Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324
INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 360
tåren N, som satt på matarbordet intill brädornas
bakre ända. Han skadades därvid så svårt i undre
delen av magen, att han tio dagar senare avled.
Till förhindrande av liknande olycksfall föreskrev
yrkesinspektören, att vid kantning skulle icke flera
brädor få läggas på varandra än att klyvkniven med
minst 50 mm skjuter över den översta.
Vid en sulfatfabrik skulle påläggas ett nytt
lock till en svartlutcistern. Denna var
7 m lång, 5,4 m bred och 2 m djup och var till
ungefär halva höjden fylld med svartlut av 60°
temperatur. Ovanpå cisternen hade arbetarna placerat en del
ställningsplankor, på vilka cle vistades under sitt
arbete. Allteftersom arbetet med lockets påläggande
fortskred, borttogos nämnda ställningsplankor. Sysselsatt
härmed stod W på en 9 tums planka och drog fram
uågra lägre liggande plankor. Han förlorade därvid
balansen och 1Ö11 ned i cisternen. Av kamraterna togs
AV nästan omedelbart upp och befriades från sina
kläder. Han var då svårt bränd å armar och ben. Efter
att hava blivit förbunden infördes W till närmaste
lasarett, där han dock påföljande dag avled på grund av
de erhållna skadorna.
AV var känd som en försiktig arbetare, och han hade
även för sina kamrater framhållit, att detta arbete
fordrade stor varsamhet. Emellertid synes det som om
den planka, på vilken AV vid olyckstillfället stod, varit
väl smal, ca 225 mm. Efter olycksfallet avbröts
arbetet med påläggning av lock för att fortsättas först
då cisternerna kunde helt tömmas.
Marknaden för kemikalier m. m.
I sin rapport d. 1 nov. över priser på kemikalier, metaller, oljor
etc meddelar Ab. Ingenjörsfirman Axel Philip, Stockholm, bland
annat:
Kemikaliemarknaden har under oktober varit relativt livlig med
fortsatt övervägande fast tendens. Världsmarknadens alltjämt höga
noteringar på sådana standardråvaror som metaller, växer, hartser
etc stimulera tydligtvis marknaden på av dessa primärartiklar
beroende varukategorier.
Såsom exeptionell måste man beteckna uppgången i tenn, som
på Londonbörsen noteras i omkring £ 286 mot £ 265 vid förra
månadsskiftet och £ 252 den 1 sept. Men också övriga metaller
ligga fastare. Så är f. n. noteringen för elektrolytkoppar omkring
£ 68 ( mot £ 67 Va den 1 okt.) och för zink omkr. £ 40 (mot
£ 38 s/8 den 1 okt. resp. £ 36 */2 den 1 sept.). Bly har däremot
efter den tidigare kraftiga uppgången fallit något, nämligen från
£ 39 1li till £ 38 3ll. — De tyska metallfärgerna äro emellertid
trots dessa variationer i huvudsak oförändrade, beroende på den
för dessa artiklar döda säsongen. Däremot har den tyska
noteringen å 50 % lödtenn stigit till 2 800 kr per ton cif svenska
hamnar (mot 2 650 kr vid förra månadsskiftet).
Vaxmarknaden är alltjämt fast. Noteringarna för abessinskt,
Benguela- eller ostafrikanskt bivax ligga f. n. omkr. £ 178 per ton
cif (mot omkr. £ 175 den 1 okt.) och Japanvax av de bästa
märkena har stigit från £ 80 till £ 84 per ton. För Carnaubavax
(fettgrå) har noteringen höjts från £ 139 till £ 144 per ton.
Däremot har paraffin efter den tidigare uppgången blivit något
billigare. Prima vit amerikansk paraffin i fjäll, 50/52°, noteras
sålunda nu i S 136,50 mot S 138 för en månad sedan, och samma
kvalitet tavelparaffin har fallit från $ 156.50 till omkr. $ 155 per
ton. Ceresin ocli ozokerit äro oförändrade. — Däremot ha de gängse
hartserna under den gångna månaden fortsatt att stiga ytterligare,
och märkena »F», »G», »H», »J» och »K» noteras nu mellan $ 149
och $ 150 per ton mot $ 143 à 145 per ton för en månad sedan.
Undantag utgör »WW»-harts, som fallit från $ 162,50 till omkr.
§ 156 per ton.
Piörande de tunga standardartiklarna resp. de vegetabiliska
oljorna äro inga avsevärda förändringar att iakttaga. På sin höjd
kan nämnas, att den svenska linoljenoteringen satts ned
ytterligare några ören.
Prisuppgifter på järn.
Järnverksföreningens normalnoteringar clen 27 oktober 1925.
l:o) Exporttackjärn (max. 0,015 % svavel, 0,025 fosfor) £ 6.is.
$ 33,45 per engelskt ton om 1 016 kg fritt ombord
exporthamn netto per 30 dagar.
2:o) Billets, enkelvällda, över 0,45 kolhalt ... sv. kr 240- 290
3:o) Valstråd, över 0,45 kolhalt .................. » » 270—320
4:o) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris ... » » 180—195
5:o) Valsat lancashirejärn, grundpris ......... » » 290: —
För rubrikerna 2)—5) avser noteringen 1000 kg fritt
ban-vagn verket netto per 30 dagar.
Omräknade per engelskt ton om 1016 kg fritt ombord
exporthamn ocli i engelska pund och amerikanska dollars efter
kurser om 18,115 resp. 3,7375 kr utgöra noteringarna för
2:o) Billets, enkelvällda, över 0,4 5 kolhalt £ 14.12.- $ 70.68
» 17. 8.- » 84.27
3:o) Valstråd, över 0,45 kolhalt ............... » 16. 5.- » 78.83
» 19. 1.- » 92.43
4:o) Valsat martinjärn, mjukt, grundpris... » 11. 4.- » 54.37
» 12. 1.- » 58.45
5:o) Valsat lancashirejärn, grundpris ...... » 17. 8.- » 84.27
Notiskrönika.
O. G. cle Laval †. Ing. Carl Georg de Laval avled den 5 okt. i
Orange, N, Y., i en ålder av 63 år. Han var född i Göteborg,
genomgick: Chalmersska institutet, varefter han fick
anställning vid Göteborgs mek. verkstad. Ar 1882 reste ban till
Amerika, där han blev konstruktör vid Knowles Steam Pump
Works. Omsider blev ban direktör i denna firma och verkade som
sådan tills affären sammanslogs med Geo F. Blake Mfg Co., då
han blev chef för den nya firmans verkstäder i East Cambridge.
Ar 1904 lämnade han företaget för att bli överdirektör vid
Henry K. Worthington Hydraulic Works i New York och
Har-rison, N. J. Ing. de Laval har med utmärkelse deltagit i en
mängd stora vattenbyggnader ävensom vid anläggningen av
elektriska kraftstationer i staterna. Han var en bland stiftarna
av Svenska ingenjörsföreningen i Worcester, Mass.
A. af Forselles †. Den 23 okt. avled i Stockholm bergsing.
Albert af Forselles i en ålder av 50 år. Han utexaminerades
1898 från Falu bergsskolas högre avd. och var under det
följande året överingeniör vid en hästskosömfabrik i Oslo, assistent
vid universitetets laboratorium och laborator vid Bamble
nickelverk. Senare ledde han hos firman Nobel experimentarbeten
för oljeeldnings införande i Ryssland och var 1901—1912 chef
för Howaldtverkens laboratorium i Kiel. Vid denna tid
uppfann han en järn- ocli fosfatframställningsmetod, som åren
1902—1903 utfördes vid Ståhl- & Walzwerk Kendsburg. Efter
att åren 1904—1914 ha innehaft en ingenjörsbyrå i Helsingfors,
grundade Forselles en liknande byrå i Stockholm, vilken han
sedan dess innehaft. Under vistelsen i Byssland konstruerade
han efter honom uppkallade oljeeldningsugnar, och han har
även uppfunnit högvakuummaskiner och
högvakuiunförfaran-den, exploaterade av Nydqvist & Holm, vars konsulterande
ingenjör han varit för dessa uppfinningar. En betydande
framgång för sin vakuumträtorkningsmetod fick Forselles uppleva
genom en nyligen träffad överenskommelse med Uddeholms ab.
om en större sådan anläggning vid Skoghallverken.
K. v. Schmalensée †. Den 27 okt. avled i Stockholm ing.
Ivurt von Schmalensée. Han var född i Ytterby, Göteborgs län.
år 1848. Utexaminerad från Chalmersska institutet 1869 var
Schmalensée ingenjör vid Bergsunds mek. verkstad 1869—81.
Efter studier vid engelska varv 1878 och 1881 blev han
överingenjör och chef för Finnboda varv 1881 och beklädde denna
befattning ända till 1916, då han avgick med pension.
Schmalensée var verkst. direktör för Bergsunds mek. verkstads ab.
1914—1916, ledamot av Svenska verkstadsföreningens
överstyrelse 1905—1916 och dess ordförande åren 1910—16. Han
var även en framstående kommunalman.
Moderna bekvämligheter. Uti ing. D. Lindemarks
nybygge vid Sveavägen 93, Stockholm, ingår i våningsinredningen
även Platen-Muntersska kylskåp, meddelar »Byggnadsvärlden».
En skådevåning, fullt möblerad med gardiner och allt, skall till
eventuella spekulanters påseende färdigställas i förväg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
