Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
üppflnnareföreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 32 _STOCKHOLM DEN 12 AUGUSTI 1925
Innehåll. Ind. Norden: »Vingrotorn», en ny vindkraftmotor. — ü. S. A:s patentverk realiserar modeller av uppfinningar. —
Be-räkningssätt för explosionsmotorer. Av överste Ivar Hult. — Patentverkets utlåtande över Besparingskommitténs betänkande. — Industriell
standardisering. — Lån ur luftfartslånefonden. — Fartygsmaskiner under byggnad. — Notiskrönika. — Sv. tidskr. f. ind.
rättsskydd: Patent oifentliggjorda av K. patent- och registreringsverket. — Patentsökandes ritningar. — Patentverkets kungörelser ang.
patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som
helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
"Vingrotorn" — en ny vindkraftmotor.
Den finske ingenjören Sigurd
Savonius har konstruerat en
vindkraft-motor, »vingrotorn», till synes något
släkt med den bekanta
Flettnerro-torn. I en nyligen publicerad
broschyr »The Wingrotor in theory and
practice» har han redogjort för sina
experiment och resultat, Vi lämna i
det följande ett kort sammandrag av
innehållet.
Teorin för Flettnerrotorn stöder
sig som bekant på den s. k.
Magnuseffekten,1 som korteligen kan
definieras: Om en roterande cylinder
utsättes för en luftström i rät vinkel emot
sin rotationsaxel uppstår en kraft,
som strävar att förskjuta cylindern
vinkelrätt mot vindriktningen.
Denna kraft är även märkbar hos andra
roterande kroppar, t. ex. en projektil
eller en med snett slag driven
tennisboll. Magnuskraften uppnår vid den
roterande cylindern rätt höga värden,
vid laboratorieexperiment ända till
det åttafaldiga jämfört med
drivkraften hos ett segel i storlek lika med
rotorns projektion. I praktiken, t. ex.
1 Ind. Norden nr 49, 1924.
Fig. 1. yingrotorn använd som
pump-motor. *
på rotorfartyget Buckau, torde så
höga värden ernås endast under
särskilt gynnsamma omständigheter.
De cylindriska rotortornen måste
emellertid drivas med maskinkraft,
vilket nödvändiggör en rätt dyrbar
och komplicerad maskinell
utrustning. Vingrotorns konstruktör
strävade därför att framställa en
vindkraftmaskin som även skulle
utveckla den cylindriska rotorns
Magnuseffekt, men utan hjälpmotor. Den
första modellen hade i
genomskärning formen av bokstaven S och var
bildad av två halvcylindriska ytor,
som sammangingo i mitten. Redan
denna modell gav en märkbar
Magnuseffekt, ehuru rotationshastigheten
var rätt liten. Här uppstår nämligen
vid vingens rörelse emot vinden ett
vakuum på dess konkava baksida,
vilket till sin storlek är 4 ggr större
än trycket på framsidan och vilket
vakuum verkar starkt bromsande.
Genom förskjutning av vingarna så
att emellan deras innerkanter
bildades en öppning runt rotationsaxeln
(fig. 4) ernåddes synnerligen
märkliga resultat. Periferihastigheten öka-
Fig. 2. Vingrotor-experimentbåten.
Fig. 3. Vingrotorbåten skjuter fart.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
