Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 266
under 1890-talet samt första lustret efter sekelskiftet,
då till och med 3 nya gasverk tillkommo.
Genom de tekniska förbättringarne särskilt med
avseende på högsta möjliga biproduktsutvinnande kunde
tillverkningskostnaderna vid de moderniserade verken
nedbringas så väsentligt, att gasprisen kunde sänkas
ganska avsevärt, varvid ett särskilt lågt pris, nära inpå
självkostnaden sattes för värme- och kraftgas för att
uppmuntra kokgas- och industrigasförbrukningen.
Livaktigheten under denna genombrottstid för gasens
allmännare användande för värmebehov tog sig även
uttryck i populariseringsåtgärder. Under sin
verksamhetstid i Lund översatte f. direktören vid Göteborgs
Ga/sverk, Hj. Samzelius och utgav från trycket år
1885 en populärt hållen handledning för
gasförbrukare. Måhända påverkad av dennas slutord öppnade
Stockholms Gasverk år 1886 en gasapparatutställning
vid Kungsgatan, som pågick under några år.
Vid bedömandet av stadskommunernas ingripande
för en kommunalindustriell verksamhet och därmed
förenade konsekvenser av prisreglering nedåt samt
betydande kapitalinsatser för verkens försättande i
tidsenligt och driftsekonomiskt skick bör icke lämnas
obeaktat, att gasverkens övergång i kommunal ägo och
drift till tiden sammanfaller med det s. k. industriella
genombrottet i vårt land, som bland annat medförde
en hastig tillväxt av stadsbefolkningarne, ävensom att
gasverken samtidigt fingo kraftiga medverkare dels
genom det auerska gasglödljusets uppfinning och dels
av erfarenheterna från utlandet om kok- och
industri-gasförbrukningens gynnsamma inverkan på verkens
rentabilitet.
De svenska gasverkens efter systemskiftet
förbättrade och ökade driftsresurser, prisnedsättningarne samt
förvaltningarnes övriga åtgärder för gasens
popularisering medförde också synnerligen gynnsamma
resultat. Gasförbrukningen ökades oavbrutet ända fram till
krigsåren, mångenstädes och mången gång med snart
sagt lavinartad fart. Jämsides framträder den
förskjutningen mellan gasens användning för olika
ändamål, att den privata förbrukningen för belysning
bör-jag stagnera för att sedan så småningom avtaga och
kan numera anses vara helt borta eller i varje fall
så ringa, att den kan lämnas ur räkningen. I en del
städer har gatubelysningen med gas helt upphört och
i många andra reducerats betydligt eller ställts på
avskrivning. Med denna flerstädes fortgående och
mångenstädes redan slutförda förändringen hava gasverken
blivit en betydelsefull faktor i strävandena till bättre
hushållning med bränslet. Gasverken få därför ej
begränsa sitt verksamhetsintresse till blott och bart en
stadskommunens enskilda hushållsangelägenhet, utan
de hava en stor nationalekonomisk uppgift att fylla,
nämligen medverkandet till lösningen av vårt lands
bränslefråga. Gasverkens utveckling från
belysningsverk till orternas värmecentraler framgår av följande
sammanställning (tabell 2).
Enär den första årsstatistiken över Sveriges gasverk
är av år 1901 och den sist utkomna av år 1923,
ävensom på grund av världskrigets rubbningar i vårt lands
bränsleförsörjningsförhållanden, har jag valt andra
tidsavsnitt än de jämna årstiotalen.
Till och med 1916 är upptakten mycket god med i
medeltal ca 6 % ökning per år och visar sig rent av
storartad, om jämförelsen utsträckes till
genombrottsåret 1890. På de 26 åren har totala gasförbrukningen
Tabell 2. Sveriges gasverk åren 1901—1923.
Gasförbrukningen år
1901 1909 1916 1923
Stockholm .... kbm 26 377 930 37 865 050 50 762 430 44 310 590
per invån. och år > 87,9 110,7 121,0 99,6
Göteborg .... kbm 5 056 300 8 562 200 16 547 340 15 352 000
per invån. och år > 38,7 52,2 82,0 67,3
Övriga
gasverksstäder .....kbm 15 621693 27 540 171 41179 643 38 208 000
per invån. och år i 36,9 50,5 64,3 49,8
Summa kbm 47 055 923 73967 421 107935588 97 870590
Ökning . ... % — + 57 + 46 -9
Per invån. och år . kbm 55,0 70,4 86,0 69,8
Ökning .... % — + 28 + 22 — 19
Antal gasverk i drift:
kommunala . . st. 23 27 28 29
privata .... > 4 3 2 8
Invånare i
gasverks-städerna ...... 854 400 1051 020 1 261350 1440330
i det närmaste femdubblats, medan den individuella
förbrukningen ökats från 32,6 till 86,0 kbm/inv./år
eller med 160 %. Invånareantalet i gasverksstäderna
ökades, delvis genom nytillkomna, samtidigt med
något över 80 %. Ökningen i den individuella
gasförbrukningen var således dubbel mot
folkmängdstillväxten.
Anmärkningsvärt är att denna gasindustriens
enorma utveckling sammanfaller med elektricitetsenergiens
snabba utbredning; ett ojävigt vittnesbörd för att
gasen har en viktig uppgift att fylla i det- modärna
samhället och utvuxit till en industri av ganska stora mått
och betydelse.
Kriget och dess handelsblockader utövade en oerhörd
påfrestning på vårt lands gasindustri. Oaktat en
ytterst begränsad koltillgång, ja för många gasverk
t. o. m. helt utebliven, förmådde gasverken dock med
anlitande av ved, torv, kottar o. d. såsom
ersättningsråvara uppehålla en tillverkning under det mest
kritiska året 1917 av i genomsnitt 86 % av toppårets
1916 produktion. Totalförbrukningen höll sig på
denna nivå t. o. m. 1920, sjönk ytterligare något under
1921, men har sedan ökats igen och var 1923 redan
90 % av toppårets samt torde med innevarande år vara
uppe i minst samma totalmängd som 1916. Den
långsamma återhämtningen från de svåra bränslenödåren
beror i någon mån på den högkonjunkturen
efterföljande depressionen, men huvudsakligaste hindret
fölen snabb återhämtning har varit för höga gaspris. Så
snart dessa kommit i nivå med allmänna prisläget, har
gasförbrukningen åter ökats i förkrigisk takt.
I sammanhang härmed anser jag mig böra än en
gång framhålla gasverkens betydelsefulla andel i att
bränsleransoneringen gick så pass bra i lås, som den
gjorde. Om än tillgodoseendet av våra större städers
bränslebehov enbart med fasta bränslen ej skulle hava
mött oöverstigliga hinder, så hade bränsleransonering
utan gastillgång icke försiggått utan svåra slitningar
med allmänheten och påfordrat en betydligt större
personal, än som nu var organiserad, varigenom
bränslet ytterligare fördyrats eller förlusterna blivit ännu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
