Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN
Patentverkets utlåtande över E>esparingskommitténs
betänkande.
Till K. m:t har Patent- oeh registreringsverket den
27 sistl. juli ingivit följande skrivelse.
Genom nådig remiss den 9 mars 1925 har Eders K.
m:t anbefallt Patent- oeh registreringsverket att efter
hörande av Sveriges industriförbund, Svenska
teknologföreningen, Svenska uppfinnareföreningen och
Svenska patentombudsföreningen ävensom andra
sammanslutningar, som kunde vara av frågan intresserade,
avgiva utlåtande över Statens besparingskommittés
betänkande med utredning och förslag angående
Patent-och registreringsverket. Genom nådig remiss den 12
juni 1925 har Eders K. m:t överlämnat en av Skånes
handelskammare gjord underdånig framställning
rörande viss revision av varumärkeslagen m. m. jämte
bifogade handlingar att tagas i övervägande vid
avgivandet av det genom förstnämnda remiss infordrade
utlåtandet. Med anledning härav får Patent- och
registreringsverket, med återställande av
remisshandlingarna och med överlämnande av till ämbetsverket
inkomna yttranden från dels förstnämnda särskilt
angivna sammanslutningar dels ock Svenska föreningen för
industriellt rättsskydd och Patent- och
registreringsverkets tjänstemannaförening, i underdånighet anföra
följande.
Patentavdelningen.
Systemet för patentärendenas behandling.
Kommittén har till en början upptagit till prövning
frågan om systemet för patentärendenas behandling
och därvid kommit till det resultat, att kommittén ur
sina utgångspunkter funne det uppenbart, att
anledning saknades att övergå till ett anmälningsförfarande
eller ett mindre effektivt förprövningssystem.
Pa.tent-och registreringsverket, som städse varit av den
bestämda övertygelsen, att ett övergivande av eller en
inskränkning i det nu tillämpade
förprövningsförfaran-det skulle lända till skada för såväl vår industri som
våra uppfinnare, har endast att med tillfredsställelse
anteckna kommitténs uttalande i frågan. Teknolog-,
föreningen och Uppfinnareföreningen
hävda förprövningssystemets företräden, och någon
avvikande mening härutinnan har icke fått uttryck i
övriga yttranden.
Den nuvarande organisationen för patentansökningars
granskning.
Kommittén har icke heller i övrigt föreslagit någon
ändring av de grunder, varpå organisationen, såvitt
angår patentansökningars granskning, är baserad.
Kom-mittéledamoten dr Kuylenstierna, vilken i första hand
verkställt undersökningen av förhållandena i
ämbetsverket, uttalar i avgiven reservation, att organisationen
vore, i all synnerhet med den utveckling densamma på
grund av omständigheternas makt erhållit, ett uttryck
för principen, att dubbelarbete skall undvikas, i den
mån sådant ej vore i rättssäkerhetens intresse påkallat,
och att en dylik princip syntes i sig själv sund och
torde snarare böra utvecklas än inskränkas.
Kommittén anför, att man syntes kunna antaga, att
den nyhetsgranskning, som i Patentverket bestodes
patentärendena, vore tillräckligt omfattande.
Granskningen kunde visserligen icke giva någon absolut
trygghet, men det ringa antalet patenträttegångar i vårt land
visade, att granskningen vore tillräckligt ingående.
Från uppfinnarehåll hade ock vid upprepade tillfällen
uttalats tillfredsställelse med granskningsresultatet. Att
göra granskningen i allmänhet mindre omfattande men
därmed också resultatet försämrat, skulle medföra
väsentliga olägenheter.
Yad kommittén däremot riktat sig emot är den
långsamma behandling, som komme patentärendena till del
och varöver även klagomål förnummits från den
intresserade allmänhetens sida. Senast i underdånig skrivelse
den 10 mars 1925 med plan för avarbetande av
balansen oavgjorda patentansökningar har Patent- och
registreringsverket förklarat sig finna dessa klagomål
befogade. Visserligen, yttrade Patent- och
registreringsverket, hade, såsom ämbetsverket flera gånger
framhållit, även sökandena och deras ombud sin andel i
skulden för den långa behandlingstiden, men även med
beaktande härav vore det ofrånkomligt, att Patent- och
registreringsverket icke vore i stånd att behandla
ärendena så snabbt som sökandena hade rätt att fordra och
som jämväl ur det allmännas synpunkt vore önskvärt.
Anledningen härtill vore den stora balansen oavgjorda
ärenden, vilken huvudsakligen hade sin grund i den
stora anhopningen under åren 1919 och 1920 av
ny-inkomna patentansökningar. Första villkoret att få en
snabbare behandling av patentärendena till stånd
ansåg Patent- och registreringsverket vara en effektiv
minskning av balansen.
Enligt Besparingskommitténs mening borde man, för
att åstadkomma ett kvantitativt bättre arbetsresultat,
inrikta sig på koncentration av granskningen i
allmänhet och speciellt inskränkning av granskningen av en
del mindervärdiga ansökningar, som för närvarande
behandlades i allt för tyngande former. För detta ändamål
hade kommittén övervägt åtgärder, som ställde större
anspråk på både sökandenas ombud och granskarne,
nämligen dels att bestämma ett normalantal
förelägganden, dels att låta ansökningar i vissa fall, då för
närvarande fullständig realgranskning verkställdes,
avföras såsom icke fullföljda med rätt till
återupplivning mot särskild avgift och dels att införa en
besvärsinstans i patentverket, en anordning, som ansåges
bidraga till att påskynda och underlätta
granskningsarbetet och särskilt till att man inom ämbetsverket skulle
kunna behandla uppenbarligen värdelösa
patentansökningar mera summariskt än som torde ske med
nuvarande besvärsförfarande. Även andra förslag i angivet
syfte hava av kommittén framställts, bland annat i fråga
om utnyttjandet av biträdande granskarnas arbete.
I sin nyssnämnda underdåniga skrivelse den 10 mars
1925 har Patent- och registreringsverket uttalat,
hurusom varje förslag, som utan att äventyra sökandenas
intresse av noggrannhet i ärendenas prövning, kunde öka
ämbetsverkets arbetskapacitet, icke kunde annat än
hälsas med tillfredsställelse, och att de a.v kommittén fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
