Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN
317
lager o. dyl. erhålles genom följande sammansättning:
Tenn minimum 86 %, koppar 5—6,5 %, bly maximum
0,35 %, järn maximum 0,08 %, arsenik maximum
0,10 %, vismut maximum 0,08 %. Legeringen är även
lämplig för pressgjutning. (Mniker
n», Finland.)
*
De tekniska nyheterna från Tyskland ha fortfarande
en sorts högkonjunktur. Bland de senaste är att en i
Tyskland bosatt schweizare, Bosshardt, uppfunnit en
ny stålkvalitet av märkliga egenskaper.
Patenträtten har förvärvats av direktören för Berliner A. G.
für Eisenguss- und Maschinenbau, vormals Freunds
A. G., Richard Jonas, och det är i samband med hans
nu inträffade död, som uppfinningen blivit bekant.
Freundstålet, som lär ha lämnat experimentstadiet,
har prövats i statens laboratorium i Berlins förstad
Lichtenfelder, där man mycket förvånats över
resultatet, ty stålet visade egenskaper, som förut icke funnits
i stål från den ugn, som för experimenten använts
(principiellt liknande en martinugn). Den nya
stål-fabrikationen blir visserligen, uppgives det, 10 procent
dyrare än tillverkningen av vanligt stål, men stålets
överlägsna kvalitet medger en viktbesparing av 40 proc.
och en kostnadsbesparing av 30 proc. Tillverkningen av
det nya stålet sker lättare än av det gamla. Gjutstålet
kan smidas, svetsas och härdas. Götena ha icke den
ojämna, ärriga yta som annars utmärker gjutstål.
Kemisk analys visade förekomst av kol om 0,03 procent och
endast spår av svavel och fosfor, medan syre ej alls
förefanns. Freundstålet lär särskilt lämpa sig för
motor-och järnvägsvagnar. — Man har att avvakta närmare
underrättelser.
*
Fotografin såsom hjälpmedel vid m
e-t. allsvar v ning. Vid framställning av svarvade
järnformar för pressning av vissa optiska glas, t. ex.
för strålkastare eller andra belysningsanordningar, är
det viktigt att järnformens refflor få den absolut
riktiga formen och lutningen för att glasets ljusbrytning
skall bli den avsedda. Såsom mallar vid svarfningen
av dylika järnformar användas enligt- tyska patentet nr
390764 fotografier, som tagits av en i förstorad skala,
t. ex. 5: 1, utförd konstruktionsritning och vid
fotograferingen förminskats till naturlig storlek. För att
göra arbetet bekvämare för arbetaren framställas ett
flertal likadana schabloner, varefter olika delar av
dessa avlägsnas, så att endast ett mindre antal refflor
återstå på varje delschablon. Härvid iakttages, att två
på varandra följande schabloner hava en eller flera
refflor gemensamma för att underlätta inpassningen.
Schablonerna kunna göras av fotografiskt papper eller
av en fotografiskt preparerad zinkplåt, -titi
Ny flygplanstyp på Malmslätt. Svenska
aerobo-laget hemställer hos regeringen att få inflyga en ny
flygplanstyp på Malmslätts flygplats samt i den mån
den militära tjänsten det medgiver få disponera en
hangar under inflygningen, som beräknas taga en tid
av ca 14 dagar i anspråk. Inflygningen skulle ske i
oktober. Flygplanet, som bolaget åtagit sig att
leverera till Amerika, utgöres av ett modernt
spaningsflygplan med en 600 hkr B. M. W.-motor med en
beräknad hastighet av 240 km i timmen. Den nya
flygplanstypen torde, säger bolaget, även från svenskt
militärt håll kunna påräkna visst intresse.
Hantverksorganisationens 15 :e
årsmöte.
Den 30 och 31 augusti hölls i Stockholm å
Hantverksinstitutets lokaler Sveriges Hantverksorganisations
15:de ordinarie årsmöte.
Förhandlingarna öppnades och leddes av
organisationens ordförande konsul C. J. Ljunggren. Närvarande
gäster voro bl. a. olderman Andr Wildt, Hellerup
(Danm.), arkitekten A. Nordie, Oslo, och guldsmeden
Onni Hammar, Helsingfors.
Första mötesdagen förekom efter en del inre ärenden
kompetensfrågan, med konsul Ljunggren som
inledande referent.
Ifrågavarande ärende är, sade tal., en av de största
frågor, som förekommit till behandling inom
hantverks-organisationen, ty det gäller att lägga en god och stabil
grund, på vilken våra dugliga hantverkare må kunna
bygga vidare i deras arbete till yrkenas förkovran. Till
sina verkningar torde dessa organisationens enskilda
åtgärder för kompetensförklaring bli minst lika- effektiva
som de genom lagstiftning avsedda »hantverksbreven».
Såsom grundläggande i systemet, framhöll tpl., att
en intim samverkan förutsättes såväl med rikets
hantverksföreningar som med våra yrkesidkareförbund.
Alldeles säkert blir ett dylikt samarbete till stor ömsesidig
fördel både för organisationen och för förbunden.
Efter att ha erinrat om, att kompetensfrågans lösning
även i hög grad berör den beställande allmänheten,
framhöll tal., att organisationsstyrelsen icke tänker sig
denna fråga beslutad genom tvång, utan
hantverksföreningarna få själva avgöra, huruvida och när systemet
skall komma till användning inom resp.
verksamhetsområde.
Härpå följde diskussion, det huvudsakligaste därav
under andra mötesdagen, då även organisationens beslut
i frågan fattades (se nedan).
Undervisningsrådet Nils Fredriksson talade härpå
över ämnet Lärlingsfrågans nuvarande
läge i Sverige.
Det bör sörjas för, framhöll tal., att lärlingen
verkligen får lära något, som öppnar för honom bättre
framtidsutsikter, än om han ingenting lärt, I detta avseende
behövs nog mer än en lärlingslag, kanske även en
behörighetslag, men en av de viktigaste förutsättningarna
är otvivelaktigt ett väl ordnat lärlingsväsen, och då det
hittills visat sig omöjligt att ordna den praktiska
yrkesutbildningen på frivillighetens väg, så synes det
tämligen otroligt, att lärlingsväsendet nu skulle kunna
lyftas ur sin nästan totala förintelse utan det. stöd, som
en lärlingslag skulle ge. Tal. ville därför uttrycka den
förhoppningen, att- Sveriges Hantverksorganisation
måtte medverka till at-t den segslitna frågan om en dylik
lag äntligen bleve löst. Men en lösning blir säkerligen
icke möjlig utan eftergifter. Man måste komma ihåg,
att det finns olika parter, med ofta motsatta önskemål,
som det gäller att jämka ihop. Så mycket torde vara
säkert, att går det icke att genomföra någon
lärlingslag på grundvalen av 1923 års förslag, så kommer det
att dröja innan vi få se något nytt.
Diskussion och beslut företogos under andra
mötesdagen.
Hovdekoratör H. van Rijswijk refererade yrke
s-s k o 1 e s t a d g a n och f ö r s la g om dess
ändring i vissa hänseenden. Diskussionen även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0319.html
