Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 286
efter företogos val av funktionärer. Till ordförande
valdes fil. dr Gustaf Ekman, till vice orclf.
generaldirektör F. W. Pegelow, direktör H. Hammar, ingenjör
A. J. Atterberg och ingenjör S. Reuterskiöld samt till
sekreterare civilingenjörerna G. Sinclair, K. E.
Wall-man och C. Ritzén.
Förste föredragshållare var ingenjör J. Lager, som
redogjorde för de engelska s. k. stålhusens
historia och konstruktion — återgivet i denna tidnings
nr 28 (15 juli). En kort diskussion följde, varunder
generaldir. Pegelow framhöll, att statens järnvägar
haft besvärligheter att skydda sina järnvägsvagnar mot
rost, och undrade, hur engelsmännen tänkt skydda sina
järnhus, särskilt skarvarna, mot rost. Varpå ing.
Lager upplyste, att husens väggar klädes med granulerad
kork, skarvarna fyllas med något bituminöst ämne.
Effektiviteten härav torde dock först om 30 à 40 år
kunna bedömas. Ing. Atterberg uttryckte sin
tillfredsställelse över, att man genom detta byggnadssätt
vågade uppträda mot byggnadsarbetarnas övergrepp; clet
vore bra att man för detta arbete — vilket ej krävde
yrkesskicklighet — kunde använda arbetslösa,
Ing. G. Sundén höll föredrag om elektrisk
uppvärmning. Han berörde särskilt de engelska
arbetarbostäderna och visade en del skioptikonbilder
över de anordningar, som vidtagits för husens
elektrifiering. Man såg där den elektriska spisen,
varmvatten-apparaten och kaminen. Ing. Sundén visade därefter
en plan över ett hus, som skall uppföras i Göteborg och
bli helt och hållet elektrifierat. Huset i fråga skall
uppföras av Ingenjörsfinnan Färdiga bostäder. En del
typer av elektriska spisar förevisades därefter.
Tälgstens-kaminen var den första typ man hade i Sverige, men
numera utföras spisarna med kopparmantel och göras
ackumulerande. Värmeugnar av denna sort ha fått stor
användning. En av de största anläggningarna är Tölö
kyrka i närheten av Kungsbacka. Talaren nämnde bl. a.
att vikten av ackumulatorerna och apparaterna i denna
kyrka uppgick till ca 15 ton. Ing. Sundén påvisade
ytterligare, vilken jämförelsevis liten kvantitet elektrisk
energi, som behöves för uppvärmningen, och
tillbakavisade påståendet, att samtliga Sveriges vattenfall ej
skulle räcka till för uppvärmningen av alla Stockholms
bostäder. Ekonomiskt är problemet emellertid ännu ej
löst.
Diskussionen med anledning av detta föredrag
öppnades av övering. A. T. Hall, som ansåg den av
inledaren nämnda uppvärmningskostnaden 450 kr. pr år
för ett arbetarhus alltför hög. Ackumulerande
elektrisk spis är ung. 3 ggr så dyr som en gasspis. För
Göteborg skulle anskaffande av elektriska spisar betyda
ett kapitalutlägg av ca 9 milj. kr. Det vore oklok
politik att arbeta för elektrisk kokning. Ännu så länge
ställer sig elektrisk uppvärmning alldeles för dyr. Ing.
Reuterskiöld anmärkte, att Göteborgs stads gasverk är
ett förädlingsverk, från vilket gasen i själva verket
erhålles gratis. Avgiften 12 öre per kbm skall täcka
andra omkostnader. Kritiserade f. ö. ing. Sundéns
nationalekonomiska syn på ämnet. Ing. J. Sandberg
ansåg, att såväl gas som elektricitet hade sitt
berättigande såsom värmekälla. I större städer vore gasen
billigast i användning, i mindre samhällen
elektriciteten. Generaldir. Pegelow vände sig mot en
framställning av ing. Sundén om ett uttalande av mötet mot
kommunalskattekommitténs majoritets förslag om
direkt skatt å kraftverksindustrin; utredningarna i dessa
frågor vore ej tillräckliga. Sedan ing. Sundén förklarat
sig frångå detta yrkande, beslöt mötet i enlighet med
ordförandens, dr Ekmans, förslag göra det uttalandet,
att kommunalskattekommittén måtte noggrant pröva
frågan om en särskild skatt på kraftverksindustrin.
Härefter vidtog föredrag över gasindustrins
nationalekonomiska betydelse och
utvecklingsmöjligheter av ingenjör G. J.
Corlin. Det har återgivits i denna tidnings nr 33—35. Tal.
redogjorde ingående och logiskt för såväl gasindustrins
historia som dess teknik och ekonomi. Diskussionen
efter det föregående föredraget hade redan ganska
väsentligt sysslat med detta ämne; nu tillfogade ing.
Sundén, att han vidhöll sina uttalanden beträffande såväl
de tekniska möjligheterna att upprätta en hela vårt land
omfattande energidistribution även för koksnings- och
uppvärmningsändamål som den praktisk-ekonomiska
relationen mellan gas och elektricitet (1 kbm gas =
2 kWh).
Efter lunchrast besågos de från Chalmersska
institutet avgående elevernas arbeten, varpå professor G.
Bod-man höll föredrag om Chalmersska
institutets nybyggnader, ett av vårt lands mest
betydande nydaningar för den högre tekniska
undervisningen. Efter den instruktiva redogörelsen företogs
gemensam promenad upp till byggnadsplatsen på
berg-klintarna viel Gibraltar, där murningsarbetet hunnit så
långt, att de vidsträckta komplexen redan voro under
tak.
Dagen avslutades med studiebesök i Änggårdens
trädgårdsstad, å Broströmska stiftelsen vid
Kungsladugård, hos Carnegieska sockerbruket och på
skeppsvarven samt till sist årskursmöten.
Andra mötesdagens förhandlingar började med
ingenjör L. Lundins föredrag och demonstrationer
avseende elektrisk ljusbågs svetsnings
nuvarande användning och attiralj.
Talaren påminde om att detta slag av svetsning ännu ej
nått sin fullkomlighet. Svårigheterna ligga i att
konstruera lämpliga apparater för reglerande av
strömmen, så att den idealiska temperaturen för de olika
delarnas sammansvetsning ernås. Med skisser
åskådliggjorde tal. svetsningsprocedurens gång och redogjorde
för de förutsättningar, som fordras för svetsningens
lyckliga förlopp, samt för de detaljer man särskilt har
att tänka på vid konstruerandet av svetsningsmaskiner
för att erhålla den idealiska jämna och mjuka
strömmen. På senare tid har man även börjat använda
växelström för svetsning och tal. påpekade de svårigheter
och nackdelar detta medförde. Med skioptikonbilder
visades exempel på användbarheten av den elektriska
Ijusbågssvetsningen. Slutligen demonstrerade ing.
Lundin i institutets elektriska laboratorium en
svetsningsmaskin, som Elektriska Svetsnings ab., Göteborg,
skänkt till Chalmers. Sedan deltagarna med skyddsglas
för ögonen iakttagit svetsningens förlopp tackade prof.
F. Lamm på institutets vägnar bolaget för den vackra
gåvan.
Ingenjör S. Reuterskiöld höll härpå i möteslokalen
föredrag över ämnet »industriella
hjälpmedel». Det torde inom närmaste tiden bliva återgivet
i denna tidskrift. Tal. framhöll särskilt teknikens
omsorger visavis värmeekonomin, industrins mekanisering
som motvikt till 8-timmarsdagen,
transportanordningarna och arbetsmaskinernas elektrifiering. Medelst
skioptikonbilder visades, hurusom det Carnegieska
sockerbruket i Göteborg i vidsträckt omfattning
modärni-serat sina transportanordningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
