Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Fabrikationskonto.
Försäljningskonto.
Ingående balans . . 60 000: — Utgående balans 55 000: —
Material...... 246 000: — Helfabrikat . . 519 795:-
Arbete....... 196 100:—
Avskrivningar . . . 30 900: —
Räntekostnader . . . 16 800: -
Underhåll..... 7 900: —
Försäkringar .... 470:-
Skatt å fast egendom 625: —
Kraft....... 6 000: —
Diverse tillv. kostn. 10 000: -
574 795: - 574 795: —
en fullständigt fristående organisation, ägnar ganska
mycket arbete åt kostnadernas sortering på
avdelningar och fabrikat, kan genom att räkenskapsväsendets
olika delar bringas att samarbeta göras betydligt
förenklad, med mindre långt gående kontouppdelning.
Dubbelarbete, som uppstår när en på olika
fabrikat och avdelningar uppdelad bokföring avräknar
kostnaderna detaljerat vid sidan av en detaljerad
efter-kalkyl, kan genom rationell organisation av
räkenskapsväsendet undvikas.
Större säkerhet vid efterkalkylen.
Om man för uppgifter om självkostnadsvärdet för
olika fabrikat blott har att lita till den detaljerade
kostnadsberäkningen är det ofta ganska ringa säkerhet
ifråga om kostnadsuppgifterna. Att felberäknade
kostnader kunna leda till högst ödesdigra konsekvenser
behöver väl knappast påpekas. Räknas kostnaderna för
höga och sättes med ledning härav priset för högt,
uppstår stor svårighet att sälja produkterna och blir i
regel omsättningen minskad. Räknas återigen
kostnaderna för låga kunna förlustbringande priser tagas.
När man således blott är beroende av en kalkylators
säkerhet att räkna — och denne kanske är ganska
överhopad med arbete så att kontrollräkningar ej hinna
göras — har man ganska välgrundade skäl att ibland
känna sig osäker ifråga om kalkylresultatet.
Den kalkyl, som direkt är byggd på bokföringens
konton, som beskrivits i det föregående, har betydligt
större säkerhet än en fristående efterkalkyl. På grund av
den dubbla bokföringens natur erhålles alltid kontroll på
beräkningens formella riktighet — en sådan kontroll
göres vanligen varje månad. En efterkalkyl direkt
byggd på bokföringens konton är emellertid praktiskt
taget blott möjlig vid enhetlig tillverkning, när man
kan använda enkel genomsnittsberäkning. I andra fall
är man hänvisad till en mer detaljerad
efterkalkylering.
Även på denna kan man emellertid erhålla en
kontroll genom bokföringen. Om man sålunda varje
månad eller längre räkenskapsperiod sammanräknar de
i efterkalkyleringen beräknade självkostnadsvärdena,
erhålles en kostnadssumma för räkenskapsperioden,
som bör överensstämma med det visade totalresultatet i
bokföringen. Summan av tillverkningskostnader,
belastade på de olika arbetena i efterkalkylen, skall
sålunda överensstämma med posten »Helfabrikat», på
Eabrikationskontot. På samma sätt böra
försäljningskostnaderna, som tillagts de olika under perioden
försålda produkterna, stämma överens med summan av
föräljningskostnader på Försäljuingskontot.
Ingående balans . . 96 670: — Försälj ngr på kredit 506 000: —
57 900: — Kontantförsäljningar 119 600: —
Returer...... 5 000: - Utgående balans . . 180 000: —
Rabatter...... 600: —
Material i arbete . . 519 795: —
Avskrivningar . . . 3 900: -
Räntekostnader . . . 24 305: -
Underhåll och repar. 740: —
Försäkringar .... 230:-
Skatt å fast egendom 325:- [
Kontorsmaterial. . . 3 000: - I
Annonser och reklam 5 000: —
Förlust å fordringar 18 000: -
Betalningsrabatter . 10 200: —
Diverse
försäljningskostnader .... 17 000: -
Vinst....... 42 935: -
805 600: — 805 600: —
Gör man en månatlig beräkning av kostnaderna i
bokföringen, och månatligen summerar de
efterkalkyle-rade kostnaderna för tillverkade och sålda produkter
kan man med korta perioder även utöva en noggrann
kontroll på efterkalkylen och i tid rätta fel, som
insmugit sig uti densamma, såväl beträffande
omkostnads-tilläggen — vilka i särskilt hög grad äro utsatta för
risken att bliva felberäknade — som de direkta
kostnaderna för material och arbetslöner.
Bokföringens kontroll av efterkalkylen kan föras
längre uti detalj — om man så önskar. Särskilt i
mycket stora företag är det av vikt att en mera
detaljerad kontroll utövas över efterkalkylen. Principen för
denna utsträckta kontroll består uti att Huvudboken
genom sina kontrollkonton sammanfattande
redovisar för en viss kostnadssumma — exempelvis
arbetskostnaden - som uti självkostnadsberäkningen
uppdelas på en stor mängd fabrikat och avdelningar. Om
man varje månad kontrollerar, att den lönesumma, som
i efterkalkylen debiterats de olika produkterna och
avdelningarna, stämmer överens med den lönesumma,
som i Huvudboken avräknats, så har man viss kontroll
på, att uti efterkalkylen en riktig lönekostnadssumma
har debiterats fabrikaten. På liknande sätt kontrollerar
Huvudbokens övriga konton de respektive
omkostnads-summorna, som i efterkalkylen debiteras.
Hur långt i detalj man vill driva bokföringens
kontroll över efterkalkylen beror på vilken vikt man fäster
vid säkra kalkyler och hur mycket man vill offra på
kalkylväsendets utveckling.
Sammanfattning.
De i det föregående framställda motiven för
självkostnadsberäkningens anknytning till bokföringen
betyda, översatt till ett tydligare språk: ekonomi.
Dubbelarbete betyder slöseri och osäkra kalkyler betyder
ökade risker för-förluster. Slöseri bör intet företag
till-låta — och det ligger därför i varje företags intresse
att undersöka att de uppgifter, som räkenskapsväsendet
lämnar erhållas utan dubbelarbete. Genom anknytning
av efterkalkylen till bokföringen kan en fördel i detta
hänseende vinnas. Något annorlunda förhåller det sig
med kontrollen. En bättre kontroll betyder oftast hög-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
