Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 318
i denna fråga blev förlagd till andra mötesdagen,
därvid särskilt undervisningsrådet Vilh. Berglund höll ett
överskådligt och klarläggande anförande.
De under andra mötesdagen fattade resolutionerna
voro:
I kompetensfrågan:
Enär det synts årsmötet vara uppenbart, att
svårigheter allt fortfarande och under en längre tid framåt
skola förefinnas för ernående av den sedan 60 år
tillbaka eftertraktade lagstiftningen till förmån för
kompetensfordringar för rätten att utöva yrke,
så anser mötet, att intill dess ifrågavarande
lagstiftning kan genomföras, Sveriges Hantverksorganisation
bör i huvudsaklig överensstämmelse med de vid
årsmötet av styrelsen angivna riktlinjerna söka att vidtaga
sådana anordningar, varigenom dugliga och
yrkeskunniga hantverksmästare må kunna tilldelas
»kompetensdiplom», dock att för organisationens utfärdande av
dessa diplom ett behörigt samförstånd må vinnas dels
med vederbörande yrkesidkareförbund (därest sådana
finnas), dels med rikets hantverksföreningar, stående
det dessa fritt att besluta, huruvida och när det nya
systemet skall vinna tillämpning inom föreningskretsen.
Jämsides med här ifrågavarande diplom anser mötet,
att systemet bör omfatta särskilda skyltar på sätt
styrelsen anfört.
I anseende till, att så många hantverksföreningar
icke äro företrädda vid årsmötet, anser mötet, att
ärendet i sin helhet bör genom styrelsens försorg
underställas samtliga anslutna föreningar i och för deras
uttalande inom viss härför av styrelsen bestämd termin,
varefter styrelsen på grundval av de inkomna svaren
har att vidtaga erforderliga åtgärder. Resultatet av
denna föreningsomröstning kungöres i Svensk
Hantverkstidning.
I lärlingslagfrågan:
Årsmötet instämmer i det uttalande i
lärlingslagfrågan, som i september 1924 framfördes av Sveriges
Hantverksorganisation,
att en lämpligt avpassad lärlingslag är önskvärd,
att det synes vara obetingat nödvändigt, att det
föreliggande lagförslaget undergår en omarbetning i syfte
att åstadkomma vissa för hantverksidkarne såsom
läromästare lindrigare bestämmelser, än som förslaget
omfattar,
att vid en eventuell omarbetning största möjliga
hänsyn måtte tagas till de oftast väl motiverade
anmärkningar, som från skilda hantverksföreningar blivit
gjorda, liksom även till de särskilda yttranden, som
organisationen avgivit,
samt att, därest en lärlingslag ordnas på sådant sätt,,
att clen från början kan bliva populär, torde säkerligen
stora fördelar kunna vinnas för näringslivet,
enkannerligen i. detta fall hantverksnäringen.
Beträffande yrkesskolestadgan etc:
Den av fabriks- och hantverksföreningen i Lund
väckta frågan om åtgärders vidtagande för ernående
av eventuellt behövliga ändringar i yrkesskolestadgan
överlämnar årsmötet till organisationsstyrelsen för de
åtgärder, styrelsen med ledning av den vid årsmötet
förda diskussionen kan finna lämpligast.
Under mötet överlämnades Hantverksorganisationens
medalj i guld till kommerserådet R. Sohlman samt
undervisningsråden N. Eredriksison och V. Berglund.
Daniel Tilas’ resa genom Östergötland 1757.
Pilen som alléträd. Norrköpings stad och dess industrier. Staden »hårt i klämman».
(Meddelat av Pehr Johnson.)
(Slut fr. föreg, nr.)
Augusti 5.
Belägenheten från Åby och fram till Norrköping är
helt fullständigt slät och jämn, undantagandes ett emot
väster och clen trakt, där vägen går upp emot
Bergslagen, där lantmånen höjer sig liksom en långsluttande
ås. Jordmånen är överallt en bördig lera.
Skogar och berg äro Ararken att se eller fråga efter
på denna trakten, vidare än ett litet granhult vid
Björnviks säteri. Landsvägarna började redan tala om förre
landshövdingen baron Ehrencronas berömliga
omhygg-lighet att pryda landet mecl planterade pilar längs
landsvägarna som utgjorde en kontinuerlig allé.
Pilen är dock ett vresigt trädslag att nyttja till
alléer. Aldrig någonsin får man den till att behålla en
riktig ställning, ehuru man än bar sig åt, och hava
förfarna trädgårdsmästare sagt mig sådant härröra av
pilens rötter, som den ena hit, och den andra dit
contre-balansera trädets raka växt. Den gör alltså bättre, som
vill nyttja pilen som bränsle, att plantera den på
andra fuktiga och till annat odugliga platser och
låta den där lika som annan skog upprinna och forma
sig bäst han behagar. Men skola pilar äntligen i
nödfall brukas till alléer, måste de sättas ett gott stycke
på sidan om vägen, ty mig har själv hänt, att
vagnstaket några gånger stått i fara för dessa krångligt och
skevt växande pilar. Vore den ej så kinkig att plantera,
så skulle den giva mångdubbelt mera prydnad, rakare
växt, och mecl åldern ett nyttigare trädslag. Jag får
framdeles på denna resan omtala en dylik vild allé,
som var väl den vackraste man önskade se.
Björnviks säteri ligger en fjärdedels mil från Åby
österut vid en vik av Bråviken, prunkande på denna
skoglösa trakt med ett litet väl fredat granhult av
ungefär % mils omkrets. Det har förut hört den grevliga
Oxenstiernska familjen till, men är nu nyligen
kommen till assessorn Carl Niclas Wadström.
Norrköpings stad.
Belägenheten av staden tyckes på långt håll vara
ganska lågländ. Men då man eftersinnar att Motala
ström löper mitt igenom staden, utför höga fall och
forsar, varuti många och ansenliga vattenverk, såsom
mässingsbruk, gevärsfaktori, kvarnar, laxfisken med
mera äro byggda, så kan man allenast därav sluta, att
åtminstone en del av staden måtte ligga höglänt.
Då man kommer närmare och inuti staden, finner
man att det även på detta sätt förhåller sig, så att
norra och östra trakterna av staden ligga något
låg-ländigt, men däremot södra och isynnerhet västra
trakterna, som på ömse sidor 0111 strömfallen slöto, ligga
ganska högt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
