 600 ton cellulosa. Enligt officiella prov
erhåller man i utbj^te vid cellulosatillverkning enligt
sodametoden ca 30 proc. av råvaran.
Alexandersons träimpregnering.
Medelst »brännolja» såsom införingsmedel.
Nyligen har utfärdats svenskt patent (nr 59082) för
ett »sätt att impregnera trä, jämte härtill lämpliga
impregneringsmedel», uppfunnet av ingenjören N. A.
Alexanderson och patentsökt av Slipers aktiebolaget,
Stockholm.
I patentbeskrivningen framhålles, hurusom det
hittills för träimpregnering mest använda medlet,
kreo-sotoljan, avsevärt stigit i pris, varför möjligheterna
för åstadkommande av billigare, men dock fullt
effektiva, av vatten svårutlösbara impregneringsmedel hava
stor ekonomisk betydelse.
Ingenjör Alexandersons metod har till utgångspunkt
delvis inhemska produkter, som hittills icke funnit
användning för impregnering av tiä. Impregnering avser,
som bekant, till skillnad från bestrykning,
genomdränk-ning av hela ytveden (splinten) med ämnet i fråga.
Vissa träslag, såsom exempelvis bok och björk, låta
även impregnera sig i kärnan, vilket ej är fallet
exempelvis med furu. Från barrträden härstamma tvenne
produkter —• trätjära och s. k. flytande harts — vilka
i stort sett kunna anses innehålla de skyddsmedel mot
mikroorganismer, som äro mest närstående dem,
varmed naturen själv försett trädens kärnved. Trätjäran,
vilken sedan urminnes tider använts som
konserveringsmedel för trä genom ytbestrykning, besitter vissa
egenskaper, som förhindra dess tillfredsställande införande
i trä medelst hittills använda
impregneringsförfaran-den. Fördenskull har impregnering av exempelvis
sliprar med trätjära icke visat sig utförbar. Den direkt
desinficerande karaktären hos trätjära beror, som
bekant, på dess halt av fenoler och dess vattenskyddande
egenskap på dess halt av i vatten olösliga ämnen och
dessas benägenhet att bilda en fernissa, vilken egenskap
i ännu högre grad förefinnes hos flytande harts.
Torv-tjära besitter ävenledes de för impregnering nödiga
egenskaperna. Flytande harts, som erhålles som
biprodukt vid sulfatcellulosafabrikerna, låter i likhet med
kreosotolja vid förhöjd temperatur och med användande
av lämpliga moderna impregneringsapparater och
förfaringssätt utan svårighet införa sig i trä, och torde
en impregnering därmed vara idealisk. Detta flytande
harts innehåller nämligen i praktiskt sett oförändrad
form de i träet förekommande ämnen, vilka skydda
kärnveden i dess naturliga tillstånd, varjämte under
cellulosafabrikationsprocessen tillförts en om ock ringa
halt av sulfider mfl ämnen, som äro starkt antiseptiska.
Tillgången av flytande harts och torvtjära. äro
emellertid begränsade, varför med hänsyn såväl härtill, som
ock till handelspriset, ett mera ekonomiskt utnyttjande
av desamma, än genom direkt användande i oblandad
form som impregneringsmedel, är påkallat. För att nå
detta mål samt dessutom för att kunna använda
trätjära till modern storimpregnering, avser den nya,
Alex-andersonska metoden användande av lämpligt
införsel-■och utspädningsmedel för deasa produkter, och har
därvid av tekniska och ekonomiska skäl valts det
tunnflytande bergoljedestillat, som i handeln betecknas med
»brännolja» eller »gasberedningsolja». Denna olja
erhålles vid fraktionerad destillation av rå bergolja och
utgör fraktionen närmast efter petroleumfraktionen
och liggande mellan denna och
smörjoljefraktionerna. Oljan har en specifik vikt av ca 0,850—0,900 och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
