- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
259

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

259 INDUSTRI TIDNINGEN NORDEN



Beräkningssätt för explosionsmotorer.

Beteckningar: Tx T» T3 p2 px p3 = absoluta temperaturer
och tryck enligt diagrammet; a = temperaturvinst, pa —
tryckvinst genom förbränningen; pam — netto-medeltryck.

e = kompressionsförhållande; in = kompressionsexponent;
n — expansionsexponent; l = laddningens lufthalt; b —
laddningsluftens branslehalt angiven med — såsom enhet (då

J-j

L = »praktiska luftbehovet»). a0 — teoretisk
temperaturvinst genom förbränning med praktiska luftbehovet; =
förbränningens verkningsgrad.

Hjälptàbell.

Pa—P 3 Pl—Pl rj\

_ T2 + a
-Pl—P 2 Tf, Pl~

/ £1,30 £0,30
e — n=1,10 1,20 1,30 1,40 1,50 1,60
3 0,520 0,493 0,468 0,444 0,422 0,402 4,77 1,39
4 0,432 0,403 0,378 0,354 0,333 0,313 6,06 1,51
5 0,371 0,344 0,319 0,297 0,276 0,258 8,10 1,62
6 0,328 0,301 0,277 0,256 0,237 0,219 10,27 1,71
7 0,294 0,268 0,245 0,225 0,207 0,191 12,55 1,79
8 0,268 0,243 0,221 0,202 0,185 0,170 14,93 1,86
9 0,246 0,222 0,201 0,185 0,166 0,152 17,40 1,93
10 0,228 0,205 0,185 0,166 0,152 0,138 19,95 1,99
11 0,213 0,190 0,171 0,154 0,139 0,127 22,58 2,05
12 0,200 0,178 0,159 0,143 0,129 0,117 25,29 2,10

Medeltrycket av ett adiabatiskt tryckförlopp i mo-

1-J-

torn är i allmänhet pm = p • e"-1 . Yi beteckna

1-

1

pn—1

(e_l) („_ 1)

bråket x e"-1 = /„, där n anger storleken av den

(e-l)(»-l)

gällande exponenten. För alla förekommande värden
på e och n hava vi uträknat och i en vidlyftig tabell
uppställt en tät serie av värden på fn. Ett utdrag
ur denna tabell bifogas härovan, vari man för e = 3,
4, 5 ■ • • • 12 och för n = 1,10—1,20 • • ■ 1,60 kan direkt
avläsa värdena å /. Önskas större noggrannhet uti
angivandet av exponenten, t. ex. n—1,34, finnes
motsvarande /-värde genom mterpolering mellan /^o
och /i>40. För ytterligare bekvämlighet tillfogas en
kolumn för e’n och en annan för e™"1, däri m=l,30,
det vanligast antagna
värdet vid
kompressionsberäkning.

Yi skola att börja
med ur de välkända
relationerna mellan
trycken px p2 p3 samt
temperaturerna Tx T2
och T3 framställa ett
värde på pa. För att
undgå långa
förklaringar, hänvisa vi i
övrigt till bifogade
diagram.

T,

p2a _ pxema

T,

T

T,

■Pi

e;

Tx €"’-

alltså 1) pa=~ -Pi-e.
1i

Nu är (se diagrammet)

2) Pam=P3fn-P-Jm=(Pl+Pa) /n~Plfm=Pafn~P2(fm

~~ fnj—^Pofn P\£m (fm fn)%

Av 1) och 2) erhålles

CL

3) Pam=Y ’Pl’£’fn ~Pi ’ £M ’ {fm ~ fn)-

Detta uttryck gäller för adiabatiska förlopp. Det
blir emellertid brukbart även för icke adiabatiska fall,
om man väljer exponenterna m och n så, att de
motsvara avvikelserna på grund av otätheter, kylning,
tandning och förbränningsförlopp. Har valet av
exponenter sålunda väl träffats, är uti uttrycket allting
fullt bestämt (med hjälp av /-tabellen) så när som

på temperaturförhållandet , vilken nu blir avgö-

-M

rande för pam.

Däri kan endast a förefalla främmande. Yid
bestämningen av a utgår man lämpligen ifrån den
teoretiska temperaturvinst a0, som erhålles vid
förbränning av resp. bränslesort med motsvarande »praktiska
luftbehov» L (medelvärdet).

__Hu_’

a°-Cv-y{l + L)

Laddningens sp. vikt kan t. ex. sättas lika luftens,
7=1,29; för sp. värmet ett medelvärde mellan luft
och avgas t. ex. c„=0,19. Man erhåller för

a0=

renad petroleum........2 145°

råol ja............ 2 040°

benzin............ 2 635°

sprit 90 %...........2 110°

Då bör

4) a=a0 ■ l ■ b ■ 7jb.

Erfarenhet för riktigt bedömande av rjb torde snart
vara vunnen. För övrigt kan ju bestämningssättet
ytterligare utvecklas till största noggrannhet.
Insättes värdet 4) i ekv. 3) erhålles slutligen

Att sålunda hava ett enhetligt och enkelt uttryck
för motoreffekten, vari inflytelserna av motorns
grunddata direkt framstå, torde ej sakna intresse. Yid
allmännare bedömanden kan t. o. m. hela andra termen,
på grund av dess låga värde, alldeles bortlämnas.
Kontroll gentemot överdrivna förväntningar på
netto-medeltrycket ger sig nästan omedelbart; i det man
strax finner högsta gränsen för a. T3 lär nämligen
nu ej kunna överstiga 2 0005 abs; a=T3— jT2;
a < (2 000T.,).

Helsingfors, juni 1925.

Ivar Hult.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free