Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Fig. 4. Ideell bild av vingrotorn i tvärgenomskärning.
Vindens verkningssätt.
des till 1,7 ggr vindhastigheten. Magnustrycket ökades
med mer än det dubbla och vridkraften med det
fyra-dubbla tack vare vakuumets utfyllning och inverkan
av den starkt ökade asymmetriska Magnusströmningen.
Försöken voro dock ej härmed avslutade utan
fort-gingo under åtta månader, varvid ett femtiotal både
större och mindre modeller avprovades. Dessutom
omfattade försöken även rent praktiska
utföringsfor-mer i större skala, så t. ex. inbyggdes vingrotorn i en
båt, som provseglade över uppmätta sträckor (fig. 2
och 3). Jämförande bromsprov verkställdes emellan
vingrotorn, väderkvarnar och vindmotorer av vanlig
typ. Slutligen företogos även försök med
vattenuppfordring, varvid jämförelsetal för arbetseffekten
erhöllos (fig. 1).
Som rotor, dvs använd för framdrivandet av
farkoster, visade sig vingrotorn giva en Magnuseffekt,
som var något mer än 50 % av en cylindrisk rotors
av samma ytareal, motsvarande drivkraften hos ett ca
tredubbelt större segel. Ökades däremot omloppstalet
genom att använda motorkraft uppnådde
Magnuskraften samma, ja i vissa fall t. o. m. något högre värden.
Vid båtrotorn voro vingarna lagrade på tappar i
änd-plattorna, så att de kunde inställas för olika hastighet
och vindstyrka samt omkastas så att
rotationsriktningen vid stagvändning förändrades. Slutligen kunna
vingarna ställas i neutralt läge så att rotationen
upphör. Vingarnas omsvängning sker med en enkel
bromsapparat med friktionsrullar på vingtapparna.
Enbart med vindkraft uppnådde den lilla provbåten
med tvenne vingrotorer på sammanlagt 3,75
kvadratmeters projicerad yta en fart på 6 knop i 4—4]/2 Beuf.
(10 sekundmeters) vind.
Ehuru detta resultat måste anses som överraskande
gott för en rotortyp som även levererar sin egen
drivkraft, i all synnerhet om man tager i betraktande det
använda skrovets ringa längd och stora bredd (5 X
1,8 m.), synes dock ing. Savonius hysa den åsikten, att
vingrotorn har sin största betydelse som stationär
vind-motor på terra firma.
De jämförande bromsnings- och
vattenuppfordrings-proven med vindmotorer av vanlig typ uppvisa för
vingrotorn ca 50 % större verkningsgrad. Detta i och
för sig vore ej av nämnvärd betydelse, om ej
vingrotorn samtidigt hade att uppvisa en mängd andra
fördelar. Till sin konstruktion är den den enklaste
av alla vindkraftmaskiner, har endast tvenne lager,
tvenne väl stadgade vingar, en vertikal roterande
kraft-axel och en handbroms. Ändplattorna, vilka vid
rotorns användning på sjön äro större, kunna på kraft-
rotorn vara rätt små och utgöra fästpunkter för
vingarna. Styrstjärt behöves ej, då vingrotorn arbetar
oberoende av vindriktningen. De mindre typerna för
pumpning etc fästas i ändan på en stadgad mast,
varvid rotorn står på ett lågt fundament, som med fördel
kan tjäna som maskinhus.
En av de intressantaste typerna är den
självreglerande vingrotorn. Denna har vingarna rörligt lagrade
på ett sådant sätt, att om hastigheten överskrider ett
visst belopp verkar centrifugalkraften på vingarna så
att dessa vända sig emot varandra; sjunker
hastigheten dragas de återigen ifrån varandra genom
kompensationsfjädrar. Regleringen har sålunda intet med
vindstyrkan att göra utan beror helt och hållet på
omloppshastigheten, varigenom denna hålles praktiskt
taget konstant. Under fri gång utan belastning
uppgår hastighetsökningen till max. 35 %, med belastning
endast till 12 à 15 %, vilket för en vindmotor är ett
resultat som knappast tidigare förekommit.
I den självreglerande rotorn upptagas de av
centrifugalkraften förorsakade spänningarna av dragstänger,
som samtidigt verka att vingarna röras på en gång
och i samma grad. Avställning sker genom en vinsch
i maskinhuset som medels en kätting genom den ihåliga
kraftaxeln drager vingarna i neutralt läge varvid rotorn
stannar.
Oaktat vingrotorn har endast tvenne vingar, har den
ingen död punkt, emedan vinden även vid stillestånd
söker sig i gång oberoende av vingarnas läge till
vindriktningen.
Mångfaldiga äro de patent som under tidernas lopp
uttagits på vindmotorer med vertikal kraftaxel, ehuru
ingen av dessa i följd av sin komplicerade
konstruktion och ringa krafteffekt kommit till allmän
användning. Det förefaller som om den finske
konstruktören lyckats i att lösa problemet på ett sätt som jämte
en god krafteffekt förenar en billig och stabil
konstruktion. Kanske dröjer det icke så länge förrän
vingrotorn vinner en bemärkt plats inom
vindmotor-tekniken. — Uppfinningen är patenterad i alla länder.
M.
U. S. A:s patentverk realiserar modeller av
uppfinningar.
Senaste numret av The Swedish-American Trade
Journal meddelar, att Förenta staternas patentverk
ämnar avyttra ett stort antal modeller av uppfinningar,
vilka samlats hos patentverket alltsedan dess inrättande
och intill år 1880, -— det var nämligen i dittills
gällande patentlag bestämt, att alla ansökningar om
patent (å konstruktion el. dyl.) skulle vara åtföljda av
modell. Samlingen uppgår till ej mindre än omkring
155 000 modeller, de äldsta ända från Abraham
Lincolns tid, och innehåller bl. a. så märkliga saker som
de första modellerna av Belltelefonen och Howes
symaskin och en av Abraham Lincoln uppfunnen
anordning att lyfta fartyg över sandbankarna i Mississippi.
Förvaringen och underhållet av den stora
modellsamlingen beräknas hava kostat unionsregeringen omkr.
200 000 dollars sedan 1884, och det är ju därför inte
att undra över att man vill företaga en kraftig
utgallring. Tidskriften i fråga säger, att modeller av
historiskt eller annat värde komma att av patentverket
tillvaratagas, men att allt övrigt skall säljas eller
nedskro-tas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
