Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utgives och redigeras av
ingenjör Chr. Sylwan.
Publikationsorgan fcr Svenska
Uppfinnareföreningen o.
Stockholms Allm. Teknikerförbund.
INDUSTRITIDNINGEN NORDEN
GRUNDLAGD 1872
Bilaga: Svensk Tidskrift för
Industriellt Rättsskydd, Patent,
Varumärken m. m.,
innehållande av svenska patentverket
utfärdade patent m. m.
Nr 45 STOCKHOLM DEN 11 NOVEMBER 1925
Innehåll. Ind. Norden: Från femte franska kongressen för industriell kemi i Paris 4—11 okt. 1925. Av prof. C. Benedicks. — Om
skiffertaks hållbarhet. Av bruksförvaltare E. Bohr. — Uppfinnareföreningen påminner om förlängande av patenttiden. — Vaugbans
monteringsapparat för hjulluftringar Ref. av K. Nn. — Daniel Tilas’ resa genom Värmlands brukstrakter år 1751. (B^orts.) Av Pehr Johnsson.
— Metallografiska institutet (föreläsningar av prof. Benedicks, en gåva till institutet). — Litteratur. — Föreningsunderrättelser. —
Notiser. — Öv. tidskr. f. ind. rättsskydd: Officiella meddelanden från K. patent- och registreringsverket. — Patent, offentliggjorda av
K. patent- och registreringsverket. — Patentverkets kungörelser ang. patent. — Eftertryck av signerade uppsatser ufån angivande av
källan förbjudes. — Redaktionen påtager sig ej någon som helst obligatorisk åsiktsöverensstämmelse med ärade förf:s uttalanden.
Från femte franska kongressen för industriell kemi
i Paris 4—11 oktober 1925.
Av Carl Benedicks.
Ur föredragsserien vid Svenska metallografförbundets höstsammankomst vid Avesta den 24 oktober 1925.
Den livskraftiga Société de Chimie Industrielie, som
existerat sedan kriget, hade inbjudit en del utländska
representanter att deltaga i sin 5:te kongress. Såsom
president fungerade den kände metallurgen L. Guillet,
varigenom den metallurgiska, resp. metallografiska
avdelningen blev starkare företrädd än väl annars blivit
förhållandet.
Första föredraget utgjordes av en glänsande översikt
över fransk metallurgi, som hölls av Guillet själv.
Närmast berördes franska insatser rörande järnets
metallurgi. Sålunda omnämndes den store franske
uppfinnaren Martin, som för några år sedan upptäcktes å
fattighuset. Dennes process är dock viktigare än
Bessemers! Pourcelle, »den store franske metallurgen»,
som nyligen blivit vetenskapligt hyllad, är den som
hade infört defosforeringen; vidare är han den förste,
som använt kromittegel mellan en basisk botten och
surt valv i martinugnen. — Clère lär ha konstruerat
en elektrisk ugn av Moissan-typ före denne.
Imponerande är raden franska insatser på
provningsområdet, särskilt beträffande stötpåkänningar: André
Le Chatelier, Frémont, Charpy, Güillery. Särskilt
framhölls huru Brinellprovet under kriget varit till
enorm nytta. 1 500 000 kulprov utfördes dagligen!
Efter Guillets föredrag hölls vid
inledningssammankomsten ett andra föredrag: »Personliga minnen från
fransk metallurgi 1889—1925» av sir Robert
Hadfield. Här lämnades bl. a. mikrofotografier av den
kända pelaren i Delhi, liksom även av några
manganstål.
Första föredraget på sektionen som omfattade
metallurgi var av den ryske metallurgen Groume G r j
i-m a i 1 o, som utdelade en större, av ryska staten tryckt
broschyr rörande ugnskonstruktioner: »f lammugnar,
grundade på hydraulikens lagar». (Man och man
emellan antyddes att ugnskonstruktionernas förbättring i
Ryssland förorsakats av nödvändig likförbränning.)
L. Laffergue höll ett föredrag rörande
förbränningssystem för ett järnverk i sin helhet.
Flera andra föredrag behandlade bränslespörsmål,
såsom av följande titlar framgår: R, L a n c e, »Är
metallurgisk koks nödvändig för en masugns normala
gång?» Densamme: »Det partiella ersättandet av
koksen i masugnen av gas, framställd genom lågvärdigt
kol i särskilt gasverk».
Ett föredrag av P. D e j e a n behandlade
undersökning över gasers löslighet i flytande stål.
Undersökningarna voro icke i egentlig mening kvantitativa,
vilket inneburit för stora svårigheter. Man hade
tillväga-gått så, att man i en degel hållande 24 kg smält stål
genomlett olika gaser, nämligen S3~re, vätö och kväve.
Konstaterats hade, att man i de stelnade götena finner
följande relation mellan mängder av hålrum: kväve 1,
väte 2, syre 4. Blåsrummen på grund av syre äro
resultatet av reaktionen med stålets kolhalt. Rörande
lokaliseringen av hålrummen angavs såsom
karakteristiskt: syre och kväve ge blåsrad nära götets yta, under
det att vätet ger dylik nära »le carré de forgeage».
Syrehalt angavs betydligt öka det rena järnets koercitivfält.
G. C h a u d r o n, i ett föredrag »Förbättringar av
högtemperaturtekniken i vakuum» (tillsamman med M.
Garvin), anförde, att man under tvenne års tid
sysslat med noggranna syrebestämningar och kommit till
att kunna fastslå syrehalt på 6 % när. Järnoxid löst
i stål ger en kritisk punkt, som observerats magnetiskt
vid 260° C.
P o r t e,v i n redogjorde för ett stort arbete av honom
och Chevenar d rörande elastiska egenskaper hos
metaller och legeringar.
Sauvageot, i ett föredrag rörande
»Härdnings-temperaturens inflytande på specialstål av låg kolhalt»
redogjorde för försök att erhålla förbättrad härdning
av mjukt kolstål — utan användande av alltför hög
härdningstemperatur, som ger grov struktur — genom
tillsats av Cr, V, Mo, Cu, Mn; det hade
emellertid icke visat sig att dessa tillsatser medgåvo
någon väsentlig sänkning av erforderlig
avkylningshas-tighet. — Sauvageot uppläste även ett föredrag av
Rousseau gällande analytisk bestämning av små
mängder aluminium i ferrokrom. Tidigare använd
upplösning av ett mindre prov med natriumperoxid är icke
lämplig, då denna själv håller aluminium.
Tillvägagångssättet var därför: 1. upplösning av 10 gr i
klorväte, 2. återstodens sulfurering i värme’ samt’ upplös-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
