Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
üppfinnareföreningen o.
Stockholms Allin. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift får
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken in. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 34_STOCKHOLM DEN 26 AUGUSTI 1925
Innehållsförteckningen■■ se sista textsidan.
Huru bör samarbetet mellan bokföring och efterkalkyl
organiseras?
Av Robert Kristensson, civilingenjör D. H. S.
Den fråga, som ovan är uppställd och som vi i det
följande skola i korthet besvara, ter sig ganska olika
för olika företag. Huru samarbetet i detalj skall
organiseras beror på en mängd omständigheter, som skifta
i olika företag: produktionens karaktär, behovet av
detaljerade kostnadssiffror för prissättning eller kontroll,
bokföringens detaljrikedom och fullständighet m. m.
Fastän detaljerna sålunda skifta och stora olikheter
förefinnas ifråga om behovet av detaljerat
räkenskaps-väsende vid olika företag finnes det dock en allmän
grundplan efter vilken ett rationellt samarbete i ett
stort antal fall fördelaktigt bör kunna ordnas; vissa
gemensamma synpunkter, som vid organisationen av
räkenskaperna mera allmänt kunna följas. Vi skola
i det följande framställa konturerna av en sådan
grundplan.
Bokföringen ordnar uppgifter för en detaljerad
efterkalkyl.
När man har en efterkalkyl, som är fullständigt
fristående ordnad vid sidan av bokföringen, måste man
genom direkt observation söka konstatera vilka
produktionsmedel: råmaterial, hjälpmaterial, direkta och
indirekta. löner, kraft, värme, ljus mfl, som åtgå för
produktionen. Självkostnadsberäkningen har att bestämma
de åtgångna kvantiteterna — produktionsmedlens
priser erhåller man vanligen från bokföringen eller från
speciella förteckningar. Det är ganska klart, att när
man skall uppgöra en självkostnadsberäkning på detta
ßätt, man riskerar att tappa bort en och annan post —
vidare att man icke vidare noggrant skall kunna
bestämma anskaffningspriserna på en mängd
produktionsmedel. En rationellt organiserad industribokföring
bör lämna uppgifter om kostnaderna ordnade på ett för
efterkalkyleringen lämpligt sätt.
Alla kostnadsuppgifter kan bokföringen icke ensam
lämna. Uppgift om huru mycket arbetslön, som åtgått
för en viss produkt, kan sålunda ej bokföringen lämna
— icke heller i alllmänhet uppgifter om huru mycket
inköpta produktionsmedel, som förbrukats för olika
order. Bokföringen redovisar framför allt
inköpsverksamheten. På dess konton visas huru mycket av olika
produktionsmedel, som efterhand inköpas — och som
antingen läggas på lager eller omsättas i produktionen.
För de viktigaste produktionsmedlen arbete och
material för man ofta speciella avräkningar, så att man får
veta huru mycket av de inköpta materialen och lönerna
som förbrukats för olika ändamål. Ett stort antal
produktionsmedel kunna emellertid icke speciellt avräk-
nas; man kan sålunda icke i detalj avräkna huru
kon-torsmaterialier förbrukas etc — det skulle i regel bliva
alltför opraktiskt, Alla dessa kostnader, som icke
speciellt avräknas, böra redan vid betalningen —
respektive vid produktionsmedlens anskaffning —
omhändertagas av bokföringen med tanke på
självkostnadsberäkningen och fördelas på de avdelningar och eventuellt
produkter, som dessa kostnader verkligen tillkomma,
Det allra viktigaste med avseende på bokföringens
organisation med hänsyn till efterkalkylen är att alla
anskaffningar bokföras och sorteras på ett lämpligt sätt.
En lämplig åtgärd för att uppnå detta resultat är
att sammanföra och sortera alla inköp för produktionens
och försäljningens räkning uti en enda bok:
Inköps-boken. I vanliga fall brakar ju Dagboken vara
uppdelad så, att alla kontanta in- och utbetalningar
sammanföras i en bok och uti andra böcker de andra
posterna: inköp på kredit, försäljningar på kredit etc
grupperas. För självkostnadsberäkningen är det mycket
lämpligt att alla anskaffningar sammanföras i
Inköpsboken, oavsett om de ske mot kontant betalning eller
på kredit.
En dylik Inköpsbok illustreras i vidstående
uppställning. Man kan variera detaljerna i uppställningen med
hänsyn till olika företags speciella behov. I mindre
företag kan man exempelvis upplägga kolumner för de
olika tillverkningsavdelningarna och
försäljningsavdelningarna och debitera kostnaderna direkt på de olika
avdelningarna, I större företag skulle härigenom
Inköp sboken bliva alltför stor och ohanterlig samt
dyrbar, varför det här är lämpligare att lämna
uppdelningen av kostnaderna på avdelningar till speciella
blanketter och sammanföra alla
tillverkningskostnader till en gemensam »kontrollkolumn» och
försäljningskostnaderna till en annan dylik. När man sålunda
icke visar, huru kostnaderna böra fördelas på
avdelningar i Inköpsboken, kan man för varje sådan post
utskriva en särskild blankett och på denna sortera
kostnaden på de respektive avdelningarna. Dessa
blanketter — fig. 2 — kunna sådan sändas till
kostnadskontoret för att användas vid dess kalkyler. Den detaljerade
kostnadsberäkningen erhåller på detta sätt utan vidare
uppgift om sådana kostnader, som den eljes svävar i
okunnighet om och för vilka kostnader man ofta får
med stort besvär genomleta Dagboken.
Den detaljerade kostnadsberäkningen lämnar
bokföringen uppgifter.
Som förut påpekats kan bokföringen icke utan vidare
visa huru mycket av olika anskaffad® produktionsme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
