Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan för Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 41 __STOCKHOLM DEN 14 OKTOBER 1925
Innehåll. Ind. Norden: Västra stambanans elektrifiering. Av byråchefen i K. järnvägsstyrelsen Ivan Öfverholm. — Teknisk-historisk
utställning i Stockholm. Av X Y. — Impregnering av stickade yllevaror. — Elektrisk svetsning av snabbstålverktyg. Av Sd. — Hos
de väglösa byarnas folk. — Notiser. — Sv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Patent, oifentliggjorda av K. patent- och registreringsverket.—
Patentverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser utan angivande av källan förbjudes. —
Bedaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
v’
Västra stambanans elektrifiering.
Föredrag av byråchefen i K. järnvägsstyrelsen Ivan öfverholm vid 9:de Allm. Chalmeristmötet
i Göteborg 8—9 juni 1925.
(Föredragshållarens manuskript för Ind. Norden.)
Fig. 1. Kontaktledningarna för Västra stambanan.
Västra stambanans elektrifiering torde kunna anses
som en i det närmaste fullmogen frukt av arbetet på
järnvägselektrifieringens område i vårt land. Med
hänsyn härtill bör en redogörelse för vad som hittills på
detta område här åstadkommits vara av intresse.
För närvarande användes elektrisk drift endast på
en länk av det svenska statsbanenätet, nämligen linjen
Svartön—Riksgränsen. Denna bandel, som
huvudsakligen användes för export av malm från järngruvorna
vid Kiruna och Gällivare till hamnarna i Narvik och
Svartön, har en längd av 434 kilometer, vartill bör
läggas de ävenledes elektrifierade bibanornas längd, 27
km. Fortsättningen av linjen genom Norge’ från
Riksgränsen till Narvik, vilken har en längd av 42 km,
elektrifierades år 1923. Hela den elektrifierade linjen
Svartön—Riksgränsen—Narvik är sålunda 476
kilometer. Den är därför nu den längsta elektrifierade
järnvägen i Europa, och på densamma användes också
Europas för närvarande största lokomotiv.
Det använda strömsystemet tör denna elektrifiering
är enfasström, 15 perioder med 16 000 voit för
kontaktledningarna. Den elektriska energin för hela linjen
Svartön—Riksgränsen—Narvik genereras i Porjus
kraftverk vid Lule älv medelst fyra enfasgeneratorer,
som vardera hava en kontinuerlig effekt av 6 000 kVA
och en maximaleffekt av 10 000 kVA.
Den för driften erforderliga energin genereras med
4 000 volts spänning, 15 perioder, och upptransforme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
