Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
år 1845. Museet fick dessutom ett antal fosforstickor
från samma fabrik, inneslutna i ett litet metallfodral,
mot vars refflade botten de tändas.
Av disponent G. A. Granström erhölls till museet
ungefär samtidigt jämte andra föremål en pappkardus
innehållande mindre paket med fosforstickor. Den
större kardusen har en tryckt etikett föreställande
Jönköpings tändsticksfabrik och diverse emblem. Varje litet
paket är märkt med: »Jönköpings Tändstickor».
Stickorna torde vara från tiden omkring 1860.
Detta ger oss anledning påpeka önskvärdheten av att
de personer, som möjligen ha kvar gamla tändstickor,
förpackningar eller etiketter, godhetsfullt ville sätta sig
i förbindelse med nxuseet, så att en överblick av det
på detta område bevarade materialet kan vinnas. Det
behöver givetvis icke vara sådana rariteter, som de
ovan angivna, utan alla gamla tillverkningar äro av
intresse, i synnerhet om fabrikationsorten är känd.
Som deposition har museet fått mottaga en samling
(ca 800 nummer) äldre modeller från Kungl, tekniska
högskolan. Modellsamlingen, som varit magasinerad
dels på vinden i högskolans gamla byggnader, dels i de
nya, har nu inventerats och ordnats. Bland de mycket
värefulla föremålen ha återfunnits flera stycken av
Polhems originalmodeller, vilkas existens man förut
icke känt till. Samtliga modeller äro i starkt behov av
att restaureras, och om medel för denna sak kunna
erhållas, kommer en sådan att äga rum och utföras av
museets skicklige modellmakare. En dylik samling
gamla mekaniska modeller, även belysande för den
tekniska undervisningen under olika tider, torde icke i
något annat land äga sin motsvarighet.
Även en sådan relativt ung sak som radiotekniken
står på museets program, och ett viktigt bidrag på detta
område har lämnats av ingenjör Joh. Härdén,
Stockholm, som skänkt en apparat, Lee De Forest Audion,
ser. No. 114 PNF. Den har stort intresse därför att den
uppgives vara en av de tidigast utförda fullständiga
radioapparaterna med audionlampa. Från början var
den avsedd att användas för långdistansmottagning på
fartyg. Apparaten är ännu i fullt användbart skick.
Ovanstående är endast några få exempel på de
förvärv, som under det sista halvåret gjorts till museet.
Från vitt skilda håll i landet ha enstaka föremål eller
samlingar uppspanats och förvärvats eller direkt
insänts, och intresset är såväl inom fackkretsar som hos
allmänheten glädjande stort. Museet är tacksamt för
alla uppslag och alla anvisningar på var
tekniskt-histo-riska föremål av olika slag stå att finna. Meddelanden
torde adresseras till Tekniska Museet, Stockholm J.
(Tel. 735 35.)
Elektrifieringen av Stockholms län.
Uti civilingenjör Nils Ekwalls specialutredning
beträffande Stockholms län uppskattas den totala
förbrukningen av elektrisk energi inom länet till omkring
248 kwh, vilket belopp utgör ca 85 procent av det
energi belopp, som svarar mot fullständig
elektrifiering. Även det efter ca 20 år sannolika kraftbehovets
storlek har beräknats. Detsamma angives i utredningen
till ca 496 milj. kwh vid fullständig elektrifiering,
varav omkring 483 milj. kwh vid nämnda tidpunkt
beräknas bli uttagna i form av elektrisk energi.
I utredningen framlägges förslag till planmässig
elektrifiering av länets landsbygd, vilket innebär en
komplettering av det befintliga trespänningssystemet
med kraft från Älvkarleby kraftverk. Därvid har
länets hela landsbygd på ett systematiskt sätt uppdelats
i distributionsområden.
De hittills totalt nedlagda kostnaderna för samtliga
elektriska anläggningar kunna uppskattas till ca 14
milj. kr, varav 8,3 milj. kr belöpa på
landsbygdselektrifieringen. Stistnämnda belopp reducerat till 1914
års prisläge angives till omkring 3,7 milj. kr. Vid en
fullständig elektrifiering av länets landsbygd skulle
totalkostnaden vid 1914 års prisläge kunna uppskattas
till omkring 9,5 milj. kr.
De största skogsländerna i Europa äro, räknat med
antal hektar pr innevånare, Finland med 4,95 har,
Sverige med 3,54, Norge med 2,93, Ryssland med 0,72,
Jugoslavien med 0,68, Österrike med 0,50 har, och så
vidare nedåt till Danmark med 0,11, Portugal med 0,08
och Holland med 0,03 har.
Skandinavisk-Baltiska Mässan.
I Stockholm 14—21 juni 1925.
Avd. Nya uppfinningar och patent.
(Forts. fr. nr 26.)
Slangkopplingen »K 1 ä m m» är en nyhet,
som inom kort tid redan hunnit bli med erkännande
mottagen på flere håll inom industrin och
transportväsendet. Den tillverkas och försäljes av firman Carl
Särenholm i Eskilstuna och består av ett aluminium-
rör med yttre tvärsförgående reffling och tvenne
klämmor, som kunna regleras genom i dem anbragta runda
metallstavar eller lameller. Närstående figur visar en
sådan klämma, den största typen, avsedd för
järnvägarnas tryckvakuum- och värmeledningsslangar.
Slangändarna förbindas medelst aluminiumröret, över
vilket de trädas och på vilket de fästas med
klämmorna. Anbringandet är således mycket enkelt och
åstadkommer omedelbart en fullt betryggande tätning
för tryck ända upp till 60 atm. Jämte tvenne mindre
typer är slangkopplingen lämplig att användas vid
automobilverkstäder, bryggerier, jästfabriker,
mineralfabriker, gravör, pappersbruk, cellulosafabriker,
mekaniska verkstäder, osv — kort sagt inom vidsträckta
områden av tekniken. De båda större typerna äro
försedda med låsning i form av saxsprint eller vanligt
mässingslås; den minsta typen kan dock även den
tillverkas för låsning.
(Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
