Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 274
Debet Inköpsbok Kredit
Order [-Material Tillv.-omk. Förs.-omk.-] {+Mate- rial Tillv.- omk. Förs.- omk.+} Div. kti Bl [-Lever. Kassa-] {+Le- ver. Kas- sa+}
nr kr nr kr nr kr nr kr nr kr nr kr kr
Fig. 1. Inköpsbok.
Omkostnadsblankett Nr
Avd. 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11
Fig. 2.
del, som förbrukas i produktionen och huru mycket som
ligger på lager — icke heller för vilka produkter, som
de förbrukade produktionsmedlen ha åtgått. Uppgifter
härom kan bokföringen erhålla ifrån en detaljerad
avräkning. En sådan detaljerad avräkning är det som
den detaljerade efterkalkylen är uppbyggd på: den
använder sig av lönesedlar och materialrekvisitioner på
vilka upptecknas, huru mycket arbete och material, som
åtgå för olika order. Dessa detaljerade uppgifter
sammanställas av efterkalkylen och grupperas.
Materialkostnaderna ordnas så, att råmaterialet för de olika
arbetena påföres ordernumren; kostnader för
förnödenheter av skilda slag samlas på de olika avdelningarna.
Arbetslönerna sorteras på liknande sätt: de direkta
lönekostnaderna tilläggas de respektive arbetsnumren
och lönekostnaderna för indirekt produktiva arbeten
samlas på företagets respektive avdelningar. Efter
denna sammanställning är således efterkalkylen i stånd
att lämna uppgift om huru stora omkostnader, som
komma på tillverkning och försäljning — vilket ju
bokföringen behöver känna till för vinstberäkningens
skull. Är icke efterkalkylen så ordnad, att den kan
lämna uppgifter härom, får man i bokföringen nöja sig
med uppskattningar eller skaffa de nödvändiga
uppgifterna på annat och kanske mera tidsödande sätt
(löneuppgifterna exempelvis genom en uppdelad
lönebokföring etc).
En del uppgifter behövas för såväl den slutna
bokföringen som för den detaljerade kostnadsberäkningen,
såsom uppgifter om avskrivningar, räntekostnader,
reparationer m. m. Dessa kostnader kunna uträknas med
hjälp av speciella inventarieförteckningar eller direkt å
bokföringens konton. Ett ordnat samarbete mellan efter-
kalkyl och bokföring gör det överflödigt att dessa
uppgifter samlas på två skilda håll eller två gånger.
/ bokföringen sammanföras kostnaderna i
kontrollsummor för att ingå i vinstberäkningen.
Vinstberäkningen är bokföringens speciella uppgift
och för denna behöva icke kostnaderna uppdelas så
mycket i detaljer — man behöver endast känna deras
summor. Om man har en ordnad arbetsfördelning
mellan bokföring och efterkalkyl kan man således saklöst
slopa en mängd uppdelningar i den slutna bokföringen
och göra densamma enklare och billigare.
Samtidigt kan man om man så önskar låta
bokföringens kontrollsummor över kostnaderna tjäna som
kontroll på efterkalkylens riktighet. Om man nämligen
summerar exempelvis alla avskrivningskostnader, som
i efterkalkylen debiterats olika avdelningar etc, så bör
den debiterade summan stämma överens med den
totalsumma för avskrivningskostnader, som beräknas i
bokföringen. På samma sätt med material- och
lönekostnaderna : bokföringens summor böra överensstämma med
summan av alla små material- och löneposter, som i
efterkalkylen beräknats och debiterats.
Man kan på detta sätt fortlöpande månad efter
månad kontrollera efterkalkylens riktighet genom
bokföringens konton — om man tycker att värdet av
säkerheten uppväger det något ökade besväret genom
kontrollen. Även om man icke för de olika
kostnadsposterna gör en månatlig sammanräkning och
jämförelse med bokföringens konton, så kommer dock
efterkalkylen att vinna betydligt i säkerhet, om dess
kostnadsuppgifter från bokföringen erhållas på sätt som
förut är utvecklat.
Efterkalkylen samlar kostnadernas detaljer för
speciella uppgifter.
Vid ett ordnat samarbete lämnas all utförligare
kostnadsanalys till efterkalkylen. Denna får sålunda i
stället för eljes bokföringen lämna de nödvändiga
statistiska kostnadsuppgifterna -— exempelvis i detalj visa
materialkostnadens sammansättning av olika
materialslag, lönekostnadens sammansättning och fördelning på
olika slag av arbeten, avskrivningskostnadens
fördelning på avdelningar och produkter, samt dess
sammansättning: byggnads-, maskin-, verktygsavskrivning etc.
Ifråga om detaljer får man låta efterkalkylen gå så
långt som man för praktiska ändamål har möjlighet
att utnyttja materialet. Man bör icke låta det blotta
kunskapsintresset på detta område föranleda en massa
improduktivt arbete — utan nöja sig med att insamla
de nödvändigaste uppgifterna, som man har verkligt
behov av att känna till och kan utnyttja.
Sålunda, kan man icke anse det nödvändigt att i alla
fabriker göra en fullständig efterkalkyl av varje
särskilt arbetsparti — priset har man ofta redan bestämt
och någon ytterligare sparsamhet med
produktionsmedel kan man måhända icke uppnå. Kalkylationen är
blott ett hjälpmedel -— ej ett självändamål — och som
hjälpmedel behöver man ej utveckla det mera än vad
som finnes behov utav. Det är dock lättare att göra
förenklingar i efterkalkylen om väl dess samarbete
ined bokföringen en gång ordnats och hela
kalkyla-tionsförloppet fått mera karaktär av rutinarbete. Man
kan ju i sådana fall nöja sig med detaljerade
kostnadsutredningar vissa tider — men när som helst ha
materialet till hands för en detaljerad efterkalkyl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
