Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Industrigrupp [-Salutillverkningsvärde-] {+Salutillverk- ningsvärde+} i milj. kr. I % av salutillverkningsvärdet utgjorde [-Manufatture-ringsvärde-] {+Manufatture- ringsvärde+} i milj. kr. [-llanufakture-ringsvärde-] {+llanufakture- ringsvärde+} i % av samtliga industriers
manufakture-ringsvärde
löner till arbets- och
förvaltningspersonal råvaru-,
bränsle-ocli kraftkostnader räntor,
administrations-, försäljnings-o. a.
kostnader samt vinst
i
Livsmedelsindustrier..................527,9 1 9,0 73,7 17,3 138,8 15,9
Läder-, hår- och gummiindustrier . . . 98,4 15,3 73,2 11,5 26,4 3,0
Textilindustrier......................204,5 20,8 59,7 19,5 82,4 9,5
Trävaruindustrier....................256,4 21,9 58,0 20,1 107,7 12,3
Trämasse-, pappers- och grafiska ind. . 226,5 21,6 53,6 24,8 105,1 12,0
Sten- och jordindustrier..............161,7 37,4 23,7 38,9 123,4 14,2
Metallindustrier......................261,4 23,5 62,2 14,3 98,8 11,3
Maskinindustrier, verkstäder och varv . I 246,0 33,6 39,2 27,2 149,6 17,1
Kemiska industrier..........1 96,2 15,9 57,4 26,7 41,0 ’ 4,7
Samtliga industrier | 2 079,01 [ 20,7 | 58,0 21,3 873,2 | 100,0
1 Exklusive tillverkningsskatt å socker, spritdrycker m. m.
värdet, varmed förstås den värdeökning, som råvarorna
vinna genom förädlingen. Manufaktureringsvärdet är
med andra ord industriproduktens försäljningsvärde
med avdrag för kostnaderna för förbrukade råvaror,
bränsle och kraft. På grund härav är också
manufaktureringsvärdet befriat från de dubbelräkningar, som
förekomma i industriernas tillverkningsvärden och som
förvilla jämförelsen dem emellan på grund av att den
ena industrigrenens produkter bli råmateriel för den
andras och därför upptagits två eller flera gånger i den
sammanräknade summan av produktionsvärdena.
I svensk produktionsstatistik ha med undantag för
några specialundersökningar inga
manufakturerings-värden beräknats. Dylika beräkningar kunna, om ock
mycket approximativt, göras på grundvalen av det
material, som framlagts av den senaste tullkommittén, och
som avser fördelningen av industrins
produktionskostnader för driftsåret 1913.
De ur nämnda källa här meddelade siffrorna rörande
produktionskostnadernas fördelning avse dock icke hela
den svenska industrin utan endast de företag, som
insänt uppgifter till den omnämnda undersökningen. En
del småföretag ha aldrig blivit tillfrågade, andra ha
vid sammanställningen uteslutitsi, såsom icke
tillhörande den egentliga industrin. De företag, som
undersökningen avser, ha emellertid en produktion, som
motsvarar omkring 80 % av den i den årliga
industristatistiken mera utförligt redovisade tillverkningen,
varför siffrorna rörande fördelningen av
produktionskostnaderna måste anses fullt representativa för svensk
industri. Siffrorna för salutillverkningensvärdet äro
däremot hämtade ur den officiella industristatistiken. På
grund härav har sålunda hela industrins
produktionskostnader fördelats efter de proportioner, som gälla för
de av tullkommittén undersökta företagen. Som
undersökningen avser en tämligen avlägsen tidpunkf, har här
endast gjorts en summarisk översikt, vars resultat
återfinnes i ovanstående tabell.
Intressant är då att iakttaga, hur avsevärt
rangordningen industrigrupperna emellan förändras, om man
ordnar dem efter manufaktureringsvärdets storlek. Ur
sistnämnda synpunkt komma i främsta rummet
maskin-och verkstadsindustrierna samt varven.
Livsmedelsindustrierna, vilkas salutillverkningsvärde är ungefär
dubbelt så stort som nästföljande industrigruppers,
komma i fråga om manufaktureringsvärdet först på
andra platsen, och därefter följer malmbrytningen,
cement-, tegel- och glastillverkningen samt i allmänhet
den på jordarter och mineralieförekomster baserade
industrin. Först på fjärde och femte platserna finna vi de
viktigaste leverantörerna av exportvaror, nämligen dels
sågverken samt dels pappersmassefabrikerna och
pappersbruken, närmast följda av järnhanteringen och
övrig metallindustri. I sjunde rummet komma
textilindustrierna och därefter den kemisk-tekniska industrin
samt läder- och gummiindustrierna.
Av särskilt intresse är härvid den höga rangplats,
som enligt detta sätt att se tillkommer maskinindustrin,
som inrymmer de yngsta svenska storindustrierna. Och
även om dessa industriers starka frammarsch under
de senaste decennierna är välbekant, torde det för
mången vara överraskande att konstatera, vilket betydande
rum verkstäderna intaga i vårt industriella liv. Sedan
den tid denna undersökning avser har också den
högtstående förädlingsindustrins ställning än ytterligare
befästs. Trävaruindustrin torde numera ha överflyglats
av trämasseindustrin, som i sin tur fått lämna ökat rum
åt papperstillverkningen, och likaså har
maskinindustrins snabba tillväxt fortsatt.
Tekniska Museets samlingar.
Okas alltjämt.
Till Tekniska museets samlingar erhölls för någon
tid sedan ett värdefullt bidrag till den svenska
tänd-sticksindustrins historia, när ingenjör August Bagge,
Floda station, bland en mängd andra värdefulla
föremål skänkte ett antal 29 cm långa
säkerhetständstickor, tillverkade enligt den svenske professorn G. E.
Pasclis princip vid J. S. Bagge & Co:s kemiska fabrik
i Stockholm 1846. Fabriken, som ju var en
föregångare till bröderna Lundströms i Jönköping, stod en
tid under ledning av sedermera professor J. S. Bagge.
Dess livstid var relativt kort och dess omfattning ringa,
men den banbrytande svenska insatsen i denna
tillverkning utexperimenterades här och de första stickorna,
som endast tände mot ett plån, till vilket den icke
giftiga amorfa fosforn förlagts, tillverkades vid denna
svenska fabrik för första gången i världen, omkring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
