Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. ni.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 37
STOCKHOLM DEN 16 SEPTEMBER
1925
Innehåll. Ind. Norden: Den svenska standardiseringsverksamheten. — Den elektriska ljusbågssvetsningens nuvarande användning
och attiralj. Av ing. Liss Lundin. — Teknisk översikt. — Patentverkets utlåtande över Besparingskommitténs betänkande. (Forts.) —
Teknikens varningar. — Litteratur. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent, oflentliggjorda av K. patent- och
registreringsverket. — Patentverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av källan
förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Den svenska standardiseringsverksamheten.
Den svenska industrins standardiseringskornmission
(SIS) har nyligen avgivit sin årsredogörelse för 1924.
Däri lämnas synnerligen betydelsefulla upplysningar
om standardiseringsrörelsens allmänna utveckling samt
särskilt om dess arbetsformer och hittillsvarande
resultat inom olika, svenska
industrier.
Standardiseringen i
utlandet.
I förstnämnda avseende
lämnas följande korta översikt.
I de flesta länder ledes
numera standardiseringsverksam-heten av en huvudkommission,
under vilken
branschkommittéer sortera. Utvecklingen har i
vissa nationer gått så, att olika
branschorganisationer
oberoende av varandra påbörjat
standardisering för sin
industrigren, vadan
standardiseringsarbetet till en början varit
decentraliserat. Inom anclra länder
åter har huvudkommissionen
först ordnats och från denna
hava branschorganisationer,
allteftersom behov gjort sig
gällande, fått utveckla sig. På
standardiseringsområdet hava
redan imponerande arbeten
blivit utförda och utvecklingen
går alltjämt hastigt framåt.
I England har standar
dise-ringsarbetet f. n. nått en sådan
utveckling, att under
huvudkommissionen, »British
engine-ering standards association», 39
specialkommittéer arbeta,
vilka återigen utgrenat sig till
cirka 200 fackliga standardiseringsutskott med
sammanlagt cirka 2 000 medverkande personer. Inom de flesta
grenar av den engelska produktionen har behovet av
standardisering gjort sig gällande och initiativet till
bearbetning av olika standardiseringsuppgifter utgår än
från den ena än från den andra av resp. branschers
intressenter. Staten tillskjuter jämsides med industrin
förbindelser med:
Amerik a, Ausfraiien ße/gien, Danmark, Erjg/anc/, Fin/and,
Frankrike, Moi/anc/, /ta/ren, Japan, Kanada, Morge, Po/èn,
fft/ss/and, Sc/?we/z, T/ec/cos/o^aA/en, TysA/artd, iføffem, Österrike.
Den svenska industriella standardiseringens organisationsplan.
såväl direkt som indirekt medel för
standardiseringsverksamhetens understödjande och tryggar på detta sätt
effektivt den engelska standardiseringsrörelsen.
I Tyskland är det »Normenausschuss der Deutschen
Industrie», som intager högsta ledningen av det tyska
standardiseringsarbetet. Detta
arbete är därstädes synnerligen
koncentrerat för uppnående av
största möjliga resultat med
minsta möjliga omkostnader.
Den tyska huvudkommissionen
sysselsätter f. n. ett 50-tal
tjänstemän, varförutom ett stort
antal personer medverka inom
särskilda kommittéer och
utskott. I Tyskland har hittills
ett tusental s. k. DIN-standarcl
definitivt fastställts och
åtskilliga hundratal äro under arbete.
I Amerikas Förenta stater
var standardiseringsarbetet
länge decentraliserat. Man har
emellertid därstädes numera
ordnat ett clearingsinstitut,
»American engineering
standards committee», som
sammanför och koordinerar de
olika standardiseringsinstitutionernas arbeten. Även i Amerika
visa statsmyndigheterna
stan-dardiseringsrörelsen mycket
stort intresse och lämna
detsamma i olika former effektivt
understöd.
I Frankrike är
standardiseringsorganisationen, »Commis-sion permanente de
standardisa-tion», förlagd inom
handelsministeriet och finansieras helt
och hållet genom statsmedel.
Alla standardfrågor utredas
emellertid icke genom nämnda
ministerium, utan frågor, som beröra särskilda
områden, remitteras till de statliga organ, som kunna anses
mest lämpade för resp. utredningsarbeten. Under dessa
utredningsarbeten inkopplas den privata industrin för
att medverka vid lösandet av de olika
standardiserings-frågorna.
I Holland startades standardiseringsarbetet av den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
