- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
303

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

INDUSTRI TIDNING EN NORDEN

303

Besvärsavgift och avgift för å t er uppliv n in gsrä 11.

Att för den händelse en besvärsavdelning i
ämbetsverket kommer att inrättas eller
återupplivningsinsti-tutet i fråga om ansökningar, som förklarats förfallna,
kommer att införas, en särskild avgift så i ena som i
andra fallet bör erläggas anser Patent- och
registreringsverket nödvändigt, och har ämbetsverket icke
något att erinra mot kommitténs förslag härutinnan.

Teknologföreningen förmenar, att en
särskild besvärsavgift endast bör utkrävas under den
förutsättning, att sakkunnig förstärkning tillföres
besvärs-avdelningen utifrån.

Patenttidens förlängning.

Då Besparingskommitténs uttalanden angående
patenttidens förlängning i stort sett sammanfalla med den
ståndpunkt, Patent- och registreringsverket i frågan
intagit och jämväl inför Eders K. m:t gjort gällande,
föranleda samma uttalanden icke någon erinran från
ämbetsverkets sida. I de avgivna yttrandena, där
denna fråga upptagits till behandling, har även en
förlängning av patenttiden tillstyrkts.

Avskaffande av s. k. registerrubriker.

Beträffande det av kommittén förordade
avskaffandet av s. k. registerrubriker har Patent- och
registreringsverket för en tid sedan haft frågan härom under
behandling. Då efter förfrågan hos patentombuden ett
besked erhölls, som visade att registerrubrikerna
ansågos vara till icke oväsentlig nytta för allmänheten,
har Patent- och registreringsverket så mycket mindre
ansett sig böra vidtaga en sådan reform, som densamma
näppeligen kunde sägas vara av någon avsevärd
betydelse ur synpunkten av besparing eller förenkling av
arbetet.

Teknologföreningen avstyrker bestämt
förslaget; det vore av stort värde vid undersökningar om
patent att omedelbart i registret hava till hands en kort
antydan om patentets innehåll.

Uppfinnareföreningen förklarar sig icke
vilja biträda förslaget, enär registerrubrikerna enligt
föreningens mening vore av synnerligen stor nytta för
uppfinnarne vid förundersökningar.

Patentombudsföreningen anser
registerrubrikerna böra bibehållas dels på grand av att
besparingen genom deras indragning icke torde bliva
synnerligen stor, dels och huvudsakligast emedan de torde
vara av nytta för den allmänhet, som i patentverket och
andra bibliotek där patentregistren finnas, själv önskar
att göra en, om ock ytlig förgranskning av en
uppfinning, innan densamma amäles till patent.

Föreningen för industriellt
rättsskydd avstyrker bestämt förslaget. Det värde,
patentregistret för närvarande äger, beror till stor del på
registerrubrikerna.

Tjänstemannaföreningen önskar en
reform uti ifrågavarande hänseende.

På grund av vad sålunda förekommit anser sig
Patent- och registreringsverket icke kunna tillstyrka
ifrågavarande förslag. (Forts.)

Teknikens varningar.

TJr senaste rapporter från yrkesinspektörerna ang.
svårare olycksfall i arbete.

En hyttarbetare E vid ett järnbruk skadades till
döds genom olycksfall i arbete. Rörande olycksfallets
förlopp ha inga säkra uppgifter kunnat erhållas, enär
ögonvittne till olyckshändelsen saknas. Av
förhållandena vid tiden närmast olycksfallet har man dock
kunnat sluta sig till dettas antagliga förlopp.

E hade under sitt arbetsskift tillsyn över
krossverket och var jämte en arbetskamrat sysselsatt med
att mata detsamma. Detta skedde så, att kamraten å
malmgården fyllde råmaterial i den tippvagn, som E
sedan förde fram å en hängbana till krossverkets
matar-öppning och tömde i denna. Efter en sådan tippning gick
E en trappa ned till krossen för att vidtaga någon
ändring. Ehuru vägen till krossen gick genom den skrubb,
där den drivande elektromotorn är uppställd, underlät
E att stanna denna. Ifrågavarande underlåtenhet kan
möjligen ha berott av det förhållandet, att på grund
av slitning å ställ- och lagerbultar omställningen gick
lättare för sig, då krossen var i gång.

I regel drevs krossen med en väl inskyddad
remledning från vattenturbin. Sedan några dagar före
olycksfallet drevs emellertid krossen av nämnda
elektromotor. Drivremmen från denna hade icke blivit
inskyddad.

Under sitt arbete att åtdraga en mutter å förut
nämnda bultar använde sig E av en något bristfällig
skiftnyckel. Han slant med denna och föll ned på
drivremmen, som tog honom med över remskivan ett halvt
varv, varefter han nedföll på golvet. Döden torde
inträffat ögonblickligen.

Vid krossen har nu blivit vidtagen sådan inbyggnad
åt båda sidor, att olycksfall icke synes kunna inträffa,
även om personalen skulle omställa krossen, medan den
är i gång.

S och en annan arbetare fraktade på 150-meters
nivån i en gruva fyllnadsberg från en västerut i
orten belägen tappglugg till det längst österut i samma ort
befintliga störtschaktet, vari berget nedstjälptes för
att tjäna som fyllning i underliggande utbrutna rum.
För transporten använde de var sin vagn, s. k.
rund-tippare av 1,3 m längd, 0,8 m bredd och 1,2 m höjd
över rälsen, försedda med en kring gångjärn i
överkanten vridbar lucka för bergets utstjälpande.
Vagnarna väga netto ca 500 kg och lastens vikt var omkring
900 kg gråberg. Störtschaktet är ca 4 m långt (i
ortens längdriktning) och bredden densamma som ortens
— ca 2 m. Det var omkring 2,5 m från västra kanten
avdelat med en tvärvägg av stockar och plank, s. k.
pückelstockar. Vagnarna framfördes på ett spår, som
var utfört av 63 mm hög räls med en bredd vid foten
av 55 mm. Rälsen var i orten på vanligt sätt fäst vid
sliprar ända fram till västra kanten av störtschaktet
och därefter vid den nämnda väggen av pückelstockar.
Densamma var således över störtschaktet på en längd
av 2,5 m från dettas västra kant och fram till
tvärväggen ej understödd eller fästad. Vid olyckstillfället
var arbetsplatsen ej upplyst på annat sätt än med de
av de bägge arbetarna på vagnarna medförda,
gruv-lamporna, en lampa på varje vagn.

Arbetet tillgick så, att sedan arbetarna fyllt vag-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free