Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
255 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
än vanlig sockersaft och lämnar större utbyte av
kristalliserat socker än denna. Det skum, som bildas av
osönderdelat kalciumkarbonat, trikalciumfosfat,
kalciumsulfat och olösliga organiska kalciumföreningar,
bildar i förening med koagulerade äggviteämnen en
massa, som är utomordentligt lämplig för filtrering.
Detta skum kan utan någon tvättning användas vid
följande operationer i stället för kalciumkarbonat,
naturligtvis så långt dess orenhet det tillåter. Det skum, som
ej mer kan användas för filtrering, utgör ett
förträffligt gödselämne, enär det utom kalciumfosfat i
finfördelad (och i följd därav i för växter lätt
assimiler-bar) form innehåller en relativt stor procentsats
kvävehaltiga organiska ämnen. Mängden av återstoden blir
sålunda i väsentlig grad reducerad genom skummets
utnyttjande, vilket även utgör en av metodens fördelar;
denna rest uppgår till mindre än en tredjedel av den,
som erhålles vid nu brukliga förfaranden och uppgår till
3 % av betvikten i stället för att den vid de brukliga
förfarandena utgör 10 % av denna. Skummet bildar ju
också — såsom sagts •— en värdefull biprodukt, vilket
även utgör en fördel för här avsedda förfarande, i
synnerhet som denna biprodukt ju lätt kan transporteras till
betodlarna, särskilt om de bo i närheten av
sockerfabriken.
Förfarandet fordrar något mer bränsle än de stora
fabrikerna, som använda den vanliga klarningsmetoden
med kalk, men i stället onödiggöres i föreliggande
förfarande användandet av kalkugnar och apparater för
kalkens behandling samt pulverisering, och tvättning
av kolsyran, liksom av sugpump, filter, upphettare,
förvärmare, koncentrationsapparater, pumpar för saft
och kondensationsvatten, samt slutligen av stora
vattenmängder, drivkraft och teknisk kontroll. Förfarandet är
på denna grund, anser uppfinnaren, lämpligt för små
fabriker, sådana som inrättas av betodlarna. Då större
delen av det erforderliga bränslet förbrukas vid början
av förfarandet (snitslarnas upphettning och torkning),
möjliggöres användandet av ett eventuellt i trakten
förefintligt bränsle, exempelvis torv, ved, industriella
avfallsprodukter, så att stenkol kan undvaras eller
åtminstone blott behövas för ånggenereringen (dvs till sin
mängd inskränkas med åtminstone % av den mängd,
som de moderna sockerfabrikerna nu använda).
K. Nn.
Fackförbundens omorganisation
enligt industriförbundsprincipen.
(Ur en redogörelse i »Sociala meddelanden».)
Frågan om de nuvarande fackförbundens
omläggning-till rena industriförbund har i vårt land varit aktuell
alltsedan 1909, då landsorganisationens kongress
uttalade sig för en successiv omorganisation i sådan
riktning. För utredning av frågan om
organisationsformerna tillsattes samtidigt en kommitté, som till
nästföljande kongress — 1912 — framlade förslag till de
olika förbundens sammansättning enligt
industriförbundsprincipen. Kongressen beslöt anbefalla detta
omorganisationsförslag som rättesnöre för förbundens
sammansättning, men gjorde samtidigt ett uttalande av
innebörd, att inga ditintills självständiga organisationer
finge tvingas att inordna sig under den nya
organisationsplanen. Genom detta beslut, som yttermera bekräf-
tades av 1917 års kongress, möjliggjordes för cle
fackförbund, som av en eller annan anledning ställde sig
betänksamma mot cle nya organisationsformerna, att
å sina respektive områden hindra omläggningens
genomförande, och hela reformen sattes därmed tills
vidare på framtiden. Först vid 1922 års kongress
befanns tiden mogen att på nytt upptaga frågan om
industriförbundsprincipens genomförande, och
landssekretariatet erhöll då åläggande att ordna omläggningen så,
att den vore till fullo genomförd vid utgången av år
1925. För fullgörande av detta uppdrag infordrade
landssekretariatet vid slutet av år 1923 från de olika
förbunden uppgifter om medlemsbeståndets
sammansättning och fördelning på olika näringsgrenar, och på
grundval härav har sedermera uppgjorts en detaljerad
plan för de överflyttningar och
organisationsförändringar, som borde företagas. Beträffande de principer,
som härvid länt till efterrättelse, har sekretariatet i
den nu publicerade utredningen anfört bl. a. följande:
»Sekretariatet delar omorganisationskommitténs
uppfattning, att huvudsyftet med en övergång till
industriförbund är, att alla arbetare, som äro sysselsatta vid
samma arbetsföretag, må som medlemmar tillhöra
samma förbund, så att endast ett förbund har att svara för
lönerörelserna vid en arbetsplats. Detta innebär icke,
att arbetare hos samma arbetsgivare alltid skola
sammanföras inom samma organisation, ty har en firma
fabriker av olika slag, så måste var och en av dessa
komma in under för resp. industri gällande avtal. Eljest
trasas ju möjligheten att enhetligt ordna
arbetsförhållandena inom resp. industrier fullständigt sönder.
Endast i två fall har avvikelse gjorts från
nyssnämnda princip. Det första gäller i kommunernas tjänst
anställda arbetare, som sammanförts i ett förbund. Det är
dock nödvändigt, att här göres en avgränsning så att,
om en kommun tillfälligt gör ett större arbete, detta må
falla under vederbörande industriförbunds avtals- och
organisationsområde. Det andra, fallet är fullständigt
likartat och giller statens företag.»
Det av landsSekretariatet i anslutning till dessa
riktlinjer uppgjorda organisationsförslaget, vilket upptog
34 industriförbund, har i början av innevarande år
underställts granskning av landsorganisationens
representantskap, som därvid i stort sett godkänt sekretariatets
förslag. I fråga om ett av de föreslagna förbunden,
försvarsverkens civila personalförbund, vars bibehållande
motiverats med den ovan uttalade principen om de i
statstjänst anställda arbetarnas sammanförande i
särskilda organisationer, gjordes emellertid delade
meningar gällande, varför representantskapet beslöt att
bordlägga denna fråga till ett senare tillfälle, då
organisationsformen för hithörande arbetargrupper skulle kunna
mera ingående tagas under omprövning. Det av
representantskapet förordade organisationsförslaget upptager
alltså t. v. 33 industriförbund. Omorganisationen berör
även en del förbund, som för närvarande icke äro
anslutna till landsorganisationen, men vilka dock lämnat sin
medverkan till utredningen och åtminstone i en del fall
uttalat sitt godkännande av den uppgjorda planen. Med
hänsyn till de fall, där arbetargrupper, som nu tillhöra
landsorganisationen, enligt förslaget skulle överföras till
utomstående förbund, har emellertid representantskapet
uttalat, att det fackförbund, sagda arbetare nu tillhöra,
icke skall hava någon skyldighet att påverka
ifrågavarande medlemmar till sådan överflyttning.
Cirka 4 800 organiserade arbetare* ha ej kunnat in-
* Hela antalet organiserade är ca 368 500.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
