Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246
I N D U ST R I TIDNING EN NORDEN
Ingenjör Chr. Sylwan, Stockholm: Ing.
Sandbergs yrkande på, att såsom undervisningsämne i de
tekniska skolorna borde införas »patenteringskonst»
el. något i den stilen, är något som jag livligt
instämmer uti. Sådan insikt och förmåga är av samma
betydelse för uppfinnaren och ingenjören som
navige-ringskonsten är för sjömannen. Med anledning av dir.
Eskilsons yttrande ber jag få erinra, att mitt föredrag
även starkt hävdade uppfinnareverksamhetens fria
karaktär. Men denna verksamhet är, såsom jag också
framhållit, icke alldeles obunden: den måste räkna
med givna förhållanden. Liksom uti ett vattendrag
en viss del, den djupaste, är kungsådra, dvs ett
allmänt område, så har uppfinnareverksamheten
också sin stora »kungsådra». Men vid sidorna begränsas
och ledes strömmen av strandlinjerna, näringslivets
realiteter och krav.
Ingenjör James Sandberg: Svenska
uppfinnareföreningen har upprepade gånger yrkat på
utsträckt patenttid — exempelvis enligt föreningens
skrivelse till K. m:t år 1920, till att omfatta 20 år, och
senast principiellt (i fråga om den föreslagna 17-åriga
patenttiden) uti föreningens nyligen till Patentverket
avgivna yttrande. Den första uppfinningens tid är ej
fullt avgörande för uppfinnarens möjlighet att skydda
uppfinningen för utnyttjande av utomstående.
Förbättringar å uppfinningen kunna nämligen göras under
tiden, varefter patent sökas på dessa förbättringar.
Härigenom kan skyddstiden utsträckas betydligt över
tiden för det första patentets giltighet.
Ordföranden, fil. doktor Gustaf Ekman fann
härmed diskussionen avslutad och hemställde,
huruvida mötet önskade göra något uttalande. Detta
besvarades nekande, och föreslogs att diskussionen finge
utgöra svar på frågan, vilket ock blev mötets beslut.
Nya uppfinningar och fabrikat i marknaden.
XXVII.
Rydbergs trycksmörjapparat.
Ingenjör C. O. Rydberg, Göteborg, har konstruerat
en trycksmörjapparat, vars anordningar visas
schematiskt i närstående figurer. Det mest karakteristiska
hos apparaten är dess enda, enkelverkande kolvpump,
vars kolv under kringvridningen påverkas av en
kam-skiva, och att kanalmynningarna äro så anordnade, att
kolvpumpen under kringvridningen kommer i successiv
förbindelse med alla kanalerna i en grupp och sedan i
tur och ordning med kanalerna i övriga grupper.
Smörjämnesbehållaren 1 är försedd med dels en
botten 2, å vars undersida finnes ett antal i en krets
anordnade anslutningsstudsar 3 för smörjledningarna,
samt dels ett loek 4, vilket är försett med en central,
i botten genombruten påfyllningsskål 5 för oljan,
till-slutbar medelst en propp 6.
Mot bottnens översida anligger en ringformig, plan
slid 7, som är vridbar kring axeln 8 och tryckes mot
botten av en skruvfjäder 9. Sliden kan antingen själv
i omkretsen vara tandad eller vara fäst vid en i
omkretsen tandad skiva 1, som kan kringvridas medelst
en snäckskruv 11.
Sliden 7 eller skivan 10 uppbär en kolvpump,
vilkens cylinder 12 genom en kanal 13 kommunicerar
med slidens anliggsyta. Pumpkolven 14 tryckes av en
fjäder 15 utåt och är anordnad att stegvis påverkas
av en kamskiva 16.
I botten äro anordnade ett mot smörjledningarnas
antal svarande antal grupper av sinsemellan samhörande
kanaler 17—20, vilkas ena ände utmynnar i
anliggs-yta.n mot sliden i hål 21—24 resp., som äro belägna
i en cirkelkrets runt axeln 8 och på sådant avstånd
från denna, att vid slidens kringvridning kanalen 13
passerar förbi hålen. Kanalerna 20 stå i direkt
förbindelse med var sin anslutningsstuds 3, medan
kanalerna 17—19 äro anordnade som vinkelkanaler i
bottenplattan och utmynna med sin andra ände i dennas yta
utanför sliden, varvid kanalen 17 står i direkt
förbindelse med smörjämnesbehållaren och tjänar till
insugning av olja från denna, medan från kanalerna 18 och
(Forts. fr. nr 27.)
19 leda rör 25 resp. 26 upp till locket. Det sistnämnda
röret utmynnar i en skålformig hålighet 27 i locket?
översida, medan röret 25 är draget genom locket och
ovan detta omböjt så, att den fria mynningen befinner
sig över röret 26 eller skålen 27 för att genom röret 25
uppumpad olja skall kunna rinna ned i röret 26.
Pumpen påverkas av kamskivan 16 på sådant sätt,
att, då kanalen 13 passerar förbi mynningen 21,
smörjämne insuges från behållaren, därpå följer ett »dött»
moment, under vilket kolven står stilla, tills dess
kanalen kommer i förbindelse med ocli passerar förbi
mynningen 22, då smörjämnet utpumpas genom
kanalen 18 ocli röret 25. Så följer ytterligare ett »dött» mo-
F<j.3. ./V gr.
Fig. 1 smörj apparaten i vertikal genomskärning, fig. 2 sedd fr. sidan
med en del av väggen bortskuren, fig. 3 horisontalt snitt A—B i
fig. 1. Fig. 4 planvy ovanifrån med huven avtagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
