- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
238

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

238

INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN

Kirschbrauns metod för
vattentät-ning av papper.

Av en amerikan, L. Kirschbraun, Chicago, liar
uppfunnits en metod för beredning av vattenfast papper,
som är föremål för beskrivning i sv. patentet nr 59128.

Metoden utgår från en tidigare uppfinning av
Kirschbraun, enligt vilken pappersmassan blandas med en icke
adhesiv emulsion bestående av ett adhesivt bindemedel,
ex. asfalt, som införts i en kolloidal emulsion av lera
och vatten. Enligt den nya uppfinningen avlägsnas
vattnet ur emulsionen efter pappersbanans framställning
så att bindemedlet åter blir adhesivt och fasthåller
fibrerna i deras riktiga inbördes sammanhang. Som
bindemedel kan användas asfalt, tjära eller beck av
vegetabiliskt, animaliskt eller mineraliskt ursprung, eventuellt
med tillsats av harts eller olja. Helst användes asfalt
av det slag, som vid vanlig temperatur är nästan fast.
Denna smältes, så att den blir tunnflytande, och
tillsättes långsamt och under ständig omröring till en förut
av lera och vatten beredd gröt eller välling, vars
temperatur bör vara ungefär lika med den smälta asfaltens.
I mån av behov tillsättes även vatten, så att gröten icke
blir alltför tjock utan bibehåller en måttlig viskositet.
Asfaltens temperatur bör vara över 100° C, t. ex. 160—
180°. Den färdiga emulsionen bör vid rivning mellan
fingrarna förhålla sig ungefär på samma sätt som
lervällingen före dess blandning med asfalten dvs icke ha
benägenhet att sammanbaka sig. Den bör kunna med
lätthet borttvättas från fingrarna och kunna utspädas
med hur mycket vatten som helst. Emulsionen kan
innehålla ända till 10 viktsdelar asfalt (vanligen dock
endast 4—5 delar) på en viktsdel lera. I regel innehåller
emulsionen cirka 50 delar asfalt, 10 delar lera och 40
delar vatten, allt i vikt. Fibermassan, som skall
försättas med denna emulsion, förberedes som vanligt med
slagor, silar och dylikt. Emulsionen inpumpas i
pappersmaskinen och ledes genom denna tillsammans med
fibermassan. Den kan även införas i det kar, vari
fibermassan efter passerandet genom slagmaskinen befinner
sig, förutsatt att däri finnes en omrörare för
emulsionens blandning med massan. Bättre är dock att använda
ett särskilt tråg, som anbringas mellan silverket och det
egentliga massakaret.

Emulsionens mängd relativt massan regleras medelst
ventiler, som äro inkopplade i tilledningen eller ock
kunna mätanordningar användas i ledningen.
Emulsionens införande kort innan massan passerar
silmaski-nerna underlättar ändring av blandningens proportioner
och likformig och rask fördelning. Avksdes massan, så
höjes dess värdefulla egenskap att icke klibba.
Samtidigt ökas motståndet mot tryck under massans
utpressning på plana pappersbanformar. Bildningen av
pappersbanor sker på känt sätt å cylindermaskiner, vari
filtningen av fibrerna försiggår. Banan föres successivt över
suglådor, pressvalsar osv, och sedan det mesta vattnet
avlägsnats genom tryck, torkas produkten i någon
bruklig anordning. Under denna beredning av papperet och
så länge den våta banan passerar maskinerna, bibehålla
asfaltpartiklarna sitt överdrag av vatten och kolloidal
lera-, så att massan icke kännes klibbig. Då banan
kommer i torkapparaten, avgår fuktigheten småningom och
asfaltpartiklarna sammanklibbas under inverkan av
värmen, så att de komma att bilda en mer eller mindre
sammanhängande hinna i hela pappersbana-n.

Metoden kan användas, framhåller Kirschbraun, vid
pappersmaskiner av alla slag, t. ex. Foudriniers eller
i maskiner med en enda vals. Vid Foudriniermaskinen
låter man emulsionen utströmma på banan, medan den
framglider på den ändlösa remmen. Det mesta vattnet
avlägsnas genom sugning och pressning. Återstoden
utdrives i torkinrättningen. Vid användning av
cylindermaskin införlivas emulsionen med fibermassan
därigenom att cylindrarna neddyka i en låda, som. innehåller
emulsion, varvid denna av en roterande cylinder
likformigt överföres på fibermassan. Emulsionen intryckes i
massan medelst en yllefilt eller dylikt, varefter det så
erhållna materialet får passera en serie valsar, vilka
utpressa det mesta vattnet. Det vatten som ännu finnes
kvar borttages genom avdunstning eller behandling i
torkapparaten. Asfaltpartiklarna bli A7id denna
behandling åter mjuka och smälta och klibba ihop sig, så att
fibrerna överdragas med en hinna av asfalt.

K. Nn.

Hultqvists maskin för
borsttillverkning.

Närstående figurer visa schematiskt en sinnrik
borst-tillverkningsmaskin, konstruerad av ingenjör J. A.
Hultqvist. Norrköping, som å densamma erhållit sv.
patent (nr 59102).

Maskinen avser tillverkning icke blott av borstar utan
även av mattor och dylikt av fibermaterial, tråd, garn
el. dyl., och konstruktionen kännetecknas därigenom, att
fibermaterialet med sina ändar införes framifrån i en
bindemassa, som i ett lämpligt tjockt lager samtidigt
frammatas på ett arbetsbord, varvid fibermaterialet
avskäres till önskad höjd över nämnda lager av
bindemas-sa, som är avsett att bilda borstens eller mattans rygg
eller botten.

Om borstar skola tillverkas, frammatas ett eller flera
fiberknippen genom en inmatningsanordning och införes
i en eller flera frammatade strängar av bindemassan. En
kniv eller såg avskär det i bindemassan instuckna
knippet till önskad höjd. Om borsten önskas försedd med
flera smärre fiberknippen, såsom t. ex. är brukligt vid
en del tandborstar, föres ett fiberknippe av motsvarande
borstens längd genom inmatningsanordningen till en
för-delningsa.nordning, medelst vilken fiberknippet avdelas
uti ett önskat antal smärre knippen, som förmedelst
inmatningsanordningen överföras till arbetsbordet
samtidigt med bindemassan, så att fiberknippena sålunda
fästas i läge i bindemassan, vilken har egenskapen att
relativt lätt stelna. Massan med de avdelade fiberknippena
skäres därefter på arbetsbordet i stycken av önskad
storlek, motsvarande borstarnas storlek, varvid åt
fiberknippena medelst en fräs eller annat skärverktyg kan givas
en önskad form., samt lösa fiberstrån och dylikt
avlägsnas.

I figurerna betecknar 1 en låda, vars botten 3
uppbäres av fjädern 2 och utgör ett magasin för de fibrer 4,
av vilka borstarna skola tillverkas. Med 5 betecknas en
matarvals för fibrernas frammatning till
regleringsvalsarna 6, som reglera tjockleken av fiberknippet, vilket
har en bredd, motsvarande bredden hos ett antal borstar.
Detta knippe införes av regleringsvalsarna i
fiberkanalen 7, vid vars nedre ände knippet gripes av de fram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free