- Project Runeberg -  Industritidningen Norden / Femtiotredje årgången, 1925 /
366

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

INDUSTRI TIDNING EN NORDEN 366

delande och den tid, som kräves för patentets
exploaterande, påräkna mer än omkring tio års effektiv
skyddstid. Den föreslagna ökningen av patenttiden till
sjutton år synes ock på denna grund otillräcklig;
Uppfinnareföreningen vidhåller alltjämt sin uttalade åsikt,
att skyddstiden för patent bör utsträckas till tjugu år,
räknat från ansökningsdagen.

Mecl stöd av vad Uppfinnareföreningen här i
underdånighet tillåtit sig erinra och uttala, får föreningen
härmed hemställa

att till 1926 års riksdag kunglig proposition måtte
framläggas om skyddstidens för patent förlängning till
helst tjugu år eller, för den händelse sådan
tidsbestämmelse icke för närvarande låter sig genomföra, till åt-

minstone sjutton år, i vartdera fallet räknat från dagen,
då ansökning om patent blivit till patentmyndigheten
inlämnad, samt

att sådant beslut måtte få träda i kraft om möjligt
omedelbart efter det ärendet sålunda avgjorts.
Stockholm den 30 oktober 1925.

Underdånigst
Svenska Uppfinnareföreningen
genom dess styrelse:

C. A. Hult
Joh. Härden Carl Möller

Chr. Sylwan E. Oman

Vaughans monteringsapparat för
hjulluftringar.

Vidstående figurer visa schematiskt en apparat för
påsättande och avtagande av luftringar å hjul för
automobiler och andra fordon, uppfunnen av E. Vaughan,
Worchester, England.

Hjulet (b) lägges horisontalt på ett bord eller
stativ a. Från mitten, resp. från en löstagbar del e
utskjuter en kort axel c, vilken när hjulet vilar å bordet
passerar fritt genom hjulnavet, Axeln är utvändigt
skruvgängad, å dess översta del, och å densamma är
fastskruvad en invändigt skruvgängad mutter d
försedd med plana kanter, varigenom dess vridning
möjliggöres. Muttern är försedd med en konisk nedåtgå-

tvenne hävstångsdelarna bilda en trubbig vinkel,
varjämte dess yttersta ände är böjd i form av en krok.
vars nedåtvända arm f1 bildar en spetsig vinkel med
hävstången, varjämte armens f1 yttersta ände /2 är
ytterligare böjd, så att den bildar ett näbb (fig. 6).

När ringen skall anbringas i hjulkransen b1, lägges
däcket g löst ovanpå hjulkransen (fig. 3), något
excentriskt i förhållande till denna, så att en del av däckets
nedersta kant, dvs den del, som befinner sig mitt för
hävstångskroken, kommer något utanför hjulkransens
översta kant. Hävstångens krok anbringas så, att dess
nedåtvända del f1 ligger an emot såväl däckets
understa kant g1 som även nrot hjulkransens översta kant,
varigenom armen f1 pressar kanten g1 ned under
hjulkransens kant (fig. 4).

Hävstången stödes därpå mot axelförlängningen c1

J. s’ f.

Fig. 1 och 2. Vaughans nionteringsapparat. Fig. 3 — 6. Detaljer.

ende förlängning d1, vilken, när muttern är nedskruvad,
sträcker sig ned i det ringformade mellanrummet
mellan axeln c och det inre av hjulnavet, varigenom axeln
noga centreras i förhållande till hjulet, vilket senare
samtidigt fasthålles.

Å bordets övre yta finnas uppåtgående, radiella
ribbor a1, som ingripa mellan utsprång e1 å det
ombyt-bara, skivformiga organet e, vilket i sin ordning är
försett med andra utsprång e~, avsedda att ingripa
mellan de vanliga utskjutande bulthuvudena b2 å
hjulnavet. Då arten och anordningen av bulthuvudena å
hjulnavet är olika för olika slags hjul, svara de
ombyt-bara organen e emot dessa olika anordningar. Ribborna
a1 å bordet kunna även ingripa direkt mellan
navbul-tarna.

Från den centrala axeln och konaxialt med
densamma sträcker sig en förlängning c1 vertikalt uppåt,
vilken bildar stödje- och rotationspunkt för en hävstång f.
Denna är på något avstånd från änden böjd så, att de

nära intill clen nämnda böjningen, och viel hävstångens
vridning kring dess stödjepunkt föres sålunda ringens
hela kant g1 in i hjulkransen b1 på grund av armens
eller tungans f lutande ställning.

Härefter tryckes däcket med luftringen h så långt
som möjligt in uti hjulkransen, varefter däckets översta
kant g2 föres in på samma sätt som dess understa kant
g1 med tillhjälp av hävstångskroken (fig. 5).

Ringen avtages på så sät-t, att det å hävstångens f
andra ände befintliga uppåtvända näbbet /3 föres in
mellan däckets kant och hjulkransen, varvid
hävstången stödes mot förlängningen c1 och vrides runt denna.

I stället för att anbringa hjulet b i horisontalt läge
å ett bord, när ringen skall påsättas eller avtagas, kan
det anbringas i vertikal ställning på den å fotsteget till
en automobil vanligen förekommande vertikala
ståndaren, som tjänar till uppbärning av ett reservhjul.

K. Nn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:01:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indunord/1925/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free