Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
De flesta företagare, som specialiserat sig på détta
område, liava också behållit eller återgått till den
Greenska typen och endast medelst detaljavvikelser
med särkonstruktioner sökt företräde på marknaden.
Från ekonomiskt-värmeteknisk synpunkt finnes
emellertid numera för denna kategori spillvärme
beprövade konstruktioner av olika system och för olika
ändamål. Beträffande användningssättet kan man välja
mellan tvenne huvudgrupper:
1) Förvärmning av matarevattnet,
2) » » förbränningsluften.
Båda erbjuda under var sin huvudgrupp
konkurrerande apparatsystem. Vilken av dessa huvudgrupper man
bör välja är beroende på en mängd faktorer, vilka högst
väsentligt variera vid olika ångcentraler. I de flesta
fall torde emellertid värmeåtervinning medelst
economiser till matarevattnet innebära de ojämförligt
största fördelarna såväl ur ren ekonomisk som icke minst
ur driftsäkerhetssynpunkt, I andra fall kan det vara
fördelaktigt att fördela återvinningsvärdet dels till
matarevattnet och dels till förbränningsluften. I vissa
fall och speciellt vid ångcentraler, där man har riklig
tillgång på höggradigt kondensvatten för
ångpannematningens behov och lågvärdigt bränslematerial, kan
luftförvärmare vara att föredraga.
Det för valet av återvinningssystem avgörande torde
för förbrukaren vara räntabilitetsfrågan.
Vilken besparing kan med anläggningen garanteras
år från år?
Vad kostar installationen i sin helhet?
Vad kostar installationen pr år i underhåll och drift?
Huru lång livslängd kan anläggningen beräknas
utstå under kontinuerlig drift?
Är valet träffat till förmån för economiser har man
att välja mellan olika apparatkonstruktioner även här.
Av dessa äro, såsom ovan nämnts, sådana av den
Greenska typen av olika fabrikat, engelska och tyska, de
mest beprövade och allmänt kända. Genom här i
landet installerade economisers av denna typ torde
återvinningsvärdet uppgå till över fem miljoner kronor
årlig besparing av importerat bränsle för den svenska
industrin.
En annan typ, sammansatt av kamflänsrör, har
efter ett kvartsekels glömska av de dåtida miserabla
försöken här i landet åter kommit i marknaden. Den har
vunnit rätt stor användning i Tyskland. Dess
användning förutsätter emellertid obetingat absolut torra och
från tjärbildande ämnen fria rökgaser, såsom
förhållandet är med vissa slag av de tyska brunkolen, koks
och antracit. Förbises detta, kan man råka ut för rätt
obehagliga överraskningar. Om än dess användning
med fördel således är .ytterst begränsad, i all synnerhet
för våra förhållanden, tillhandahållas de av en mängd
tyska firmor. Även hava äldre economiserverk och
ångpannefirmor sina specialkonstruktioner på dylika
kamrörsbatterier för anläggningar, där ovannämnda
förutsättningar för dess användning föreligga. Här i
landet gjordes allvarliga försök med denna typ redan
för 25 ar sedan. De blevo emellertid efter kort tid
utdömda, enär sotet klibbade fast vid kammarna och efter
kort tid fyllde mellanrummen mellan desamma,
varigenom icke blott värmetransmissionen nedgick till noll
och intet värde, men dessutom drosslade draget, och
förhindrade den nödiga förbränningen i eldstaden.
För återvinning av spillvärme från rökgaserna till
annat ändamål, såsom torkning av varor eller
uppvärmning av ventilationsluft, finnes att tillgå speciellt där-
för ändamålsenliga apparater, varigenom luften ej
förorenas.
Det spillvärme, som avgår från ångmatade
apparater av olika slag i fabriken, är av högst varierande
värde, men finnes även här ofta nog mycket att
återvinna till förmån för ångpanneanläggningens
avlastning och bränslebesparing.
Socker ur betor enligt ny metod.
Slnt från sid. 251.
Enligt Vecchis’ metod skäras betorna i korta, tunna
stycken eller snitslar, som torkas och steriliseras genom
en successivt stigande upphettning till omkring 100° C,
vid vilken temperatur de hållas i omkring tre timmar.
Genom denna behandling torkas snitslarna fullständigt
och bliva deras cellväggar sköra samt förlora alldeles
sin pergamentartade beskaffenhet, vilken icke
återställes ens genom blötning i vatten; vidare koaguleras alla
äggviteämnen och bliva hornartade, steriliseras
snitslarna fullständigt, i det att mikroorganismerna alldeles
förstöras, och minskas hygroskopiciteten väsentligt,
medan sockret förblir oförändrat.
Dessa torkade snitslar urlakas vid en temperatur av
omkring 100° C, varvid man på kort tid erhåller en
saft, som är nästan neutral och starkt koncentrerad (50°
—55° Brix eller däröver) samt betydligt renare än den.
som skulle hava erhållits genom att behandla betorna i
den vanliga diffusionsprocessen. Detta beror
naturligtvis på koaguleringen av de komplexa äggviteämnena,
vilka kvarstanna i snitslarna och öka dessas närande
egenskaper.
Man försätter saften vid en temperatur av 90°—100°
C med en liten kvantitet (mindre än 5 viktsprocent)
kalk, varigenom den får samma alkalihalt som den hos
genom den vanliga processen erhållen tjocksaft samt
mindre komplexa upplösta äggviteföreningar utfällas.
Därefter neutraliseras saften med kalciummono-fosfat
(eller helst superfosfat) och tillsättes kalciumkarbonat
(kalksten) i pulverform, då en massa uppstår, som
medgiver en god och snabb filtrering samt även kan
neutralisera ett eventuellt förefintligt överskott av syra.
Användandet av fosforsyra för borttagande av kalk
ur betsaft har föreslagits men icke praktiskt tillämpats,
beroende antingen på den dryga kostnaden eller på att
filtreringen försvåras eller på att fosforsyrans
användning medför många andra ölägenheter.
Användandet av vanligt i handeln förekommande
superfosfat ställer sig billigt på grund av detta ämnes
låga pris, varjämte man med detta superfosfat inför däri
förefintlig fri fosforsyra samt även olösligt
kalcium-fosfat och kalciumsulfat, vilka i och för sig utgöra en
fördelaktig filtreringsmassa, vars filtreringsförmåga
ytterligare förbättras genom tillsatsen av pulveriserat
kalciumkarbonat. Reningen kan på detta sätt lätt och
säkert åstadkommas utan någon kemisk kontroll.
Genom filtrering av den sålunda behandlade saften i
varmt tillstånd i en filterpress erhålles en klar,
genomskinlig, nästan neutral saft av lika stor renhet som den
hos saft, framställd i sockerfabriker genom dubbel
behandling med kolsyra ocli svavelsyrlighet. En
efterföljande filtrering genom kol möjliggör en fullständig
avfärgning av saften, som därpå kan kokas och
koncentreras i vakuum på samma sätt som vanlig sockersaft.
Ifrågavarande process har även fördelen, att den
utvunna saften innehåller mindre mängd kaliumsalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
