Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 298
samfällda industrin, och den härvid upprättade
huvudkommissionen, »Centraal normalisatie bureau», har
sedermera utbyggt underavdelningar för olika
industribranscher i mån av behov. Den holländska
standardiseringskommissionen har erhållit effektiva
statsunderstöd; även städer hava lämnat icke oväsentliga bidrag.
I Belgien är standardiseringsverksamheten
centraliserad i en huvudkommission, »Association beige de
stan-dardisation», som tillsätter utskott allteftersom sådana
fordras inom olika industribranscher. Även i detta land
tillskjuter staten medel för standardiseringsarbetets
understödjande.
I Österrike hava statsmakterna, trots de finansiella
svårigheter, som sedan kriget rått i detta land, ansett
sig böra verksamt understödja standardiseringsarbetet,
vilket organiserats och bedrives av den samfällda
industrin genom »Österreichischer Normenaussehuss für
Industrie & Gewerbe».
I Tjeckoslovakien startades standardiseringsarbetet
med ett sammanskjutet belopp av 2 milj.
tjeckoslovakiska kronor. Detta lands standardiseringskommission,
»Ceskoslovenska normalisacni spolecnost», kunde
därför redan från början ordna verksamheten på ett
mycket rationellt sätt, vilket väsentligt bidragit till den
omfattning standardiseringsrörelsen redan därstädes
nått.
I Norge och Finland äro även centrala
standardiseringsorganisationer numera i verksamhet, »Norges
Industriförbunds standardiseringskontor» resp. »Finlands
standardiseringskommission». Båda dessa
organisationer räkna med verksamt statsunderstöd.
Även andra europeiska länder, Byssland, Italien,
Polen mfl hava på senare tid påbörjat en mera
organiserad standardiseringsverksamhet.
Utom Europa hava — jämte Förenta staterna —•
Canada, Japan, Australien och sydamerikanska stater
också upptagit standardiseringsarbeten. För
närvarande äro inalles 20 nationer anslutna till den här förut
omnämnda internationella kommunikationscirkeln.
Standardiseringen i Sverige.
I Sverige upptogs arbetet på den industriella
standardiseringen i mera organiserad form år 1919. Såväl
industriella organisationer som statliga myndigheter,
vilka i större skala upphandla industriella produkter,
började visa allt större intresse för standardiseringen
och av Statens provningsanstalt och Svenska
teknologföreningen blevo utarbetade olika industriella och
tekniska normer. År 1922 bildades, på initiativ av Sveriges
Industriförbund, Svenska industriens
standardiserings-kommission (SIS) med uppgift att utgöra
centralorganet för standardiseringsarbetet här i landet.
Kommissionens stadgar äro fastställda av K. m:t, Den
nuvarande organisationen av det svenska industriella
standardiseringsarbetet belyses närmare av vidstående
schematiska organisationsplan (se fig. sid. 297).
Framhållas bör, att standardiseringsarbetet här i
landet icke kan ordnas så, att den ena eller andra
industrigruppen helt enkelt anpassar sig efter standard, som
fastställas i andra länder. En för ett flertal nationer
gemensam standard finnes icke annat än i rena
undantagsfall. Varje land har sitt kynne även i industriellt
avseende och skulle Sverige besluta sig för att utan
vidare antaga en standard, som fastställts av någon
annan nation, kunde detta lätt innebära, att svensk
industri mången gång bleve nödsakad att åsidosätta det
karaktäristiskt svenska hos våra produkter, vilket ofta
är av avgörande betydelse i kommersiellt hänseende.
Vi skulle dessutom här i landet ställa oss i beroende
ställning till de industriländer, vilkas normer vi följde,
och vi skulle förlora möjlighet att anpassa våra egna
standard efter de förhållanden, som bäst
överensstämma med våra egna intressen. Genom att upprätthålla
ett eget målmedvetet standardiseringsarbete beredes vår
industri tillfälle att göra svenska synpunkter gällande
och vid internationella överenskommelser rörande
standard påverka besluten i en för svensk industri gynn-’
sam riktning. Vårt land måste därför på det
industriella standardiseringsområdet söka bevara sin
självständighet och bedriva ett fullt fristående arbete, ehuru i
nära kontakt med andra länders
standardiseringsorganisationer.
Beträffande läget av det svenska
standardiserings-arbetet vid årsskiftet 1924—1925 har
Standardiserings-kommissionen begärt upplysningar från vissa
statsmyndigheter samt ett flertal olika industriella och
tekniska organisationer. De inkomna svaren giva vid
handen, att ett livligt intresse i allmänhet förefinnes för
standardiseringens genomförande, där så av
förhållandena möjliggöres, och för användning av
standardiserade produkter. Inom vissa industrigrenar ha
betydelsefulla åtgärder vidtagits till ett mera effektivt
standardiseringsarbete. På talrika punkter ha behov
anmälts av omedelbara standardiseringsåtgärder, och
endast brist på erforderliga medel sjmes ha verkat
hämmande på arbetets upptagande eller vidare utveckling.
Å andra sidan synes det icke vara obehövligt, att
ytterligare åtgärder vidtagas för spridande blancl skilda
industrigrenar och konsumentkretsar av vidgad
kännedom om standardiseringens fördelar såsom ett
betydelsefullt medel till produktionskostnadernas
nedbringande. Ett allmänt intryck av de upplysningar rörande
standardiseringsarbetets läge och utveckling, som
finnas för kommissionen tillgängliga, är också, att de
på skilda håll pågående standardiseringssträvandena i
icke ringa utsträckning sakna inbördes kontakt med
varandra till skada för arbetets rationella bedrivande.
Ett ytterligare samordnande och organiserande av
verksamheten till undvikande av dubbelarbete och onödiga
kostnader synes vara en angelägen uppgift.
Genomgående lider standardiseringsarbetet av brist på medel
för bestridande av de med arbetet förenade
oundgängliga kostnaderna.
För standardiseringsarbetet i Sverige inom vissa
branscher innehåller årsredogörelsen kortfattade
översikter beträffande maskinindustrin, elaktroindustrin,
varvsindustrin, byggnadsindustrin, järn- och
metallindustrin, pappers- och grafiska industrin,
textilindustrin, kemiska industrin samt övriga
standardiserings-arbeten.
En tunnel för automobiltrafik under Hudson-floden
mellan New York och New Jersey är under byggnad
och beräknas bli färdig nästa år. Dess längd är 1,160
m. mellan ventilationsschakten, och trafikkapaciteten
väntas kunna uppgå till 1,900 automobiler i timmen.
Tvärsektionen är cirkelformig med 9 m. diam. Tunneln
består av tvenne sådana tuber, en för vardera
trafikriktningen. I varje tub rymmas två körfiler. Det
märkliga med den nya trafikleden är även, att man
beräknar blott 16—20 km:s körhastighet. Antagligen
kommer praktiken ej att medgiva ens denna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
