Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
324 INDUSTRI TIDNING EN NORDEN
367
Daniel Tilas’ resa genom
Värmlands brukstrakter år 1751.
(Meddelat av Pehr Johnsson.)
(Forts. fr. föreg, nr.)
3. Nygruvan, eller som clen framdeles lärer
Karls-gruvan kallas, tyckes i det närmaste vara enahanda
streckgång med Stora Dränkan, och ligger därifrån vid
pass 1 muskötskott. Där är ännu ej stort mera än en
jordrymning i den jordstarka backen. Dock har man
varit på backen och fått rätt vacker lös järnmalm.
Bergarten liknar mycket de förra gruvornas, men malmen
är något skiljaktig och tätare.
Plan: Om denna anvisning skall, som väl värd synas,
vidare fullföljas, så bör jordrymning tagas emellan
öster och väster, samt väl sträckas ut, tills man fått
hällen väl ren. Därefter bör hällen uppskärpas med
någon ned- och tillmakning och sakteligen upptagas sten
för sten tills man tydligen kan utröna malmgångens
rätta längd och läge samt dess avlösningar eller skålar
och dess rätta däremellan blivande bredd och
mäktighet. Som förmodligen streckets fält lärer bliva i n. och
s. kan sedan jordrymningen efter den bredd, som
gången haver, proportioneras, men vändas efter fältet till
4—6 famnars längd, och därpå sedan ordentlig
gruvebyggnad anställas. Härom lämnade jag även muntlig
underrättelse till både masmästaren Olof Gustafsson så
ock jägaren Friberg.
4. Fallgruvan ligger i västra branten av höjden, på
norra sidan av ett fält och mitt emot, men något längre
i norr beläget än torpet Hans Rasmusson. Gruvan är
nu öde, men varit förtimrad och djupt avsänkt, och
säges malmen ej allenast vara mestadels utgången på
djupet, men ock, att malmen skall stört ända neder, och
i väggarna ingen malm att se. Huruvida det må vara
sant, att malmen gått ut, det lämnas därhän, fast i
min tro kommer det icke, men ingalunda kan det hänga
rätt ihop, att ingen malm synts i väggarna, ty däremot
äro följande omständigheter: a. att gruvan ligger i ett
malmfält, som förer strykande malmgångar, och även
att denna grava synes ligga på en parallell, samt öster
om den förra strykande gång; b. att bergarten är fet,
flattig och kornig, som icke gärna finnes vid körtelvis
slående järnmalm; c. a.tt själva malmen är av litet
skimrande eller fjälligt anseende, instänkt med synliga
gnistror av kis och marrasiter, som ej gärna existerar
vid streckvis stående järnmalmer.
Mitt omdöme om denna järnmalmstrakt borde jag
gärna dispensera, tills jag finge taga detta fält i närmare
undersökning än nu i denna hast och viel detta
tillfälle kan låta sig göra. Men så kan jag ock säga, att
vid så jordtäckta och så jordstarka källor, som här äro,
så är ej tillfälle att stort närmare undersöka därom
innan hällarna bli mera blottade, och då det torde visa
sig självt, vad omdöme man därom bör göra sig. Jag
tycker för min del, att här visar sig ett gott och
fördelaktigt malmfält, som bör komma Storfors bruk till
mycken fördel och fromma. Men utan någon kostnad
lärer det ändå icke låta sig göra, ty stekta starar flyga
enom icke i munnen. Att vänta därpå, att Storfors’
torpare, i hopp att få bliva gruvebrytare, skola med
allvar och ren plan företaga sig här något
huvudsakligt, är en fåfäng väntan och orimligt att begära av
dem, som icke sitta där längre än som husbonden
behagar.
Huvudplanen kan väl icke redigt och på viss grund
än formeras, men förnämligast består den dock däri, att
man en gång borde i den djupa sluttningen av höjden
och omkring clen trakten, där fallgruvan ligger, öppna
en jordrymning om 50 à 60 famnars längd, kanske och
längre, som bör sträcka sig tvärt över gångarnas fält
eller ungefär i öster och väster, varom man förut bör
vara väl säker hurulunda gångarnes fält gå. Så snart
någon malmgång anträffas bör den mecl arbete
beläggas, och pallevis fullföljas upp emot höjden, då därav
den oskattbara förmånen bör väntas, att dessa, gruvor
aldrig kunna bliva vattensjuka. Nu kan därtill invändas
att på en så lång sträcka, som efter all liknelse går
upp över högsta höjden, beläggas mecl schakter på
medelmåttigt avstånd ifrån varandra, som sedan under
dag, hela vägen utåt göres med varannan durschläggige,
tills åter ett visst proportionerat djup möter, att nya
fästen och band böra kvarlämnas. (Forts.)
Konstgjord dimma såsom frostskydd mot råtegel.
Det är en känd sak, skrives i tidskr. Tegel, att dimma
och tät rök skyddar mot frost, ävensom att nyslaget
tegel mycket lätt skadas vid blott några få graders frost
under några få timmar. Vid tegelbruk i norra Sverige
är det därför ej ovanligt, att man på våren och hösten
söker skydda det nyslagna teglet mot frostskador
genom att alstra rök i torkladorna medelst eldning med
våt torv under ringa lufttillförsel. Förfarandet har
visat sig effektivt, då torkhusens väggar varit
tillräckligt täta eller det varit absolut vindstilla, så att
röken ej kunnat blåsa bort. Kylan har nämligen då ej
kunnat tränga genom röken.
Ingenjör A. V. Jernbergs uppfinning av apparater
för alstring av konstgjord dimma har ju särskilt för
jordbruksändamål låtit mycket tala om sig på senare
tiden. Nu kommer meddelandet, att även tegelbruk i
mellersta Sverige och i Danmark intressera sig för hr
Jernbergs apparater och ämna företaga experiment
därmed.
Metallografiska institutet.
De föreläsningar, som hållas av föreståndaren för
Metallografiska institutet, professor C. Benedicks,
såsom ett led i Stockholms högskolas
föreläsningsverksamhet, rubriceras i år: Den nuvarande ståndpunkten
rörande kännedomen om metallers korrosion.
Föreläsningarna äga rum i institutets lokal, Drottninggatan
95 B, Stockholm, måndagar, onsdagar och fredagar
kl. 4 e. m. med början måndagen clen 9 nov. och fortgå
t. o. m. fredagen den 4 dec. Föreläsningarna ■— till
vilka även utomstående få tillträde — behandla en del
i Amerika och England gjorda viktiga framsteg rörande
clet praktiskt så betydelsefulla korrosionsproblemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
